background preloader

Att undervisa nyanlända elever

Att undervisa nyanlända elever
Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. På Skolverkets läs- och skrivportal finns vår text, de olika undervisningsfilmerna samt en samtalsfilm där jag och några lärare samt en skolbibliotekarie samtalar om frågor som vår text kan väcka. Sara Persson och hennes nyanlända elever åk 3-6 samtalar om en text: Hülya Basaran undervisar nyanlända elever åk 4-6 och låter dem närma sig en text genom att använda bilder:

Kunskap, inspiration och stöd i arbetet med nyanlända elever I samband med att Stockholms stads kommunala grundskolor inför nya rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever har Pedagog Stockholm i samarbete med Språkforskningsinstitutet tagit fram stödmaterial för skolledare och lärare. Materialet består av artiklar, filmer och dokument och är tänkt att erbjuda inspiration och praktiskt stöd i implementeringen av rutinerna. Allt material finns på Pedagog Stockholm. På den här sidan hittar du länkar till alla delar av materialet. Information om rutinerna och checklista Så ska mottagandet av nyanlända elever bli likvärdigtIntervju med Mona Tolf, grundskolechef i Stockholms stad, om de nya rutinerna för mottagande av nyanlända elever. Kunskap och forskning Nyanlända elever – en kunskapsöversikt Språkforskningsinstitutet har sammanfattat forskning, utvärderingar och myndighetsrapporter som rör utbildningen av nyanlända elever. Filmad intervju med Monica Axelsson (58 min) (Länk till annan webbplats,

Ny i svenska skolan Note to self – den allra första tiden med nyanlända Nästa vecka tar jag och min kollega Kerstin emot fem nya elever i Hjärtat. För att de ska få en så bra start som möjligt i skolan, så påminner jag mig själv om följande: Prata, prata, prata Jag vill att de nya eleverna ska kunna presentera sig själva redan första dagen. De ska kunna berätta vad de heter, hur gamla de är och gärna något mer, kanske vilka språk de talar. Det är viktigt att de går hem från skolan och känner att de har lärt sig något och att de har lyckats. Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Varierad stöttning Eleverna ska få individanpassad, rik och varierad stöttning. Ett formativt förhållningssätt Det är viktigt att eleverna tidigt upplever att de kan fungera som lärresurser för varandra. Glädje Det är viktigt för mig att visa eleverna att jag tycker om dem. Höga förväntningar Jag visar eleverna tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att lära. Gemenskap och samhörighet I Hjärtat är vi nu i slutet av vårt tema om sagor.

Utanförskolan som blev en kunskapsskola Att följa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att utvärdera hur väl undervisningen fungerar. På Dammhagskolan i Landskrona blev uppföljningen av de nyanlända elevernas färdigheter en modell för hela skolan. Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan, en F–6-skola som ligger i centrala Landskrona. Modellklasser visade vägen för hela skolan På Dammhagskolan används idag en analysprocess som från början var ett verktyg att följa nyanlända elevers utveckling. Studien av de arabisktalande eleverna ledde till slutsatserna att eleverna behövde utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan och att undervisningen av de nyanlända eleverna behövde utvecklas på gruppnivå. Färgkartor visar elevernas utveckling Två gånger per läsår, i september och januari, görs en screening av att antal färdigheter såsom avkodning, läsförståelse, ordförrådets utveckling och matematiska färdigheter. Färdigheter och förmågor Stöttande miljö och genrepedagogik Annelie Drewsen Läs mer Wayne P.

Filmer om nyanlända elevers lärande Har ni nyanlända elever på er skola? Se nya filmer och hitta inspiration för hur ni kan arbeta för elevernas skolframgång. Lyssna på forskare och hör hur olika skolor arbetar. Använd gärna filmerna som utgångspunkt i samtalen om ert systematiska kvalitetsarbete. Filmerna lyfter fram viktiga frågor om uppföljning av elevens resultat, roller, ansvar och organisation. Några frågeställningar är särskilt aktuella och vanliga: Hur kan mottagandet av nyanlända elever utvecklas och förbättras? Skolinspektionen har utarbetat råd och vägledning som kan användas som underlag för samtal Nyanlända elevers lärande - del 1: Visar lärande exempel med fokus på organisation, mottagande och det systematiska kvalitetsarbetet. Nyanlända elevers lärande - del 2: Tar upp lärande exempel med fokus på rektors roll och lärarens kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet.

Vad finns det för tester i svenska som andraspråk? Bedömningsstöd Det finns nationella prov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 3, 6 och för skolår 9. Proven är obligatoriska och är avsedda att vara ett stöd för läraren inför betygssättningen. Förutom nationella prov finns Nya Språket lyfter, ett stöd för lärarens bedömning i ämnena svenska och svenska som andraspråk som kan användas för grundskolans årskurs 1-6. Europeisk språkportfolio Ett annat användbart pedagogiskt verktyg är Europeisk språkportfolio, ESP, som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Performansanalys och bedömning För att bedöma andraspråkselevers språkbehärskning kan man med hjälp av s.k. performansanalys (språkutvecklingsanalys) av elevers fria produktion i alla ämnen, göra en allsidig bedömning. • Bergman, P / Abrahamsson, T (2005)Tankarna springer före - att bedöma ett andraspråk i i utveckling Stockholm: Stockholms universitets förlag. • Viveca Lindberg m fl (2011)Pedagogisk bedömning Stockholms universitets förlag,

Navets språkklass Studiehandledning på elevernas modersmål Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte klarar att följa undervisningen på svenska kan få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål. Genom att stöttas växelvis på svenska och modersmål utvecklar eleven verktyg för sitt eget lärande. Om det finns risk att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven har behov av studiehandledning på modersmålet ska studiehandledningen ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det är vanligt att det är lärare i modersmålsämnet som också får uppdrag som studiehandledare. Framgångsfaktorer för effektiv studiehandledning Noggrann kartläggning av elevens språk- och ämneskunskaper. Stöd i arbetet med studiehandledning Stödmaterial

dc373e82.pdf Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning | Hülya Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM anordnar kursen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för modersmålslärare och specialpedagoger/speciallärare. Eftersom jag och min kollega går kursen delar jag i det här inlägget med mig av vad vi fick ta del av under första kurstillfället på SPSM i Göteborg. Kursen inleddes med att kursledarna (Fahimeh Behesthi, Charlotta Möller) berättade om vilka uppgifter och skyldigheter SPSM har. Förutom information om själva kartläggningsmaterialet fick vi en genomgång om flerspråkighet, betydelsen av elevens modersmål och utvecklingsområden för flerspråkiga elevers måluppfyllelse. Bakgrund Det kan vara svårt att veta vad som är vad när man arbetar med elever som flerspråkiga eller nyanlända. Skolinspektionen Enligt Skolinspektionens granskning finns det flera utvecklingsområden för att flerspråkiga elever ska högre måluppfyllelse. Modersmålets betydelse Kartläggningsmaterialet Vilket är elevens starkaste språk? På återseende! Hülya Basaran Relaterade

Dubbla språk i skolan bra för nyanlända Vilka språk som ska användas i undervisningen är en stor fråga i Malmö. Nästan hälften av stadens grundskoleelever, 46 procent, talar ett annat språk än svenska hemma. På Rosengårdsskolan har de allra flesta elever ett annat modersmål. Där jobbade NO- och matematikläraren Annika Karlsson i tjugo år. Hon märkte att lärarna ofta anpassade sin undervisningssvenska på ett problematiskt sätt. – Vi lärare hade en tendens att förenkla språket. Annika Karlsson blev intresserad av ett försök med flerspråkig NO-undervisning i klasser där elever fick använda sitt modersmål arabiska som ett extra verktyg. En fjärdeklass som tidigare fått flerspråkig undervisning blev Annika Karlssons fokus när hon på Malmö stads bekostnad fick en tjänst som licentiand i didaktik vid Malmö högskola. – När eleverna också får använda sitt modersmål kan de gå djupare in i ämnet och förklara mer detaljerat. Pedagogen som ledde lektionerna kunde inte arabiska. – Sådana förslag bygger på okunskap och fördomar.

Forskare: Gör alla flerspråkiga När man har två modersmål är det lätt att man växlar mellan språken, så kallad kodväxling. Men det är inte ett tecken på förvirring eller att man har brister i språket. Snarare tvärtom. – Det finns många olika anledningar till att man byter språk, Det kan vara att man har den relationen med inom sin familj till exempel, att man uttrycker sig bättre på det ena språket. Eller så lånar man över ord för att man saknar en bra motsvarighet på det ena språket. Kodväxling är någonting som alla sysslar med, även de som har ett modersmål. – Många enspråkiga personer växlar dialekt, när man exempelvis hälsar på familjen så förstärks dialekten, eller man höjer rösten för att framhäva en poäng, säger Anna Flyman Mattsson. "Bör uppmuntra flerspråkighet" Att ha två modersmål har flera fördelar, visar forskningen. – Den enda nackdelen med att flerspråkighet är när man inte tillåts att utveckla flerspråkigheten. Anna Flyman Mattsson menar därför att flerspråkighet borde uppmuntras. Enspråkig norm

Related: