background preloader

Att undervisa nyanlända elever

Att undervisa nyanlända elever
Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Till vår text "Samtal före, under och efter läsning" valde Skolverket sedan att ta fram fyra olika undervisningsfilmer där olika läsrelaterade aktiviteter ur vår text omsätts i praktiken. Sara Persson och hennes nyanlända elever åk 3-6 samtalar om en text: Hülya Basaran undervisar nyanlända elever åk 4-6 och låter dem närma sig en text genom att använda bilder:

http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2014/11/att-undervisa-nyanlanda-elever.html

Related:  Svaspråkutvecklande arbetssättPraktisk pedagogik i klassrummetNyanlända

(2014) Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Anna Kaya Kandidatuppsats i svenska som andraspråk Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat.

VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen. VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan.

Att få visa vad man kan: Kartläggning och bedömning av nyanländas språk- och kunskapsutveckling Denna föreläsning spelades in i del 1 och del 2 som finns inbäddade längst ner på sidan för den som vill ta del av föreläsningen i efterhand. Med utgångspunkt i våra egna mastersstudier om kartläggning i grundskolan och bedömning i gymnasieskolans språkintroduktion resonerar vi om kartläggning och bedömning i förhållande till nyanlända elever. Även erfarenheter från nationella projekt om kartläggning och bedömning utgör underlag för vår föreläsning. Vi kommer att ge exempel på hur man kan ta tillvara de resurser elever har med sig till den svenska skolan, organisera och planera undervisningen med hjälp av kartläggning och formativ bedömning. Attityder och förhållningsätt är också aspekter som vi vill beskriva och problematisera i diskussioner om vad som är viktigt för att säkra nyanländas skolframgång.

Ny i svenska skolan: vanliga frågor När det gäller ämnet svenska som andraspråk samt organisation och genomförande av undervisning för nyanlända elever får jag ofta många frågor. De flesta frågor finns besvarade på NCs webbplats under Vanliga frågor men ibland kräver frågorna att jag tycker till och ger min åsikt. De svaren väljer jag att publicera här på min blogg och jag kommer nu i ett antal inlägg svara på några frågor som jag ofta får ställda till mig. Hur tycker du att den bästa undervisningen i förberedelseklass ser ut? Detta är en väldigt stor fråga som inte alls är lätt att svara på. Jag har tidigare skrivit många inlägg om hur man kan undervisa nyanlända elever och jag har även beskrivit detta i min uppsats om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen? ”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden. Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” uppmanar han med bestämd röst. Sensomotoriskt Centrum - En sida om att arbeta med läs- och skrivsvårigheter Trädet 3 (endast för Windows, ej Mac) passar för barn såväl som vuxna som misslyckats med läsinlärningen och behöver lära om. Det fungerar också bra för alfabetisering av personer med annat modersmål än svenska. Det är också lämpligt för den som kan läsa och skriva på sitt hemspråk, men är osäker på våra bokstavsljud.

Förberedelseklass eller inte – det är frågan Förberedelsklassens vara eller inte vara diskuteras i forskarvärlden och på skolorna. Gemesamt anser man dock att gruppen nyanlända elever inte är homogen. Beslut om elevers skolgång bör ske utifrån elevens behov. I en argumenterande text berättar en nyanländ flicka i årskurs nio vad hon tycker om förberedelseklasser: Idag ökar Sverige befolkning väldigt mycket, genom att vi få många invandare alltså många flytta eller flyr hit. på grund av krigs, svält, jobb, fattigdom, politisk och region förföljelse eller som anhöriga till någon som bor i Sverige. Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver:

Hur anpassar skolan sin verksamhet för elever med särskilda behov? Antalet elever med funktionsnedsättning i skolan har ökat. Ofta krävs det en diagnos för att få resurser, trots att skolan är skyldig att ge särskilt stöd efter elevens behov. För allas rätt till en inkluderande utbildning är planering och ett nära samarbete mellan vuxna viktigt. Det är några av slutsatserna som presenteras i en ny kunskapsöversikt om barn och elever med funktionsnedsättning. Om nyanlända elever i tidningen Chef & Ledarskap Antalet nyanlända elever ökar och på många håll råder stor osäkerhet. Bakom varje siffra i statistiken finns ett barn med kunskaper, erfarenheter och drömmar. Men hur ska skolan kunna ge dem bästa möjliga start i det nya landet? Förskolechefer och rektorer kan göra stor skillnad: Genom att involvera alla lärare, samverka och etablera ett klimat där barnens brister inte står i fokus – utan deras tillgångar.

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever.

Related: