Vad har hänt med elevens inre driv? »Kan barnen säga nej om de inte vill? Hur tvingar man dom?« »Lita aldrig på Pisa, gammalt lärarrumsordspråk.« Föräldrakonversationen på Facebook i mitten av februari illustrerar frågan: Hur får man en tonåring att vilja göra sitt bästa på ett prov där eleven inte ens får veta sin individuella poäng? Just nu är det dags igen. Det väcker den större frågan om ungas motivation över huvud taget, i och utanför skolan. Hanna Eklöf forskar om provmotivation vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. — I intervjuer svarar en del elever att de alltid försöker göra sitt bästa, även när det inte påverkar deras betyg. — Den senare gruppen blir större med ökande ålder och provvana, säger hon. I en av sina studier har hon jämfört gymnasieelever i Sverige, Norge och Slovenien som deltog i matematiktestet i Timss Advanced 2008. Bara 32 procent av svenskarna svarade att de arbetat med alla frågor och fortsatt även när uppgiften verkat svår. Plikt och ansvar då?
Kunskapsöversikter + konkretisering – pedagogKrstd Steg 1. Väcka lusten och nyfikenheten att lära. Dessa sociala medier med sina Facebook-grupper samt de böcker som man läser av faktiska undervisare. Det hjälper en verkligen att få igång hjärnkontoret och vara positiv till det samtidigt. Steg 2. Jag har tagit fram kunskapsöversikter där vissa är mer lättöverskådliga än andra, för mig själv i alla fall. Geografi Historia Religion Samhälle Dessa kunskapsöversikter med dess försök till konkretisering kommer fungera som en grund för mig att utveckla tillsammans med mitt ämneslag där vi skapar lärandematriser till olika kunskapskrav. Jag står för att lärare är bra på olika saker och det är viktigt att man tror på sitt eget sätt men att inte vara rädd för att ta till sig nya saker, samtidigt ska man ha ett kritiskt öga till det förstås. #Närdelakulturenärsombäst#KerstinDahlin#FrökenFlipp
Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Jag vill också visa konkret hur det ena perspektivet, det relationella, underlättar för ett kollegialt samarbete och lärande om måluppfyllelse och hur man kan utreda vad som ligger bakom elevers beteende eller uppvisade svårigheter. Formativ bedömning som förhållningssätt genomsyrar arbetet utifrån detta perspektiv som är evidensbaserat och bevisat effektivt. Vilka tre saker gör att formativ bedömning är en del av ett elevhälsofrämjande arbete? De här verben (och lite fler) förekommer i alla kurser och ämnen: (lista)
Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1
Grit = SISU = Uthållighet = Framgång - Kvartssamtal.se Filmen och övningen som eleverna gör i denna video är inte särskilt märkvärdigt. Det är många lärare i Sverige som jobbar med elevernas sociala utveckling. Om det är något som är nytt är det att forskningen tycks poängtera ”grit” eller ”sisus” betydelse för att lyckas i skolan och i livet. När jag (John) möter elever brukar jag säga till dem att skolan är ett uthållighetsprov mera än ett intelligensprov. Häng med på lektionerna. Gör läxorna. I detta exempel får eleverna intervjua en äldre person som har lyckats nå mål trots hinder och svårigheter. Syftet är att få igång tankar och en diskussion om uthållighetens betydelse. Håller ni med om sisus betydelse för att lyckas i skolan och i livet? Berätta gärna om ett exempel på din egen uthållighet och engagemang som var grunden till en framgång. Ge exempel på aktiviteter för att träna eleverna i just ”sisu”.
Korkad debattör! Det här blogginlägget handlar om språkforskaren Lars Melin som har skrivit ett debattinlägg om läsning i Dagens Nyheter. Inlägget är högst begränsat och visar en brist på kunskap inom läsinlärning och dessutom att Melin befinner sig långt ifrån klassrummet och dagens skola. Ibland upphör jag inte att förvånas. När människor som borde vara kloka (på grund av den position de befinner sig i) skriver något så korkat så att man baxnar. Nu har det hänt och trots att jag tänkt att min blogg skulle ha sommaruppehåll ett par veckor till kan jag inte hålla mig från att skriva och publicera. Melin skriver: ”Läskunnigheten minskar. Det är inte heller så att läsning främst är en fritidssyssla. Melin gör ett klassiskt misstag som många debattörer gör, han går direkt på vad en vuxen människa behöver i dagens samhälle eller vad samhället har för kravnivå. Men vem är Lars Melin? Så varför är Finland så framgångsrika i PISA? För mig är du en hjälte Per Linell!
#frågebatteriet #frågebatteriet hänger runt min hals. Frågebatteriet följer mig hela dagarna för att jag ska vara medveten om hur jag ställer frågor. Till eleverna. Till kollegor. Till mig själv. När jag möter elever stannar några upp och undrar vad det är som hänger runt min hals. När jag möter vuxna frågar de nästan ingenting. Forskning i korthet 2014-2 slutversion.pdf Fira FN-dagen i skolan! I år firar FN 70 år! Vill du uppmärksamma FN-dagen i din klass? Här kan du hitta årets skolmaterial och tävling. Skolmaterial FN-dagen 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet! Detta skolmaterial innehåller berättelser om barn i världen som påverkas av FN:s arbete, samt fakta, diskussionsfrågor och övningar. Materialet finns som pdf att ladda ner samt i tryckt form att beställa. Ladda ner skolmaterialet för FN-dagen 2015 (PDF-dokument, 2,9 MB) Ansvarig för sidan: Pernilla Bergström Uppdaterad 13 oktober 2015 Publicerad 18 september 2014 Lunchseminarium om Agenda 2030 4 dec Den 2 december anordnade FN-förbundet ett lunchseminarium om Agenda 2030. Läs fler nyheter