background preloader

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan?

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan?
Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Men med tanke på den stora mängd elever som ska testas och tiden det tar att rätta kan det vara ännu bättre med ett multiple-choice-test. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Observera att jag inte påstår att bioligibokens fakta om bakterier ska tas bort från undervisningen.

http://metrobloggen.se/pedagogiken/hur-diagnostiserar-vi-lasning-i-skolan/

Related:  maer0913svenskaTIDNINGSARTIKLAR OCH BLOGGINLÄGGbedömning BFLbedömning mm

Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. Skrivpapper Det är inte alltid som vi skriver alla jobb på datorn eller iPaden. Det finns ju färdiga papper att skriva på men då finns det inte plats för bild på en vit yta som jag ofta vill ha till mina yngre elever. Jag vill också att det ska finnas stödlinjer för dem när de skriver. Detta papper brukar jag använda till flera olika ämnen, men framför allt i svenska och so. En läsande familj - Barnens Bokklubb Aktuellt Är ni en läsande familj? Sedan 1977 har vi på Barnens Bokklubb inspirerat både föräldrar och barn till läsning. Att läsa tillsammans med sitt barn är något av det bästa som finns – och vi är säkra på att det är helt nödvändigt för att ett barn ska bli bra på att läsa senare i livet. Ju mer du läser för ditt barn desto bättre.

Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Som jag skrivit i tidigare inlägg så anser jag att Mitt Flippade Klassrum skapar möjlighet och förutsättning för mig att på lektionerna arbeta i mycket större grad direkt gentemot varje enskild elev, jämfört hur det såg ut i mitt traditionella klassrum. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning?

Svenska vs. Svenska som andraspråk Hur länge ska en elev läsa efter kursplanen svenska som andraspråk? Regleringen (skolförordningen) när det gäller svenska som andraspråk slår fast att undervisning i svenska som andraspråk om det behövs ska anordnas för en elev som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål. Det är rektors som avgör ”om det behövs” vilket innebär att på något sätt behöver rektor se till att ta reda på om eleven gagnas bäst av att följa kursplanen i svenska som andraspråk eller inte. Till det kan de behöva lärarnas hjälp. ”När tanke och språk är på samma nivå” skriver NC. Undantagsbestämmelsen Ja, i skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna.

Språket i alla ämnen Jag och min kollega Maria Lachan träffade förra veckan ett antal högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och so för att samtala om är språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt. Jag har nedan samlat ihop ett antal resurser som lärare kan använda sig av för att komma igång med att arbeta i språket i alla ämnen. På studiedagen började vi med att prata om att alla skolans ämnen ställer, förutom ämnets specifika kunskapskrav, en mängd språkliga krav på eleverna Det kan till exempel vara att kunna: • Värdera • Beskriva • Samtala om • Resonera • Reflektera • Analysera • Lösa problem • Genomföra • Utvärdera • Tolka • Sammanställa • Använda begrepp • Kommunicera • Ge respons • Motivera • Se sammanhang • Presentera • Jämföra • Redogöra • Dra slutsatser • Planera För att eleverna ska klara av de språkliga kraven behöver vi i skolan undervisa explicit även om dem.

Bedömningstekniker som synliggör lärandet Här kommer några förslag på bedömningstekniker som synliggör lärandet. Bidra gärna med dina bästa tips i Idébanken. No hands up!

Related: