background preloader

Sommarläsning #3

Sommarläsning #3
I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Jag påbörjade läsandet tidig vår men blev klar först i sommar. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. ”Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär.

uppdragforstelarare.blogg.se - En blogg där du får följa mitt nya uppdrag som förstelärare i Enköpings kommun. Lär dig grunderna | Utbildning Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger.

Ullis skolsida Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”. Värre var det med ”No hands up”. Det här var något som eleverna uppskattade.

Mias klassrum Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?

Temabloggen SA12B: Kön, klass och makt i litterära verk 1700-2013 Kamratrespons Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011).

jennies klassrum Glöm inte låna "En sekund i taget" av Sofia NordinMuntliga nationella prov i svenska - Schema Provet genomförs på svensklektionerna. Provets längd är 100 minuter och lektionen kommer därför att förlängas för de som har prov. Vi ses i sal 66 i källaren när lektionen börjar. Fredag 24/1 Felicia Chavisa Amanda MärtaHanna J Måndag 27/1 Nuradin Gustav Elias Jonatan K Fredag 31/1 Hanna A Caroline Stina Clara Måndag 3/2 Emma-Louice Sara ElinEbba Fredag 7/2 Ola Jesper Jonatan M Cornelia Måndag 10/2 Victor S Emanuel Egen språkuppgift Välj en egen språkfördjupning! Utgå från en språklig fråga eller ett språkfenomen. Vi arbetar med språkuppgiften under två veckor sedan kommer ni att få göra en muntlig presentation. Ex. på frågeställningar Vilken dialekt är den snyggaste? Skriv en novell på rinkebysvenska - läs upp. Manligt och kvinnligt språk - hur skiljer sig tjejers och killars sätt att tala. Gamla ord - undersök vilka ord som den äldre generationen använder. Ungdomsspråk - vilka ord är inne nu? Vilka är minoritetsspråken? 1.

Related: