background preloader

Fem strategier för läsning av faktatexter

Fem strategier för läsning av faktatexter
Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2015/04/22/fem-strategier-for-lasning-av-faktatexter/

Related:  barnlitteratur (med lärarhandledningar)Svenska - läsningLäsasvenskamarianneluhr

Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Frågan ställdes av en lärare i en grupp på Facebook, och jag plockade genast upp detta till ett eget blogginlägg. Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning.

Granen - Svenskanoveller Wiki - Wikia Av Tove Jansson En av hemulerna stod på taket och krafsade i snön. Han hade gula yllevantar på sig och de blev småningom våta och obehagliga. Då lade han dem på skorstenen, suckade och krafsade vidare. Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden.

Riktad skrivning – vad innebär det? Jag fick en spännande fråga på sidan Flippa Klassrummet på facebook – vad innebär begreppet riktad skrivning? Så här kommer en förklaring vad riktad skrivning innebär och hur jag kan dra nytta av det i mitt Flippade Klassrum. Jag har i tidigare inlägg skrivit om EPA- metoden. Gör klassikern till din egen Detta stödmaterial ger förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur i grundskolans högre stadier (år 8 och 9) och på gymnasiet. Detta stödmaterial ger förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur i grundskolans högre stadier (år 8 och 9) och på gymnasiet. Den bygger på en helhetssyn på svenskämnet, där den skönlitterära läsningen kombineras med samtal, skrivande och andra kommunikationsformer som bildskapande, dramatiseringar och multimodala uttryckssätt (t.ex film, videoinspelning och powerpoint-presentationer). Stödmaterialet är uppbyggd i två delar.

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida.

Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på.

Språkutvecklande arbetssätt » Faktatext och cirkelmodellen Jag och min kollega har pratat om hösten, läst årstidsboken och diskuterat vad som växer på hösten samt vilka djur som är vanliga då. Vi har gjort en tanketavla och eleverna har fått ställa frågor kring vad de vill veta om hösten. Detta sattes upp i klassrummet. Därefter samlades båda parallellklasserna och fick skriva på en lapp vad de ville veta mer om, djur växter eller årstiden hösten. Eleverna delades sen in i en växtgrupp, en djurgrupp och en höstgrupp. Eleverna fick samla information via böcker och internet om sitt ämne.

Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete.

Lättläst - Lärarmaterial till 7 lättlästa klassiker Klassisk litteratur i lättläst format Självklart ska elever som har det lite svårare med läsningen få möjlighet att läsa klassiska verk. När Bonnier utbildning nu ger ut en Känn på litteraturen kring klassisk litteratur vill vi visa hur du som har elever med lässvårigheter kan använda våra lättlästa klassiker, parallellt med originalet. Lättlästa böcker ersätter inte originaltexten, lättlästa böcker är för dem som annars inte hade läst alls. Här finns en lista på alla lättlästa klassiker som vi har gjort handledningar till. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop.

Related: