background preloader

Infografik2

Infografik2
Related:  Lektionsuppläggsvenska

BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén

Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. Uppstart Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Hur alla ska lyckas I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Direkt respons Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats. Stjärnor och tips När jag analyserade elevernas faktatexter fick jag syn på vissa generella utvecklingsmöjligheter som jag ville uppmärksamma eleverna på. -Skulle de meningarna kunna stå tillsammans? -Vad bra att de har börjat meningarna på olika sätt, sa barnen och tyckte det var en stjärna. Bearbeta och förtydliga texten Skriva nyckelord för att minnas

bedömningsunderlag Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. Att diskutera

Språkutvecklande arbetssätt » Faktatext och cirkelmodellen Jag och min kollega har pratat om hösten, läst årstidsboken och diskuterat vad som växer på hösten samt vilka djur som är vanliga då. Vi har gjort en tanketavla och eleverna har fått ställa frågor kring vad de vill veta om hösten. Detta sattes upp i klassrummet. Därefter samlades båda parallellklasserna och fick skriva på en lapp vad de ville veta mer om, djur växter eller årstiden hösten. Eleverna delades sen in i en växtgrupp, en djurgrupp och en höstgrupp. Eleverna fick samla information via böcker och internet om sitt ämne. Under fas 2 tog vi fram en text om bofinken på projektorn. Vi hade även gjort en mall för hur man skriver en faktatext och tittade över vad man bör ha med, hur ser den språkliga strukturen ut, vanliga ord med mera. Därefter delades eleverna in i grupper och fick texten om bofinken samt klippa isär meningarna. Så kom vi till fas tre. När eleverna var klara i båda klasserna fick de sitta i grupper och vara expert på sitt område. Bild: Privat

Related: