background preloader

Infografik2

Infografik2
Related:  Lektionsupplägg

BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram Genrepedagogik och kamratbedömning /Robert Walldén

Cirkelmodellens fyra faser Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. Tidigare hade de inte funderat kring frågorna och eleverna hade svårt att veta vad som förväntades av dem. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax

Monstret -ett romanprojekt | Josef Sahlin Arbetet med ett romanprojekt som detta rör nästan allt som ryms i kursplanen för svenska, förutsatt att man jobbar utöver själva materialet. Diskussioner, bearbetning, jämförelser och analyser ska vara centrala moment utöver själva skrivandet. Här nedan har jag markerat (understruket) ord, fraser och begrepp som jag direkt kan härleda till arbetet. Syfte (Svenska Lgr11) Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut­veckla sitt tal­ och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt­ningar att utveckla sin förmåga att

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Romanprojekt Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Skapare av läromedlet: Josef Sahlin Det här är ett romanprojekt för elever i grundskolan. Varje vecka får eleverna en skrivinstruktion till det aktuella kapitlet, ett antal punkter som för berättelsen och framåt och utvecklar skrivandet. Skapare av läromedlet: Lotta Bohlin | Martin Fernström Klippet är ett novellprojekt för åk 4-9. Monstret är ett läromedel för att utveckla skrivandet och berättandet för elever i årskurs 3-6.

Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. Att diskutera

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter | Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument. Lektion 2: om nationella proven. I "Allmänt" Klassens favoritstruktur

Related: