“Why Can’t I Skip My Twenty Minutes of Reading Tonight?” Here’s why! “Why Can’t I Skip My Twenty Minutes of Reading Tonight?”
Here’s why! By Teachers.Net News Desk closeAuthor: News Desk Name: Teachers.Net News DeskSite: About: See Authors Posts (558) “Why Can’t I Skip My Twenty Minutes of Reading Tonight?” Let’s figure it out — mathematically! Student A reads 20 minutes five nights of every week. Step 1: Multiply minutes a night x 5 times each week. Student B reads 4 minutes x 5 times a week = 20 minutes Step 2: Multiply minutes a week x 4 weeks each month. Step 3: Multiply minutes a month x 9 months/school year. Student A practices reading the equivalent of ten whole school days a year. Student B gets the equivalent of only two school days of reading practice. By the end of 6th grade if Student A and Student B maintain these same reading habits, Student A will have read the equivalent of 60 whole school days Student B will have read the equivalent of only 12 school days.
Some questions to ponder: Which student would you expect to read better? [Source: U.S. Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner.
Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra. De närläser en roman och djupdyker i en epok, men får också insikt i vad de andra (som har valt den andra romanen) arbetar med då de ibland berättar och jämför (konflikter/språk/tidsanda…) med varandra över roman-/epokgränserna.
När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt. Så här ska arbetet i grupperna fungera: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Åsa. Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning. Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden.
Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien.
I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet. Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok.
Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet.
Jag håller med Unenge. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, vi vuxna måste bli bättre läsförebilder för barn och unga i vår närhet.
Som lärare är det extra viktigt och som svensklärare omöjligt att underskatta. Sedan behöver självklart alla föräldrar visa sina barn att läsning är något bra och viktigt, men det är så självklart att det inte behöver nämnas. Eller borde vara det. Så här säger Johan Unenge, författare och före detta läsambassadör, till Skolvärlden: Många vuxna är inga läsförebilder i dag, de är inga läsare. Jag är, liksom Unenge, trött på att böcker hänger kvar i skolan, trots att de är säkert 20 år gamla. Jag är medlem i många Facebook-grupper för lärare och inte sällan har någon fått lite extra pengar för bokinköp och rådfrågar sina kollegor i det utvidgade kollegiet om bra tips på böcker som passar elever.
Det finns riktigt bra, alldeles färska böcker, som kom ut under förra året. Onanisterna av Patrik Lundberg. Passar i år 9 för vana läsare, men också i Svenska 1-2.