background preloader

Läsning

Facebook Twitter

Bokpratsspel ny version. Högläsning med ökat elevansvar. I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”.

Högläsning med ökat elevansvar

Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra. Den som läst gör sedan en självvärdering i ett enkelt läsprotokoll. Den elev som har lyssnat gör också en bedömning i samma protokoll. Så här gjorde vi idag: Jag delade in mina 3:or i par, men eftersom de är ojämna till antalet fick en av dem läsa med mig. Innan de fick läsa för varandra, gjorde jag hela övningen med eleverna. Alla var positiva till denna övning och ingen knorrade över att texten var för svår eller för lätt. Dok1. Varje vecka lyssnar du på inledningen av en nyutkommen bok, en klassiker och en ny barn- och ungdomsbok á 3 till 5 minuter. Nyfiken på mer? Fråga på ditt bibliotek eller i bokhandeln.

VERG NOSAR OCH JAGAR läsebok och lärarhandledning. Lasning_ger_oss_vingar. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna. Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan.

Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna

Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan. Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola.

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan

Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi. Inspirerande filmer om lässtrategier. Att bedöma läsförståelse. Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser.

Att bedöma läsförståelse

Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. . - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg.

Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna. BFransson_handledning. Tips och material från lärare. Svenskanoveller Wiki. Plugga bättre : Lästeknik. RT med yngre barn. Skolverket. Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan?

Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Men med tanke på den stora mängd elever som ska testas och tiden det tar att rätta kan det vara ännu bättre med ett multiple-choice-test. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. 120351_framgngsrika-lsare-i-alla-mnen-130419.

En läsande klass

Läsförståelse. En PT i läsning. Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare. BOKEN I UNDERVISNINGEN: Läsning i Vygotskijs utvecklingszon. Jag skissade för många år sedan en undervisningstanke för hur jag skulle locka eleverna till böckerna.

BOKEN I UNDERVISNINGEN: Läsning i Vygotskijs utvecklingszon

Jag tänkte utifrån Lev Vygotskijs utvecklingszon. Jag ska förklara genom skiss och genom mina ord. Modellen är egentligen cirkulär. Innehållet förflyttas i relation till elevernas kunskaper och läsande utveckling. Den är också årskurslös. Eleverna ska genom läraren få undervisning, få upplevelser och få närma sig litteratur och texter. Vi måste också ge eleverna tid att läsa. Punkt 1 ELEVENS SJÄLVSTÄNDIGA LÄSNING/ELEVERNAS SJÄLVSTÄNDIGA VAL – OCKSÅ HUR ATT LÄSA Eleven får välja att läsa. Jag betraktar alltid elevens val som en början.

Eleverna får också läsa i par. Jag visar också att jag är nyfiken på elevernas textfrågor. Punkt 2: LÄRARENS HÖGLÄSNING – och det gäller all text och oavsett ämne, oavsett genre, oavsett innehåll – ALLTID HÖGLÄSNING Det är de böcker jag väljer att högläsa ur. Minns att ge variation.