background preloader

Att svara på frågor med tydliga meningar

Att svara på frågor med tydliga meningar

http://www.youtube.com/watch?v=9_RJZ0ZZT3g

Related:  skrivosorteratFILMER OM LÄSNING OCH SKRIVNINGnytt

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Dialogisk högläsning Att engagera eleverna i samtal kring det vi högläser i skolan, att läsa med eleverna brukar kallas för dialogisk högläsning skriver Toura Hägnesten i sitt blogginlägg: Att läsa högt Högläsning är en viktig del i att utveckla elevernas ordförråd, men kvalitén på högläsningen avgör hur många ord eleverna verkligen lär sig. För att högläsningen ska ge eleverna så många nya ord som möjligt bör den vara dialogisk, skriver Christina Wiklund (Ordförrådets betydelse för läsning Linköpings universitet).

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter.

Den begreppsliga förmågan i svenska och so Härligt att vara igång igen! Det märks att barnen är utvilade, pigga och alerta efter jullovet och laddade för att insupa ny kunskap. I veckan har vi haft som mål att öva på den begreppsliga förmågan i olika ämnen. Kamratrespons, fakta o föreläsningar Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman).

Cirkelmodellen engagerar och utvecklar elevernas språk – Förstelärarbloggen Eleverna tränar på att skriva egna texter på tavlan Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger arbetar med cirkelmodellen för att väcka elevernas språklust. När jag studerade svenska som andraspråk läste vi första terminen boken Stärk språket, Stärk lärandet av forskaren Pauline Gibbons. För mig var detta en snudd på religiös upplevelse att hitta en bok som gav mig så många redskap att underlätta språkutvecklingen i mitt klassrum. Jag fastnade snabbt för det hon kallar cirkelmodellen som är ett sätt att arbeta med genrebaserad undervisning.

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Mall för bedömningsunderlag Såhär i betygstider blir det många samtal kring bedömning. Hur genomför vi den, hur sammanställer vi den, hur tydliggör vi den för eleverna? Jag har alltid haft en egen mall, ett papper per elev, där jag samlar noteringar utifrån varje färdighet. För några år sedan utvecklade mitt arbetslag en mall för skriftliga omdömen, vilken har en något mer utvecklad variant av den jag redan hade, och den använder jag fortfarande som mitt underlag. Varje elev har ett papper per termin, de sitter i en pärm. Bakom pappret samlar jag skriftligt underlag och relevanta saker för eleven.

Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor.

Related:  Läs och skrivinlärningSkrivalässtrategier