background preloader

Grammatikdagen

Grammatikdagen
Related:  Grammatik

När vi svär säger vi fan helst Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar. Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Svordomarna är en viktig del av språket och fyller viktiga funktioner, menar Falk. – Det är kraftuttryck, känsloladdat, tabu. Seminarium – bara om svordomar Nordiska forskarnätverket SwiSca (Swearing in Scandinavia, ungefär: svärande i Skandinavien) träffas i dagarna för att grotta ned sig i hur och när vi svär. Ulla Stråh-Wollin är docent i nordiska språk och var med i SVT:s Gomorron Sverige på torsdagsmorgonen. – Vi har svurit med religionens hjälp medan man på andra håll använt sexuella svordomar i mycket högre grad. Svär mer och mer Svärandet är dock under förändring och får influenser från andra håll. – Sett till 1900-talet så svär vi mer och mer.

Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Svårt att diskutera text utan grammatik Mobbat skolämne Grammatiken är även mobbad i skolan. Ge grammatiken den status den förtjänar Grammatikdagen förändrar attityder

Är grammatik viktigt, och måste det vara så tråkigt? Svaret på frågorna är "ja" och "nej" i tur och ordning. Kan du ingen grammatik får du ingenting sagt och kan inte heller förstå något. Men det finns två sorters grammatik: den i boken och den i huvudet. En enkel dialog får visa hur det fungerar: - Har Nisse också en cykel? Dialogen är dock inte enklare än att talarna måste bemästra skillnaden mellan också och heller. - Har Nisse heller någon cykel? Det som gnisslar i språkörat är huvudets grammatik, och inte alls några regler vi lärt oss i tjocka grammatikboken. Lustigt nog blir huvudets grammatik inte ett dugg bättre därför att man kan bokens grammatik. Att bokens grammatik inte visat sig pedagogiskt framgångsrik beror på att grammatik alltid är ett systematiskt sätt att beskriva språk. Förklaringen till att bokens grammatik blir så invecklad, så omfattande och så detaljrik är lustigt nog att huvudets grammatik är ännu mer invecklad, omfattande och detaljrik. Men bokens grammatik är bra till annat än att utveckla elevers språk.

Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?

Svenska är kul Adjektiv Adjektiven talar om hur substantiven ser ut. En röd hatt. En glad flicka. Adverb Adverben är en ganska stor grupp med många olika ord. Adverben berättar något något om ett adjektiv, verb eller annat adverb. Hästen springer fort. Interjektioner Det är korta ord som visar reaktioner. Aj, oj, Hjälp! Konjunktioner Konjunktioner binder i hop satser och meningar. Kalle bakar och Karin läser. Boken är mycket intressant men svår. Prepositioner Små ord som står framför ett substantiv och berättar något om en position. Hon går till skolan. Katten sitter i fönstret. på, vid, om, i, efter, under, över.... Pronomen Pronomen ersätter ett substantiv eller en person. Kalle jobbar på en restaurang. Han, hon, den, det, de, henne, honom.... Räkneord ett, två, tre... Substantiv Namn på olika saker. En bil, ett hus, en orm, en läkare Verb Verben berättar vad någon gör Han arbetar. tänker, jobbar, pratar, lyssnar...

”Men vad ska man ha grammatik till egentligen?” | LINGVISTBLOGGEN Vad är poängen med att ha undervisning i sitt modersmåls grammatik? Det kan man fundera på när småtimmarna närmar sig. Jag vill så gärna dela med mig av ett förtjusande stycke ur "Igelkottens elegans" (orig: L'Élégance du hérisson) av Muriel Barbery, den svenska översättningen (av Marianne Öjerskog och Helén Enqvist). Det är ett lite långt stycke – men tro mig det är värt det. Vi får följa brådmogna Paloma, en av bokens huvudgestalter, på en fransklektion (sida 161-164). "Det är inte klokt och se elever som är så odugliga i grammatik" tillade hon [franskläraren] och tittade på Achille Grand-Fernet. Då trodde jag att jag skulle få en hjärtattack. Personligen tror jag att grammatiken är en ingång till skönheten. […] Grammatiklektionerna har alltid varit efterkonstruktioner och eventuellt terminologiska förtydliganden. […] Så jag sade till madame Maigre: "Inte alls, det är en totalt förenkling!". En tolvåring som vet vem Jakobson är, det är inte varje dag man hör om en sån! 1. 2. 3.

Ordföljd i bisats – SFI – Svenska för invandrare En bisats är en sats som inte kan stå ensam och bilda en grammatiskt korrekt och förståelig mening utan hjälp av andra satser – bisatsen är en del av huvudsatsen och säger något extra i meningen. Här kommer några exempel på olika typer av meningar: Huvudsats: Han kommer inte.Huvudsats och en bisats: Han säger att han inte kommer.Huvudsats och två bisatser: Han säger att han inte kommer, eftersom han är trött. En bisats börjar alltid med ett bindeord/bisatsord, en så kallad bisatsinledare. Jag tror att det blir regn imorgon.Vi undrar om de kommer till festen.Det är någonting som jag inte förstår. Lägg märke till att bisatsens ordföljd är nästan identisk med huvudsatsens ordföljd (S+V+O). Lägg också märke till att huvudsatsen kan stå först eller sist i en mening, t.ex Hon tränar varje dag, eftersom hon vill få fler muskler. Obs! Den största skillnaden mellan huvudsats och bisats när det gäller ordföljd är att i bisats placeras bestämningsordet före första verbet, så kallat ”BIFF-regeln”:

Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. Grammatikövningar för skolan | Grammatikdagen Här kan du som är svensklärare eller annan språklärare kan ladda ner grammatikövningar att göra med dina elever på Grammatikdagen. De flesta av övningarna kan anpassas till både äldre och yngre elever. (Pst. Har du egna grammatikövningar som du vill dela med dig av? Våra första övningar är ursprungligen publicerade i Fyrans svenskbok och Femmans svenskbok utgivna på Gleerups förlag, författare Lena Alvåker och Ann Boglind samt Svenskboken åk 9, Gleerups förlag, författare Ann Boglind och Bengt Brodow.

Svenska verbundret förundrar | Språktidningen I slutet av mars var jag i Lyon på bokmässa. Jag satt i paneler och pratade om det för fransmännen så exotiska ”svenska deckarundret”, signerade böcker i timslånga sjok, åt Lyons berömda mat och njöt av att solen värmde så pass att man frivilligt tog av sig sin jacka. Men de bästa två timmarna var ändå de jag tillbringade på ett översättarseminarium. Två översättare hade i förväg fått en text av mig på svenska (de inledande kapitlen i boken Finns det hjärterum). Mitt i seminariet började det nämligen handla om grammatik. – Det är ju så svårt att översätta från svenska, sa den ena översättaren. Jag tog med mig denna spaning hem. Jag och min amerikanska student började lägga märke till att de ord som var svårast att översätta till engelska ofta var just verb. ’Vi hinner’ blir på engelska We have time. ’Jag heter Sara’ blir My name is Sara. För att inte tala om den där gången när jag försökte förklara att jag unnade Kaden att ha fest med min sambo när jag inte var hemma. – Hm.

Nominalfras, inom svensk grammatik. Vad menas med det? Sid 203 Thor G Hultman (Kap 10, "Allmänt om fraser" så skriver Thor G om verbfraser till exempel "Eftersom satser och meningar är uppbyggda av fraser ger förstås texten Torgny Lindgren(de har en text av honom) exempel på fraser av olika slag. **Efter föredraget skulle hon sova på något litet pensionat, nästa dag skulle hon resa vidare. Så skriver Tor G H Verbfraserna i texten består av ett verb med de bestämmningar som hör till detta, främst objekt, predikat och adverbial. Här kommer sen något jag ändå inte riktigt förstår sen! "Det framgår av exemplen ovan att fraserna INTE är satsdelar. Vaddå, säger jag.

Inläsningstjänst Webbspelare Åk 6: planering 04 text 1 Vad man kan ha hypnos till ur ESS i svenska 6 Antologi Vad man kan ha hypnos till Ur Min vän shejken i Stureby av Ulf Stark I ett par böcker har Ulf Stark berättat om sin barndom i Stockholmsförorten Stureby. En eftermiddag två veckor senare säger Ulf till Percy, Klas-Göran och Uffe Rickberg att han vill att dom ska till Björne Sahlén och skjuta prick med hans luftgevär. – Är du inte klok, säger Uffe Rickberg. – Ja, och den här veckan har han högerhandsken igen, påpekar Klas-Göran och drar sig bekymrat i örat. – Vad spelar det för roll? – Nä, Uffe har rätt, säger Percy. Så då kilar dom iväg mot Munksundsgatan i alla fall. Bara för säkerhets skull stoppar Ulf handen i fickan. Igår kväll prövade han på Uffe Rickbergs boxer när han var ute och kissade med honom. – Vad är det nu du går och mumlar om? – Ingenting, säger Ulf. Så fortsätter dom mot Björne. – Hej på er, era småskitar, säger han så snart som han har klivit fram. – Ja, vi ville så gärna träffa dej, säger Ulf.

Related: