background preloader

Grammatikdagen

Grammatikdagen
Related:  Grammatik

Kamratrespons, fakta o föreläsningar Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman). Under våren kommer jag träffa varje elev enskilt och samtala/diskutera deras läsutveckling inom läsflyt och läsförståelse.Läsläxan i veckan lästes upp för kamrat och två stjärnor och en idé-lapp klistrades in längre bak i läxboken. Från ovannämnda matris fick barnen mer idéer och tips.Skrivande av faktatext om eget valt djur i världen har de flesta blivit klara med. När vi ändå var i farten skrev eleverna en egen faktatext om björnen också. Har haft förmånen att inleda min föreläsningsvår om ABC-klubben i Linköping och Norrköping i veckan.

När vi svär säger vi fan helst Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar. Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Svordomarna är en viktig del av språket och fyller viktiga funktioner, menar Falk. – Det är kraftuttryck, känsloladdat, tabu. Seminarium – bara om svordomar Nordiska forskarnätverket SwiSca (Swearing in Scandinavia, ungefär: svärande i Skandinavien) träffas i dagarna för att grotta ned sig i hur och när vi svär. Ulla Stråh-Wollin är docent i nordiska språk och var med i SVT:s Gomorron Sverige på torsdagsmorgonen. – Vi har svurit med religionens hjälp medan man på andra håll använt sexuella svordomar i mycket högre grad. Svär mer och mer Svärandet är dock under förändring och får influenser från andra håll. – Sett till 1900-talet så svär vi mer och mer.

Är grammatik viktigt, och måste det vara så tråkigt? Svaret på frågorna är "ja" och "nej" i tur och ordning. Kan du ingen grammatik får du ingenting sagt och kan inte heller förstå något. Men det finns två sorters grammatik: den i boken och den i huvudet. En enkel dialog får visa hur det fungerar: - Har Nisse också en cykel? Dialogen är dock inte enklare än att talarna måste bemästra skillnaden mellan också och heller. - Har Nisse heller någon cykel? Det som gnisslar i språkörat är huvudets grammatik, och inte alls några regler vi lärt oss i tjocka grammatikboken. Lustigt nog blir huvudets grammatik inte ett dugg bättre därför att man kan bokens grammatik. Att bokens grammatik inte visat sig pedagogiskt framgångsrik beror på att grammatik alltid är ett systematiskt sätt att beskriva språk. Förklaringen till att bokens grammatik blir så invecklad, så omfattande och så detaljrik är lustigt nog att huvudets grammatik är ännu mer invecklad, omfattande och detaljrik. Men bokens grammatik är bra till annat än att utveckla elevers språk.

Att jobba med stafettskrivning i engelska Jag undervisar en mindre grupp elever (ca 13 st) i så 9 i engelska. I min grupp jobbar vi för att försöka nå ett E i engelska.Gruppen är blandad med elever från Somalia och Syrien samt även ett par svenska elever. Nivån på förkunskaper är även varierad i gruppen trots att de alla jobbar mot ett E. Jag bestämde mig för att testa på stafettskrivning med dem då skrivandet är ett moment som varit svårt, framförallt begripligheten i texterna. Eleverna fick jobba i grupper om ca tre elever. Det som är bra är att jag en gång i veckan får förstärkning av ytterligare en engelskalärare. Nästa lektion fick de återigen sitta i sina grupper och läsa igenom texterna samt välja den de tyckte blivit bäst. När nästa lektion kom skulle det sista göras klart och sedan skulle de läsas upp högt i klassen. När alla texterna lästs upp fick eleverna säga om de blivit begripliga som ju var målet. //Morag MacDonald Engelskalärare i Navet Det här inlägget postades i Okategoriserade.

Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning. Faktatext om djur Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur. Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Från smartboarden läste vi gemensamt en faktatext om koalan från ne.se.Under tiden vi läste var vi detektiver och pratade om nya ord och uttryck vi stötte på. Koalan

Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?

Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Svårt att diskutera text utan grammatik Mobbat skolämne Grammatiken är även mobbad i skolan. Ge grammatiken den status den förtjänar Grammatikdagen förändrar attityder

Minibladet - Nyheter Dygnet Runt Toppnyheterna just nu Toppdelad Ordföljd i bisats – SFI – Svenska för invandrare En bisats är en sats som inte kan stå ensam och bilda en grammatiskt korrekt och förståelig mening utan hjälp av andra satser – bisatsen är en del av huvudsatsen och säger något extra i meningen. Här kommer några exempel på olika typer av meningar: Huvudsats: Han kommer inte.Huvudsats och en bisats: Han säger att han inte kommer.Huvudsats och två bisatser: Han säger att han inte kommer, eftersom han är trött. En bisats börjar alltid med ett bindeord/bisatsord, en så kallad bisatsinledare. Jag tror att det blir regn imorgon.Vi undrar om de kommer till festen.Det är någonting som jag inte förstår. Lägg märke till att bisatsens ordföljd är nästan identisk med huvudsatsens ordföljd (S+V+O). Lägg också märke till att huvudsatsen kan stå först eller sist i en mening, t.ex Hon tränar varje dag, eftersom hon vill få fler muskler. Obs! Den största skillnaden mellan huvudsats och bisats när det gäller ordföljd är att i bisats placeras bestämningsordet före första verbet, så kallat ”BIFF-regeln”:

Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Senare får vi veta att klassen är i slutskedet av ett arbetsområde som handlar om att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand. Studieresa Sverige Boktips

Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. ”Men vad ska man ha grammatik till egentligen?” | LINGVISTBLOGGEN Vad är poängen med att ha undervisning i sitt modersmåls grammatik? Det kan man fundera på när småtimmarna närmar sig. Jag vill så gärna dela med mig av ett förtjusande stycke ur "Igelkottens elegans" (orig: L'Élégance du hérisson) av Muriel Barbery, den svenska översättningen (av Marianne Öjerskog och Helén Enqvist). Det är ett lite långt stycke – men tro mig det är värt det. Vi får följa brådmogna Paloma, en av bokens huvudgestalter, på en fransklektion (sida 161-164). "Det är inte klokt och se elever som är så odugliga i grammatik" tillade hon [franskläraren] och tittade på Achille Grand-Fernet. Då trodde jag att jag skulle få en hjärtattack. Personligen tror jag att grammatiken är en ingång till skönheten. […] Grammatiklektionerna har alltid varit efterkonstruktioner och eventuellt terminologiska förtydliganden. […] Så jag sade till madame Maigre: "Inte alls, det är en totalt förenkling!". En tolvåring som vet vem Jakobson är, det är inte varje dag man hör om en sån! 1. 2. 3.

Related: