background preloader

Mitt öppna klassrum

Mitt öppna klassrum
Related:  Bfl och annat om lärande1läs & skriv

Utvärdering av mitt första år som förstelärare | Min undervisning Detta inlägg har jag tänkt skriva under ett par veckor, men det var svårt att få tiden att räcka till i våras i och med att vår skola läggs ner och flyttas till en ny enhet där en redan befintlig skola existerar. Så med packning och avveckling upptogs tiden av det och tiden för att reflektera över första året som förstelärare har fått vänta tills nu. Igår var det ett år sedan jag fick tjänsten som förstelärare i Enköping och så här såg vi ut då. Ett uppdrag jag såg med spänning fram emot. Ni kommer nedan få läsa lite om vad jag gjort inom mitt uppdrag och vad det har betytt för mig. Men först vill jag berätta om min resa i sociala medier som började en dag då jag googlade lite från mobilen då jag var ute och åkte (som passagerare) och hittade på Cecilia Bergentz som hade tweetat att hon också var nytillsatt förstelärare i samma stad i samma ämne som jag. I annonsen på kommunens intranät kunde man läsa följande: Vill du bli förstelärare? Att utvecklas ja, det ville jag med.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Sahlin, Per.

Läs- och skrivwebb - Läsa & skriva Läsning, konsten att läsa. Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl (Nationalencyklopedin 2006). För att kunna se filmerna på vår webbplats krävs att du har Flash Player version 8 eller nyare installerad på din dator. Läsläget i världen År 2000 fanns ca 104 miljoner barn som inte gått i skolan och 862 miljoner vuxna som inte var läs- och skrivkunniga. Samhällsuppdraget I läroplanen för förskola och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet finns förskolans och grundskolans nationella mål med avseende på barns tidiga läs- och skrivutveckling presenterade. Skriftspråksutveckling Fortbildning

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Vad är blandad inlärning? | Connys blogg Varför blanda? Sex skäl att börja arbeta med ett blandat lärande redan idag. Blended learning handlar om att blanda traditionell utbildning med instruktioner och utbildning via internet, och det är många människor som tror att det kan vara nästa stora grej inom utbildning. Här är sex skäl varför: 1. Dagens elever behöver lära sig hur man arbetar, studerar och samarbetar online. 2. Dagens elever håller kontakten med sina vänner på Facebook, pratar med världen genom Twitter och lägger upp videor på YouTube. 3. Genom att flytta traditionella klassrumsaktiviteter till internet kan du frigöra tid i klassrummet. 4. Eftersom de flesta eleverna utför arbetet på internet hemma ökar möjligheten för deras föräldrar att delta eller hjälpa till. 5. Det finns inga studier som är helt klara ännu men det finns gott om exempel på att elever når bättre resultat med blended learning. 6. Källa:

Att utvecklas som skribent Det är inte för intet som kanadensiskan Alice Munro, nobelpristagare i litteratur 2013, brukar kallas för novellkonstens mästare. Jag läser novellsamlingen Nära hem och imponeras av hennes förmåga att med enkla medel mätta texten med innehåll och mening. Se till exempel inledningen till "Kärlekens vägar": Typiskt för novellen är det "in medias res" som gäller. Med 36 ord lyckas Munro spränga in mängder av faktauppgifter i texten: Berättarjaget (bj) har ett arbete att gå tillBj har en pappaPappan ringer på arbetstidAntagligen ett viktigt samtal: varför skulle han annars ringa på arbetstid? Hur många gånger har Munro måntro skrivit om och reviderat denna inledning för att lyckas åstadkomma en så kondenserad och ändock till synes "enkel" text, undrar jag?

Nya krav på snabbare stöd till elever Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning. Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. – Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur den aktuella elevgruppen fungerar.

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

Vad betyder orden? Nyss har elever fått sina betyg enligt den läroplan som kom 2011. Men starka elevröster har höjts för att uttrycka oro över vad betygen står för. Vad är skillnaden mellan exempelvis att ”göra enkla sammanfattningar” och ”göra sammanfattningar”, eller mellan att ”granska källor med viss säkerhet” och ”granska källor med säkerhet”, undrar de. Orden ”enkla” och ”med (viss) säkerhet” är exempel på så kallade kvaliteter som används för att skilja ut olika betyg från varandra. I det här fallet är exemplen hämtade från kunskapskraven i ämnet svenska på gymnasiet. Vi står nu inför åtminstone två problem. De är framtagna inom Skolverket. Det andra problemet blir i ljuset av det första mångdubbelt större. Nationella proven ger en viss vägledning. Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.

Related: