background preloader

103 Things to Do Before/During/After Reading

103 Things to Do Before/During/After Reading

http://www.readingrockets.org/article/82

Related:  Lektioner, planera lektioner om läsningLäsundervisningLäs och skriv!Reading Ideas

Lära att lära – synliggöra det tillsammans med eleverna Jag tänker att det krävs träning, väldigt mycket träning både för mig och för eleverna för att alla ska få möjlighet att nå målen. För mig handlar det om att tydliggöra målen för mig och för eleverna, att planera en undervisning som ger eleverna förutsättningar att nå målen och en undervisning som ger mig möjlighet att få syn på elevernas förmågor. Jag lär mig ständigt. Genom att jobba med ett formativt förhållningssätt som innebär att när eleverna visar mig vad de kan, visar de samtidigt mig något om min undervisning. Stärk språket Stärk lärandet Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande?

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen.

Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra.

Läsandets glädje Idag har vi haft en fantastisk dag på Råby skola. Vi fröknar har verkligen blivit varma i hela kroppen av våra lampor som vi har inombords. De har nämligen fått lysa flera gånger under dagen då vi fått uppleva läsandets glädje i helklass, i grupp och enskilt. Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn. I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma.

»Lärare måste tala mer om texterna« Redan när Caroline Libergs son var fyra år och gillade vikingar plockade hon fram »Röde Orm«. Genom sin egen och andras forskning vet hon hur viktigt det är att börja med högläsning för små barn och göra det till en del av vardagen, gärna ända upp i mellanstadiet. Och man ska utmana barnen, säger hon. — Det räcker inte med Alfons Åberg och bilderböcker. Texter utan bilder stimulerar barnens egna tankar. Läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare.

Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv". Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg. Gemensam läsing

Gräva djupare med frågor Kapitlet ”Gräva djupare med frågor” i boken Tankens mosaik återkommer jag ständigt till. I kapitlet får man följa ett klassrumsprojekt (som pågår i sex veckor) i en 1:a där man arbetar med strategin – att ställa frågor. De fyra övergripande målen för projektet är: bli medveten om frågor de har om texten före, under och efter det att de läser en bok eller lyssnar till någon som läser högtanvända frågor för att klargöra vad texten betyder, undra över texten som följer, fundera över författarens syfte, stil, bokens innehåll och formatförstå att vissa frågor kan besvaras med hjälp av texten medan andra måste kopplas till läsarens bakgrundskunskapdiskutera hur frågorna bidrar till att man koncentrerar sig på texten och begriper den

En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.

Den tidiga läsinlärningen Under vecka 44 fick jag i min roll som språkutvecklare möjlighet att vara med på en utbildning med rubriken Att lära barn läsa på djupet. Göteborgs Stad har sedan sex år tillbaka ett samarbete med Teachers College Reading and Writing Project, Columbia University i New York. Det här samarbetet startade då Skolverket startade sin satsning med läsa- skriva- räknapengar för ett antal år sedan. Den satsningen resulterade i mina föreläsningar utifrån Tankens Mosaik i vår kommun. Det är bara att konstatera att vi har olika perspektiv och förutsättningar i en liten och i en stor kommun.

Related: