background preloader

Läsförståelsestrategier i praktiken

Läsförståelsestrategier i praktiken
I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

http://marietrapp.blogspot.com/

Related:  lindafastessonLässtrategierbloggar om skola och undervisningLäs- och skrivundervisningläs-och skrivundervisning

Läs- och skrivundervisning : Avslutat tema om världsreligioner i SO Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer. Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna: Vad är en religion? Upp med matrisen på väggen! Jag har arbetat med matriser i olika former de senaste 5-6 åren. För mig är matrisen elevens väg fram till det mål (kravnivå) vi arbetar mot. För något år sedan började jag också med mina kollegors hjälp att lägga in planeringen i matrisen. För varje nivå lade vi till ett moment som vi kallade ”så här ska jag visa vad jag kan”. Nu var alltså våra/mina matriser inte bara en beskrivning av vilka delmålen var, utan även vad våra elever skulle göra för att visa att de nått respektive delmål. Det bör kanske tilläggas att jag mest gör matriser i SO/NO/MU, i svenska och matte har vi ofta andra redskap eller redan färdiga matriser som t.ex. ”Språket Lyfter”.

Att lära tillsammans Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Det finns tre olika varianter på häften. Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

Skogen i Skolan Senast ändrad: 2014-04-15 15:30 Vi har utvecklat läromedel med fokus på skogens sociala värden och ett hållbart, utomhusbaserat lärande. Skogen i Skolans läromedel handlar om hur vi får en hållbar miljö, energimöjligheter, skogens produkter, skogen och samhället, mat i skogen och klimatfrågor. Våra läromedel sträcker sig från förskolan till år 9 i grundskolan och är anpassade efter Lgr11 och Lpfö98/10. Läromedlen hjälper till att se vilka mål och förmågor som tränas och vilka ämnen våra övningar berör. Vi erbjuder er häften med övningar anpassade för lärare och för elever och skogliga läromedel med lärarhandledningar. ABC-klubben Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla. Som vanligt handlar det om att göra arbetet till sitt eget, att plocka det man som lärare känner gör undervisningen meningsfull för eleverna. Som inspiration inför arbetet under våren har vi använt oss av följande: Handledningen till ”Den magiska kulan” samt tillhörande böckerMarika Eks blogg Marie Trapps blogg Facebookgruppen ABC-klubben.

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar! Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande. Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar. Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning.

Monica Reichenberg, läsforskare Författarkrönikor Grundskola kampanj Kampanjer Liber Referenser Andersen Bueie, A (2002). Lærebokvalg- en formalisert og systematisk prosess? En undersøkelse av valg av lærebøker for norskfaget i den videregående skolen. Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans

Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.

oktober ”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” heter en artikel i Lärarnas Nyheter den 1 juni 2015. Det är Helen Timperley som citeras. Knappt två och en halv månad senare checkar Naverlönnskolans personal in på Mossbylund. Ett stort förändringsarbete ska sjösättas. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.

Related:  SvenskaEn läsande klass...