background preloader

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan
Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Vi började med att plocka ut nyckelord som beskrev huvudpersonen Oscar. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord. Vi läste visdomsorden ännu en gång och lät Detektiven arbeta som aldrig förr. -"Var inte rädd att ta det stora steget!"

http://rabyskolan2014-15.blogspot.com/2014/03/visdomsord-venn-diagram-och.html

Related:  undervisning om textsamtalläsförståelseLÄSA SKRIVALäsande klassläsa och skriva

Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen.

Lässtrategier Nu börjar vi lägga in boktips av alla de slag till alla er som söker texter för att arbeta med lässtrategier. Vi fyller på längst upp på den här sidan, skrolla ner allteftersom det fylls på. Koppla: innehåll! I boken Hedvig och Max-Olov råkar Hedvig dra till med en liten lögn - och upptäcker sen hur lätt det går att hitta på mer, alla lyssnar och hon får synas. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson.

Bildpromenad med Läsfixarna Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass".

Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria.

Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. En läsande klass www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor.

”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning.

Inlägg av Ylva Pettersson Man startade ett pilotprojekt med 1:1 på den skola där jag arbetar år 2007. Vi fick då elevdatorer till det estetiska programmet, och ganska fria tyglar att avgöra hur vi ville arbeta med dem. Det var bra, eftersom det tvingade oss att bli kreativa och samtala kring metodik. Det fanns också nackdelar med att vara så tidigt ute, och först på skolan. Vi fick lägga mycket tid på att göra egna misstag när det fanns så få att lära av.

Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den.

Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.

Related: