background preloader

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan
Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Vi började med att plocka ut nyckelord som beskrev huvudpersonen Oscar. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord. Vi läste visdomsorden ännu en gång och lät Detektiven arbeta som aldrig förr. -"Var inte rädd att ta det stora steget!"

http://rabyskolan2014-15.blogspot.com/2014/03/visdomsord-venn-diagram-och.html

Related:  läsfixarnaundervisning om textsamtalLÄSA SKRIVAskapaLäsning

Cowboyen fixar läsförståelsen Det är torsdagsförmiddag på Råby skola i Nyköpings kommun. I årskurs ett droppar de nio eleverna in i klassrummet för att ha dagens lektion i läsförståelse. På en whiteboard har Marie Trapp skrivit upp ett berättelseschema. Med hjälp av stödorden händelse, personer, miljö och vad som händer först, sedan och till sist, ska berättelsen benas upp. Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen.

Från Den ariska myten till Barn utan papper - här är UR:s bästa program om rasism Det är viktigt med bildning! Vi vill väl alla bli som Hans Rosling som tvärsäkert domderar ut fakta, eller hur? UR är en guldgruva av fantastiska, pedagogiska och högkvalitativa program, som alltför få utanför skolan ser. Nu har man piggt samlat ihop länkar till en jädrans massa UR-program, både radio och tv, som allihopa handlar om rasism och främlingsfientlighet på olika sätt. Från program som den som jobbar i skolan borde se: Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan, till dokumentären Alltid fick man höra »jävla zigenare« eller Bildningsbyrån – rasism, som UR själva beskriver som »ett absolut måste – för alla«. Själv blir jag sugen på dokumentären Den ariska myten och jag.

Läsläxsamtal Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria.

Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor.

Läsfixare för hela slanten Redan från första skoldagen på vårterminen i tvåan körde vi igång med ny läsläxa. Det är ju så spännande nu, vi vill veta hur det ska gå i vår läsebok Diamantjakten. Nallen Maj-Björn, som bär på en diamantring, är utskickad i världen precis som vår koalabjörn Cool-Koala. I läseboken har klassen blivit en kändisklass och några av barnen i vår klass sa, att vi är det nu också då vår koala åker runt i Sverige. Läs mer om vår koalabjörns resa här. Till vår hjälp när vi går igenom läsläxan har vi Läsfixarna och några andra figurer för att få förståelse för texten. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning.

Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den.

Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa.

Så här planerar jag undervisning (ur och med Alfonsböckerna) del 1 Då jag planerar undervisning ur litteratur brukar jag samla ihop många olika utgåvor av en författares utgivning. Nu har jag plockat fram Gunilla Bergströms Alfonsböcker. Jag lägger ut den framför mig.

Related: