background preloader

Läs- och skrivundervisning

Facebook Twitter

Adrienne Gear Reading Power homepage. Adrienne Gear has been a teacher in the Vancouver School district for over 18 years working as a classroom teacher, ESL teacher, teacher librarian and District Literacy Mentor.

Adrienne Gear Reading Power homepage

She is currently teaching two days a week at Sexsmith Elementary. Adrienne developed Reading Power almost 10 years ago and has been since working with teachers in many districts throughout the province presenting workshops, giving demonstration lessons and facilitating Reading Power leadership teams. She has also presented workshops in the United States in Atlanta, Kansas and Pennsylvania. She is the author of two books, Reading Power – Teaching Students How to Think While They Read (Pembroke, 2006) and Nonfiction Reading Power – Teaching Students How to Think While They Read All Kinds of Information (Pembroke, 2008) and has just completed her third book Writing Power.

Adrienne lives in Vancouver with her husband and their two boys. Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter. I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”.

Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter

Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete.

Varför är det viktigt att eleverna tar del av begreppen? På näthinnan...: Nästan som konstnärer... Som bekant för många som följer mig i sociala medier, twittrar jag som @ulrikajonson.

På näthinnan...: Nästan som konstnärer...

Jag brukar säga att twitter är mitt utökade kollegium, min skattkista och mitt dagliga universitet och det är verkligen ett forum för mig att plocka upp exempelvis idéer, ta dem och anpassa dem till den kontext jag befinner mig i. Så är det med det jag nu vill berätta, jag har plockat upp apparna och tips på verktyg i form av olika "pennor". Efter BETT2015 har jag provat olika tekniker att måla, rita, skulptera i iPad och jag har fastnat för några saker som jag återkommer till mer än till andra. En apparat, tre pennor och tre appar. Att arbeta med faktatexter. När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar.

Att arbeta med faktatexter

Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre. Uppstart. ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter. Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande.

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter

Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset. Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal.

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset

I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset. Hur kan vi levandegöra Nya språket lyfter? - Läskraft. Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! Vi som jobbar i elevhälsoteam i skolor runtom i Sverige vet hur svårt det är att nå ut, verkligen nå ut, till alla klassrum med de råd vi har för att möta elevers behov.

Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion!

Vi förklarar, vi visar, vi skriver planer, vi samtalar, möter tillsammans med föräldrar och ibland BUP. Alla förstår, alla är med på tåget men vid uppföljningen visar det sig att undervisningen har tuffat på precis som vanligt. Språkutvecklingsplan - Svedala kommun. Alla ska lyckas!

Språkutvecklingsplan - Svedala kommun

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta. ”Idag ska vi skriva sagor.

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta

Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore. Storybird - Artful Storytelling. Skapa berättelser via Storybird på iPad.

Jag blev så glad när jag upptäckte att webbsidan Storybird, som är en av mina favoriter på datorn, också fungerar på iPad.

Skapa berättelser via Storybird på iPad

Denna webbsida låter dig och dina elever välja bland en mängd välgjorda illustrationer för att skapa egna berättelser. Börja med att skapa ett lärarkonto och därifrån får du möjlighet att koppla individuella elevkonton. Kontot du skapar för eleverna på din inloggning gör att dina elever kan skapa böcker utan e-postadress, eftersom du sköter inställningarna för varje konto dvs om kommentarer ska tillåtas, om stavningskollen ska vara av eller på osv. VocabOGram_matris_150202. Tala – lyssna – läsa – skriva.

Jag har under lovet stannat upp och tittat tillbaka på delar av min undervisning utifrån en checklista av Pauline Gibbons (hittade den på Anna Kayas blogg: Ny i svenska skolan). Listan är tänkt att ha när man planerar in ett nytt arbetsområde, men det går ju lika bra att använda den som ett utvärderingsinstrument. Lässtrategier! Då var det dags igen och nu har vi blivit en grupp som hjälper till att organisera detta event. Det känns inspirerande att vi är fler som driver och har idéer. Precis som själva konceptet står för - vi lär av varandra. Vi hade också hjälp av min kollega Jenny som organiserade fikan med kaffe och smörgåsar samtidigt som jag och Susanne organiserade själva upplägget och tekniken så att allt är klart inför kvällen.

Halv 5 började minglet där deltagarna skrev sina namnskyltar, tog kaffe med smörgås och småpratade i väntan på att alla skulle dyka upp. Ni ser kvällens upplägg här bredvid. Avsnitt 24 – Att skriva sig till läsning ASL. I dagens avsnitt hade vi förmånen att få ha både Ulrika Jonson och Jesper Samuelsson från Vallaskolan i Södertälje på besök.

Eftersom vi visste att Ulrika skulle hälsa på oss var det ju självklart att hon skulle få ett avsnitt för att prata om ASL (att skriva sig till läsning / write to read), som hon har varit med om att implementera på massvis av skolor. Att dessutom rektor Jesper hängde på var en extra bonus, då vi även fick skolledarperspektivet. Hon vill prioritera barns läsförståelse. Svallvågorna efter den dåliga svenska placeringen i Pisa-undersökningen har inte ebbat ut. Elever i 44 länder fick sina skolresultat jämförda. En svensk akilleshäl gällde läsförståelse. Vårt dialogiska klassrum. Jag skulle vilja kalla vårt klassrum för det dialogiska klassrummet och att jag skriver vårt beror på att vi är två pedagoger som arbetar mycket nära varandra.

Vi heter Elisabeth Pettersson och Marie Trapp och tillsammans ansvarar vi för 28 elever i en åk 1-3. Min kollega Elisabeth Pettersson är 1-7 lärare med inriktning svenska, matematik och engelska. Jag som skriver om vårt klassrum är examinerad 1-7-lärare med inriktning svenska och SO samt idrott. Eleverna frågar – eleverna svarar! Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser.

Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering. Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan. Mattesmedjan.

Genrepedagogik. Läsförståelsestrategier, fantastiska verktyg i NO-undervisningen. På vår skola har vi tagit emot materialet En läsande klass med öppna armar. I varenda klassrum sitter bilder av spågumman, detektiven mfl upp på väggarna. Ett fantastiskt material att låta sig inspireras av! Det vore synd om materialet enbart blir en serie lektioner i svenska tänker jag. Det kan verkligen berika undervisningen i alla ämnen där eleverna möter text.

Jag vill berätta om hur de här strategierna har blivit fantastiska verktyg i min NO-undervisning genom ett exempel från dagens lektion. Läsmuskler. LPP - Läsförståelsestrategier.docx. Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser - SBU. Pauline Gibbons och cirkelmodellen. Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen. Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse.

Genrepedagogik på mitt sätt. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse. I spåret av ASL – Detektivbyrån. Www.skola.ornskoldsvik.se/steg/pdf/bildspel_uppdrag_spraklyft.pdf. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse.

Lgr11_hosten.pdf. Att skriva sig till läsning. Att skriva sig till läsning med digitala verktyg. Intervjuad om textsamtal. Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Att våga sätta ord på det man gör. Varsågoda! Sommarlovstal 2014. Med första klassen, i första klass och första klassens läs- och skrivundervisning. Stockholm - 2014.pdf. Språket är nyckeln! Avslut för läsårets ASL-nätverksgrupper. Att-skriva-sig-till-lc3a4sning2. Nio appar för att träna stavning, uttal och ordinlärning. Bildpromenad med Läsfixarna.

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi. Läs- och språksatsningen. Läslyftet. Att Skriva Faktatexter Med Läsfixarna. Förstelärare i Svedala. Villes bästa boktips. Läslogg Häxorna. Narrativ genre. Sandvargen kap 1-2. LÄSA. Kerstin Hahn_Laskonf.pptx. Projektet som ska få svenska elever att toppa Pisa. Cowboyen + konstnären. Lasfixarkort_med_text.pdf. Läsförståelsestrategier i praktiken. Läs- och språksatsningen. Skribentens delar. 3D-bok. LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin.

Från kass till vass. Hur börjar man? Jag är en smart läsare - lässtrategier. Smart läsare. Bokpratsspel ny version. Hur börjar man? Läsfixare En Läsande Klass. Låt oss prata om. Bildbrickor. Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen.

Jag är en smart läsare - lässtrategier. Att göra kopplingar. Smart läsare. Filmer om lässtrategier. Skolforum 2013: Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6. Hur funkar Storybird? Storybird - Artful storytelling. Att undervisa i läsförståelse. Hur lär man barn att läsa? ABC. Låt oss prata om. Läsande klass. Den magiska dörren -ett romanprojekt.

Läsochskrivundervisning.blogspot.com

Läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisning. ASL inspirerat arbete och mycket mer. Läsundervisning. Länkar. Läsfixare-bokmärke.pdf.