Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knuten till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Sahlin, Per.
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn. Att vilja lära sig – hur ser vi det?
”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text
Hermans hemlighet - bokprat Sidan du försöker nå kräver att du är medlem i Lektionsbanken. Logga in Du åtar dig ingenting och det kostar inget. Bli medlem i Lektionsbanken Att göra textkopplingar med stöd i läroplanen Ni som följer vår undervisning genom mitt bloggande vet att vi på vår skola arbetar med ett stort ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren och att vi bakar in kursplanens mål i svenska, no och so i detta. Vår pedagogiska planering just nu tar sin utgångspunkt i so-målen som handlar om att flytta. "Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser." "Eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer." Utgångspunkten till detta arbetsområde har tagit avstamp i vår fantastiska högläsningsbok om Bröderna Lejonhjärta. Som ni alla vet gestaltas i denna bok två dalar där det i den en dalen, Törnrosdalen finns en ond ledare vid namn Tengil som har ockuperat dalen och låtit människorna där leva under hot och förtryck. Det var helt fantastiskt att se eleverna gå in i denna uppgift och utföra den på det sätt de gjorde.
Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Du kan välja att skriva ut och samla i en pärm/bok eller att spara digitalt. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Lässtrategier – Josef Sahlin Är du sugen på att använda figurerna för lässtrategier som flera av klasserna använder i Årstaskolan? Här nedan finns pdf:er som du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet. Även andra format finns. Barbro Westlund om RT (Reciprocal Teaching): ”Modellen bygger på Browns och Palinscars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. -att försutspå/ställa hypoteser -att ställa frågor -att reda ut oklarheter -att sammanfatta” (Westlund Att undervisa i läsförståelse, Natur & Kultur, 2012, Stockholm) Kolla också in materialet på En läsande klass. Använd fritt under förutsättningarna CC-BY-NC-ND Bokmärke x4 PDF för utskrift att laminera Futura i PDF (för utskrift), JPG och PNG Curioso i PDF (för utskrift), JPG och PNG Explora i PDF (för utskrift), JPG och PNG Lazo i PDF (för utskrift), JPG och PNG
Självständigt läsande föds ur högläsning Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Jag har också det här vaga minnet av att jag sitter i hans knä och känner hans doft och hans brummande röst. Eftersom jag kommer från en ”högläsarsläkt” läste vi ofta över generationsgränserna. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Men det var jättejobbigt för dem.
lararmalin Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat Det här materialet är en dokumentation av hur Knutbyskolan i Rinkeby arbetar utifrån det förhållningssätt som genrepedagogiken vilar på. Totalt ca 1,5 timmes klipp med exempel från olika lektioner på hur lärare och elever arbetar utifrån genrepedagogiken i olika ämnen. Materialets olika avsnitt utgår från de sex olika genrerna.
Folkhälsan - Hitta lekar i databasen : Språkstimulerande lekar Sagan om vanten(georgisk folksaga) Den här sagan kan man berätta förenklad med färre djur i början och eventuell ta med alla djur senare. Då sagan har många figurer kan många barn få en egen roll när man leker/dramatiserar sagan. Barnen kan också få tillverka sin egen vante, t.ex. av kartong med djur i form av pinndockor med glasspinnar. Barnen får berätta hela sagan själv med hjälp av rekvisitan. Man kan dramatisera och göra en jättevante av lakan (alternativt rita en jättevante att hänga på väggen) eller sticka en så stor vante att alla leksaksdjur får plats i den. Man kan avsluta med att barnen själva får känna efter att vanten är tom. Den här sagan kan integreras i följande teman: Djur: hund, mus, groda, hare, räv, varg, galt, björn; riktiga artnamn, inte "puppe" och "vovve". Guldlock och de tre björnarna En saga som de flesta känner till och som det brukar finnas rekvisita till på daghem; nallar i olika storlekar, docka (Guldlock) och dockmöbler i olika storlekar. Sagotext