Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Sunnanäng, del 1 ”Vi ska börja läsa en berättelse tillsammans nu. Det är som vanligt en text som jag själv tycker väldigt mycket om. Den är både sorglig och väldigt vacker. Den har också ett språk som jag tänker ska utmana och berika er. Ungefär så inledde jag den första lektionen om Sunnanäng. Några ord, som vitsippor, lekstuga och vattenhjul, var lätta för alla – bra för självförtroendet! Efter hand som paren ansåg sig vara klara fick de i uppgift att börja fundera på orden som jag skrivit upp på blädderblocket bredvid oss, de som skulle bli vår expertordlista. När alla var klara med att para ihop ord och bilder jämförde vi lösningarna i hela gruppen. Sedan tog vi oss tillsammans an Expertordlistan. Nästa lektion började vi med att titta på den här bilden: Eleverna fick uppgiften att enskilt fundera över och skriva om: ”Jag tänker… Jag tror… Jag undrar…” Jag modellerade genom att läsa upp mina nedskrivna tankar om detta, så att alla skulle vara helt säkra på vad det gick ut på. Nästa vecka fortsätter vi!
En läsande klass ”Man kan ju inte äga en annan människa!” sa en av mina elever idag när vi just läst om det första mötet mellan Mio och hans fader konungen. ”Så varför säger han min Mio?” Vi pratade om att det antagligen är ett kärleksfullt uttryck, som kan sägas sakna ett ord efter ”min”, för att det inte ska betyda ägande. Eleverna satte igång med att skriva nya uttryck som konungen skulle kunna tänkas säga till sin son. Mio, min käre Mio Mio, min coola Mio Mio, min sportiga Mio Mio, min häftiga Mio Mio, min värdefulla Mio Mio, min asgrymma Mio Mio, min unika Mio Mio, min enda Mio Mio, min underbara Mio Mio, min älskade Mio Mio, min bästa Mio Mio, min lille Mio Mio, min kärleksfulla Mio Mio, min vackra Mio Mio, min snygga Mio Mio, min söta Mio Mio, min gulliga Mio Eleverna läste sedan upp de olika uttrycken och vi fick tillfälle att diskutera synonymer och olika värdeladdningar. Sedan fortsatte jag att högläsa resten av kapitlet med vår expertordlista som hjälp i stöttningen. ”Hej kära Benka!
untitled