background preloader

Läsförståelsestrategier i praktiken

Läsförståelsestrategier i praktiken
I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

http://marietrapp.blogspot.com/

Related:  EN LÄSANDE KLASSundervisning om textsamtalbloggar om skola och undervisningLässtrategierLäs- och skrivundervisning

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow!

Så här planerar jag undervisning (ur och med Alfonsböckerna) del 1 Då jag planerar undervisning ur litteratur brukar jag samla ihop många olika utgåvor av en författares utgivning. Nu har jag plockat fram Gunilla Bergströms Alfonsböcker. Jag lägger ut den framför mig. Att lära tillsammans Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Det finns tre olika varianter på häften.

Upp med matrisen på väggen! Jag har arbetat med matriser i olika former de senaste 5-6 åren. För mig är matrisen elevens väg fram till det mål (kravnivå) vi arbetar mot. För något år sedan började jag också med mina kollegors hjälp att lägga in planeringen i matrisen. För varje nivå lade vi till ett moment som vi kallade ”så här ska jag visa vad jag kan”. Nu var alltså våra/mina matriser inte bara en beskrivning av vilka delmålen var, utan även vad våra elever skulle göra för att visa att de nått respektive delmål. Det bör kanske tilläggas att jag mest gör matriser i SO/NO/MU, i svenska och matte har vi ofta andra redskap eller redan färdiga matriser som t.ex. ”Språket Lyfter”.

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår. Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. Genom den tydliga indelningen vad man gör innan, under och efter läsningen så får man en struktur över lektionen som man så småningom kan släppa.

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar! Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande. Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar.

ABC-klubben Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla. Som vanligt handlar det om att göra arbetet till sitt eget, att plocka det man som lärare känner gör undervisningen meningsfull för eleverna. Som inspiration inför arbetet under våren har vi använt oss av följande: Handledningen till ”Den magiska kulan” samt tillhörande böckerMarika Eks blogg Marie Trapps blogg Facebookgruppen ABC-klubben.

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida.

Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen.

oktober ”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” heter en artikel i Lärarnas Nyheter den 1 juni 2015. Det är Helen Timperley som citeras. Knappt två och en halv månad senare checkar Naverlönnskolans personal in på Mossbylund. Ett stort förändringsarbete ska sjösättas. Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

Related:  Svenska