background preloader

Läsförståelsestrategier i praktiken

Läsförståelsestrategier i praktiken
I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

http://marietrapp.blogspot.com/

Related:  EN LÄSANDE KLASSLäs- och skrivundervisningsvenskaläsningskolutveckling

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow!

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Det är oerhört viktigt att de inte vänjer sig vid att inte förstå, för då kan de tro att det är så det ska vara och att det inte gör något om man inte förstår. Cowboyen fixar läsförståelsen Det är torsdagsförmiddag på Råby skola i Nyköpings kommun. I årskurs ett droppar de nio eleverna in i klassrummet för att ha dagens lektion i läsförståelse. På en whiteboard har Marie Trapp skrivit upp ett berättelseschema. Med hjälp av stödorden händelse, personer, miljö och vad som händer först, sedan och till sist, ska berättelsen benas upp.

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Den viktigaste enskilda faktorn som kan förklara språkförståelse är ordförråd (Elbro, 2006) samtidigt som en individs förutsättningar att förstå läst text är beroende av dennes muntliga språkliga färdigheter. Ständigt denne Hattie Det sveper en megatrend över världens skolor och trendsättaren heter John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien. Hattie-trenden började för ett par år sedan när han presenterade den stora metastudien Visible Learning som är baserad på mer än 50 000 studier i fler än 800 metaanalyser som har mätt effekten av olika insatser i skolan. Många är de skolpolitiker, skoltjänstemän och skolledare som studerat Hatties listor för att se vad de ska satsa på och kanske också för att se vad de inte ska göra. Nu har John Hatties uppföljning Synligt lärande för lärare kommit på svenska. Med effektstudierna som grund har han gått vidare och beskriver hur det ska gå till för att eleverna ska lära sig. Han redogör för hur lärare och skolledare ska arbeta för att få bästa resultat.

Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. Genom den tydliga indelningen vad man gör innan, under och efter läsningen så får man en struktur över lektionen som man så småningom kan släppa.

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.

Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. The Big 5 Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt.

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan: likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson.

LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18.

Related:  Svenskaen läsande klassLäsa och skrivaSLS träff 7, åk 1-2, 25/2 -16karhansvenskaEn läsande klassMarie TrappEn läsande klassPedagogiska tips, didaktiska knep och tydliggörande metoder