background preloader

Koden till bättre lärande

Koden till bättre lärande
Related:  Jobb

Läsårsreflektion i ämnesgruppen Ämnesgruppens arbete I veckan har vi haft läsårsreflektion i min ämnesgrupp. Det betyder att vi, alla skolans svensklärare, tillsammans under en förmiddag går igenom vår undervisning i de tre svenskkurserna och ser över vad som har fungerat bra och vad vi vill utveckla inför nästa läsår. Det blir alltså både reflektion och framåtblick. Vårt underlag för diskussionen är i första hand vad vi själva har upplevt under året, men också elevernas resultat och deras kursutvärderingar under och efter läsåret. Att öka kvaliteten på undervisningen i ämnet för den enskilda eleven.Att utveckla ämnet utifrån aktuell pedagogisk forskning (att läsa forskningen är främst mitt ansvar i egenskap av både ämnesledare och förstelärare).Att utmana varandra i lärarrollen och därmed utveckla oss själva och skolan. Syftet med läsårsreflektionen Vad ger en sådan här läsårsreflektion oss? Hur lägger jag upp läsårsreflektionen? Jag valde att i förväg skriva in frågorna vi skulle diskutera i det gemensamma dokumentet.

How stress affects your brain - Madhumita Murgia To learn about some of the most seminal experiments that show how stress changes your brain, read this interesting story in Psychology Today. This interactive explains how mom rats impact the adult personalities of their pups, based on how much they lick them. You get to be a rat mom yourself, to see how you've changed your pup's genes! Keep reading and find out how anxious behavior in an animal can be an advantage and if epigenetic patterns are permanent! Watch this TED Talk about how we are thinking about stress all wrong: believing stress is bad for you may actually be worse than the stress itself! This cool Radiolab podcast explores the science of stress, including coping strategies seen all around the animal kingdom.

Skolforskning Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. 2. 3. Ett citat från Nya Zeeland ”Det var naivt att tro att resultaten i klassrummen skulle förbättras bara för att vi omorganiserade vår skolstruktur”. De elever som får dåliga lärare i början av sin skolgång har svårt att ta igen det högre upp i skolåren.

Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. Skolverket har gjort en sammanfattning av begreppen där de beskriver att ”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv Det innebär att lärares professionsutveckling bygger på två konkurrerande perspektiv. Kollegialt lärande, en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. I Skolverkets forskningsöversikt Forskning i klassrummet har man samlat en rad olika klassrumsnära forskningsrön.

Därför kraschar ditt korttidsminne | Bäst i text Läseboken/Skrivboken Din hjärna tar emot elva miljoner bit intryck varje sekund från dina yttre sinnen. Du upplever givetvis inte detta bombardemang, för din hjärna gallrar bort all överflödig information och serverar ditt medvetande ett koncentrat som högt räknat innehåller 40 bit/sekund, enligt forskarna. Och det är inte vilka 40 bit som helst; det är relevant information som ger dig möjlighet att agera på bästa möjliga sätt: avvakta, springa, skratta, trycka ner rätt pianotangent, slå en otagbar smash, leverera en rolig replik etcetera. Den smala kanalen – symboliserar korttidsminnet Ditt minne består lite förenklat av ett långtids- och korttidsminne. Raderar kontinuerligt all information Det som utmärker korttidsminnet är att det: bara har plats för sju enheter (+/- två). Korttidsminnet kraschar Korttidsminnet är som sagt futtigt. Korttidsminnet har blivit överbelastat och telefonnumret har raderats och när du ska ringa igen, måste du titta på det igen – och memorera varje siffra än en gång.

Öppna jämförelser: grundskola 2016 Rapporten Öppna jämförelser – Grundskola 2016 (PDF, nytt fönster I rapportens tabellbilagor redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Tabellbilagor Analyshandbok för kommuner. Handbok för Öppna jämförelser grund- och gymnasieskola (PDF, nytt fönster) Sedan 2012 har elevenkäten Elevernas syn på undervisning ingått som en del i Öppna jämförelser.

Strategi: Stoppskylt – Kooperativt Lärande När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. En utmärkt och enkel strategi för att få grupper att reflektera och diskutera sitt samarbete är med hjälp av strategin Stoppskylt. Om du ska introducera strategin Stoppskylt kan du först föra en diskussion med elevgruppen vad en stoppskylt är. Beskrivning av tillvägagångssätt Eleverna arbetar i grupper tillsammans med ett gemensamt material. Mall för utskrift och laminering: Stoppskylt Stoppa arbetet i en minut of diskutera hur ni kan samarbeta mer effektivt! Variant för äldre elever Samma som ovan med en twist. Mall för problemlösning med tre förslag: Problemlösning Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: APE - Alla, par, enskilt Skolstart och Kooperativt lärande

Hård dom över svensk skola | Läs och skriv Den där blicken, leendet. Från läraren eller föräldern. Blicken som säger: Fantastiskt, du klarade det! Det är då motivationen kickar i gång, viljan att återuppleva framgångskänslan, att klara något nytt. Martin Ingvar, hjärnforskare med inriktning mot inlärning och professor vid Karolinska Institutet, har tillsammans med vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh skrivit boken Hjärnkoll på skolan. – Alla bra lärare har det här. Det är nämligen så barn tränar sitt motivationssystem, visar forskningen. För barn vill lyckas – viljan att uppleva det positiva i att klara något är biologisk, konstaterar Martin Ingvar. Till att börja med blir lärarens/förälderns uppskattning kvittot, så småningom känner man själv att man lyckas. Föräldrarnas roll är därmed viktig för hur väl barnet sedan motiveras i skolan. – Barn som har det här med sig hemifrån har lättare att koppla det till skolsituationen, säger Gunilla Eldh. Men inte alltid. – Barn är arbetsmyror av naturen. – Det här kostar 3 000 spänn per unge.

Bo Hejlskov Elvén – Om lågaffektivt bemötande Hur ska barnen lära sig något om de ingenting kan? - Mikael Bruér För något år sedan gick en äldre kollega i pension. Det var en mycket klok man som varit med om tre större läroplansreformer och tog det mesta med ro. Ni vet, en sån där som alla saknar. Just den här kollegan hade i princip hela sin yrkesbana i specialundervisning. Jag rensade nyligen ut på min egen plats och hittade materialet jag fick. När jag bläddrade igenom slog det mig dock omedelbart att det knappast var översiktligt, med moderna mått. Så jag var tvungen att kolla. För att få någon sorts bild av nivån på materialet valde jag att kolla två parametrar. Min andra utgångspunkt var antalet ord. Jag försökte också hitta texter som behandlar olika ämnesområden och som täcker upp alla tre årskurserna på högstadiet. Valet föll på introduktionstexter till tre arbetsområden. Hur svår är texten? Utifrån det jag undersökt är svårighetsnivån enligt följande: För den som aldrig arbetat med LIX säger det här naturligtvis ingenting. En jämförelse Eller… Går det dra en slutsats? Verktyg? Så.

Läraren är ingen trollkarl I samhället finns en tilltagande anda att personer med någon form av makt finns till för åtgärda livets friktion. Journalistiken, politiken och den offentliga diskursen opererar helt utifrån denna föreställning. Det har lett till många humana reformer, men i skoldebatten blir en sådan instinkt närmast vilseledande, eftersom det inte går att ställa någon till svars för hur hjärnans kognitiva funktioner är beskaffade. Jag gick in på OECD:s hemsida och gjorde matematikövningarna från Pisatestet. Var och en inser att snickaren blir skickligare endast av att snickra med sina egna händer, att mästaren förevisar och instruerar gesällen, men han snickrar inte åt honom. Så komplicerat kan det inte vara. All kunskap och inlärning är praktisk. Det gör förstås läroböckernas kvalitet avgörande. Det är böckerna man till sist måste ner i om man ska lära sig något teoretiskt. Att människor har rätt till kunskap betyder att ingen har rätt att hindra någon från att studera.

Related: