BFL - ur ett annat perspektiv av Michael Rystad Hur arbetar ni med BFL i Svedala, är en fråga som jag får allt oftare och det är självklart roligt att vårt arbete för att alla ska lyckas, uppmärksammas. Vi har bara börjat vår BFL-resa och jag tror egentligen att mycket av det vi gör i Svedala också görs på många andra platser i Sverige, men jag delar gärna med mig av både tankar och erfarenheter. Min resa började 2006 på en tvådagars konferens i Stockholm. Jag, min rektor och två av mina kollegor åkte dit för att lära oss om individuella utvecklingsplaner. Resultatet av resan blev en kommungemensam IUP-mall, men det mer spännande arbetet påbörjades ett år senare. Våren 2012 tog politiker i Svedala fram en ny vision där det fastslogs att Svedala varaktigt ska räknas bland de bästa kommunerna i landet. En fråga som vi har varit tvungna att förhålla oss till är hur vi kan förändra på djupet och hur vi kan nå ut till samtliga klassrum och verksamheter. Hur har vi då gått tillväga? Var står vi nu?
Bilden av skolan har blivit missvisande Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Opinion Hela SvD.se ”Lagen kommer att ändras – men hur?” ”Viktigt att ta debatten om ... ”Fel av myndighet när imam bjöds in” ”Står för könsapartheid.” Gör miljöförstöring kriminellt ”Inför begreppet ecoride i internationell ... ”Rösta för ett öppet Europa den 25 maj” Gemensamt upprop: Missa inte ... Brännpunkt 25/4 ”Rätten till privatliv måste skyddas bättre” Advokaten Anne Ramberg ... Utrikes 25/4 Svensk major fördes bort i östra Ukraina OSSE-observatörer greps. Näringsliv 25/4 FP: Sälj Nuon – enda förnuftiga beslutet ”Ska inte behöva acceptera ... Teknik och telekom 25/4 Tele2 chockhöjer bredbandspris ”Vi pumpar in pengarna i utbyggnad av ... Första Tjeckien-förlusten någonsin Sveriges innebandyherrar åkte i kväll ... Roma fortsätter att jaga Juventus Juventus får vänta minst en vecka till ... Mario Gomez borta för säsongen Knäskadan Fiorentinas tyske anfallare Mario ... Phelps tvåa i comebacken Michael Phelps simmade på 52,13 i finalen på 100 ...
Welcome to Dylan Wiliam’s website Professional development Finally! The revised Embedding formative assessment pack for schools and colleges to run their own two-year professional development programme on formative assessment is now available worldwide. In Europe, this can be ordered through SSAT, in Australasia through Hawker-Brownlow, and in North America from Learning Sciences International. Further details of the pack are here. Also, a series of high-quality video presentations by Dylan Wiliam, with a total running time of over two and a half hours, is now available world-wide. BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp
Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar The Big 5Feedback, feedup, feedforward Digitala verktyg för att se elevernas lärande Bedömning av kunskap Föreläsningar från arrangemanget ”Bedömning av och för lärande”. Lärare från hela Sverige samtalar om bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten. Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Referens
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Formativt fokus i Lund med Dylan Wiliam - Nyheter från Unikum - så jobbar du formativt i klassrummet Drygt 2000 pedagoger och rektorer från hela Lund samlades den 11 mars för att lyssna på en föreläsning av Dylan Wiliam. Det var startpunkten för Lunds kommuns projekt kring Bedömning för lärande. Planera hur du ska ställa din fråga, ställ frågan och var sedan tyst Dagen inleddes med att alla fick se en film som tagits fram och som handlade om hur man ser på Bedömning för lärande i Lunds kommun. Innan Dylan Wiliam drog igång sin föreläsning fick alla pedagoger och rektorer ett uppdrag för att på ett enkelt och lekfullt sätt komma igång med formativ bedömning: Ta med dig minst 3 idéer från föreläsningen.Synliggör minst 1 i klassrummet (eller på liknande sätt om du inte undervisar elever).Ge dig själv feedback.Be en kollega om kamratbedömning. Professor Dylan Wiliam är en internationellt känd skolforskare från Storbritannien som har forskat mycket kring formativ bedömning och också är en av författarna till boken “Working inside the black box”. Plan B
Borås och bedömning för lärande Efter att snällt ha blivit ombedd om det kommer jag i denna text berätta om bedömning för lärande (BFL) och hur vi använder det för att utveckla undervisningen i Borås kommun. Jag har tidigare behandlat ämnet på min egen blogg, men kommer i denna text försöka beskriva lite mer hur arbetet har gått till. Det skrevs nyligen även ett inlägg om formativ bedömning här på Skollyftet, och denna text kommer att återupprepa en del eftersom utgångspunkten är densamma. Kommunala skolor i Borås på samtliga nivåer är delaktiga i detta projekt, som dessutom spänner över samtliga ämnen, och denna text visar hur jag som lärare i engelska och svenska som andraspråk på kommunens vuxenutbildning har uppfattat arbetet. Den anglosaxiska dominansen i forskningen kring BFL kommer att visa sig i en del svengelska i denna text; jag ber om läsarens överseende med detta. Vad är BFL? Tydliga mål och kriterier Klassrumsamtalet Hur klassrumsamtalet organiseras är en central punkt inom BFL. Kamrat- och självbedömning
Betyg - Så funkar det! | Pedagog Värmland Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? //Uppdatering maj 2016//
Bryggan mellan undervisning och lärande Två musikanter. 80 x 120 cm, olja på duk 2008Bild: Angelica Kristenson Aurelius/BUS 2011 Bedömning är en central process i all undervisning. Om elever lärde sig allt vi undervisade dem i skulle vi aldrig behöva bedöma – det skulle räcka med att vi skrev ned allt vi hade gått igenom. Men som varje lärare vet, lär många elever sig inte det som har ingått i undervisningen. När vi tar del av deras arbete är det faktiskt ibland så att vi undrar om de över huvud taget har varit närvarande i klassrummet. Det är i själva verket omöjligt att med säkerhet förutspå vad elever kommer att lära utifrån en viss sekvens av klassrumsaktiviteter. Självklart används bedömning även i andra syften inom utbildning, vilket komplicerar bilden. På sätt och vis är den här önskan om att använda enskilda elevers resultat för att skapa ett system där ansvariga ställs till svars förståelig. Det finns många orsaker till dessa oavsedda konsekvenser, men två är särskilt viktiga.
Formativ bedömning enligt Dylan Wiliam I går var jag i Stockholm och lyssnade på en halvdagsföreläsning av Dylan Wiliam - "superstjärnan" när det gäller formativ bedömning. Han skrev 2011 boken Embedded formative assessment som nu finns i den svenska översättningen Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Följ gärna diskussioner kring formativ bedömning och bedömning för lärande via Twitter #BFL. Dylan Wiliam inledde med att tala om varför skolprestationer är betydelsefulla. För individen själv resulterar goda skolprestationer i:Bättre lön i ett livslångt perspektivBättre hälsaLängre liv - för varje 1 år av extra utbildning lever man 1,7 år längre För samhället i stort resulterar goda skolprestationer i: Lägre kriminalitetLägre sjukvårdskostnaderÖkad ekonomisk tillväxt Många regeringar har således förstått att det är väldigt viktigt att höja elevernas skolprestationer, men politikerna ha inte alltid koll på hur detta ska göras. Akademiska meriter och erfarenhet säger inget om bra rent kvalitativt en lärare är.
Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman. Förmåga att tolka och analysera.Kommunikativ förmågaFörmåga att identifiera och lösa problemosv… Dessa förmågor var direkt följda av citatet ”Utvecklingssamtal och IUP ska fokusera på hur eleverna inom olika ämnen utvecklar dessa centrala förmågor”. När vi satte igång med matriser var vi ett par kollegor som diskuterade detta med levande IUP ganska mycket. Om vi utgår ifrån Dylan Williams 5 nyckelstrategier, kan man se att målpärmen tangerar 4 av dem.