background preloader

Dylan Wiliam

Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. I kapitel 2 diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.

http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/dylan-wiliam/

Related:  SkolaKompetensutveckling

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen.

Bilden av skolan har blivit missvisande Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Opinion Hela SvD.se Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre.

Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk.

Bryggan mellan undervisning och lärande Två musikanter. 80 x 120 cm, olja på duk 2008Bild: Angelica Kristenson Aurelius/BUS 2011 Bedömning är en central process i all undervisning. Om elever lärde sig allt vi undervisade dem i skulle vi aldrig behöva bedöma – det skulle räcka med att vi skrev ned allt vi hade gått igenom. Men som varje lärare vet, lär många elever sig inte det som har ingått i undervisningen. När vi tar del av deras arbete är det faktiskt ibland så att vi undrar om de över huvud taget har varit närvarande i klassrummet. Det är i själva verket omöjligt att med säkerhet förutspå vad elever kommer att lära utifrån en viss sekvens av klassrumsaktiviteter.

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper.

Några invändningar mot Dylan Wiliam I går tisdag 27 september var den brittiska professorn Dylan Wiliam i Haninge för att föreläsa om lärares uppdrag i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Dylan Wiliam är just nu het när det gäller just formativ bedömning, se vad Skolverket skriver om formativ bedömning.En mycket bra föreläsning, med många metodtips och ett riktigt bra problematiserande kring lärarrollen. Dylan Wiliam var också en mycket bra föreläsare. Men jag har några invändningar kring Dylan Wiliams föreläsning.

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. Formativ bedömning är egentligen inget nytt utan det finns skrivningar i läroplaner redan på 1600- och 1700-talet som visar på en nära koppling mellan bedömning och lärande. I 1649 års läroplan föreskrivs exempelvis både självbedömning och processbedömning, om än i andra termer:

Stort behov av kompetensutveckling i engelska - Uppsala universitet De senaste åren har vi hört många larmrapporter om de dalande resultaten i den svenska skolan, och inte minst om försämrade resultat i PISA-undersökningarna som mäter 15-åringars förmåga i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Sverige behöver förbättra undervisningen i dessa ämnen, och en viktig del i kvalitetshöjningen är att ge lärarna en fördjupad kompetens med bra metoder och verktyg. Men hur är det med andra ämnen då? Engelska till exempel, det är väl svenska elever jättebra på?

Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Språkutvecklande metoder - Kollegialt lärande UH 8. Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse Delat ansvar för dokumentationen/minnesanteckningar.

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Anna utvecklar Bedömning för lärande – Pedagog Malmö Anna Gullberg arbetar med att utveckla Bedömning för lärande, BFL, i Malmös skolor. Hennes arbete bygger på ett utökat kollegialt lärande på skolorna. Det kollegiala samtalet står i fokus. Hon vill att lärarna och även skolledningen ska mötas, diskutera, analysera och dela erfarenheter.

Related: