Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Och jag höll stenkoll på klockan. 79 minuter kvar tills det skulle ringa ut. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Two Stars & a Wish! Just nu förbereder sig Marbäcksskolans 3:or för nationella prov. En viss nervös stämning råder bland oss alla. Ena dagen ser vi att eleverna kommer att klara detta galant, nästa dag står vi tvivlande. Men trots denna nervositet arbetera vi vidare med problemlösning i matematik och med kamratrespons. Vi arbetar med enklare problemlösning för att sedan gå över till att eleverna skriver egen problemlösningsuppgifter. Vi ser många olika problemlösningsuppgifter, många är riktigt kluriga, några är enklare. När de är nöjda med bild och text startar ett fördjupat arbete, de ska nu läsa varandras texter och hitta ‘Two Stars’ – två saker som är riktigt bra i arbetet och ‘a Wish’ – något som kan förändras och som ger arbetet en högre kvalitet. Vi ser även hur kvalitén på arbete ökar, alla anstränger sig för att få till ett riktigt bra arbete. Tänk att två små stjärnor och en önskan kan ge så många ringar på vattnet. .
Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”. Värre var det med ”No hands up”. Det här var något som eleverna uppskattade.
Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Bedömning Skolverkets hemsida om prov och bedömning. Bedömning av kunskap för lärande och utveckling i matematik, Astrid Pettersson. Från Skolverkets hemsida, både text och föreläsning att titta på. GR utbildnings sida "Bedömning för lärande". Synligt lärande och Hatties forskning. "Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat". Skolverkets stödmaterial att ladda ner: "Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter". Bedömning av matematiska förmågor. Tankar och ideér hur man kan arbeta formativt med eleverna för att utveckla förmågor i matematik. Mera om formativ bedömning i no med mera. Det här var faktiskt inte så tokigt. Svedala kommuns hemsida med länkar till det mesta kring Bedömning för lärande Ta dig tid att titta in här! Lärande bedömning - teoridel Här kan man ladda ner deras bilder på de olika förmågorna med djuren.
Förstelärare i Svedala | Inspiration och tips Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Fortsätt läsa En resa mot trivsel och lärande I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. Fortsätt läsa Vad kan Sapfo lära oss om kärlek? Hur får man en undervisning som utmanar alla elever? Det som är god undervisning för elever i allmänhet är också bra för högpresterande elever. En kväll, i det som nu är framtiden, satt jag med en kopp kaffe framför tvn. Vår gemensamma nämnare var Google Drive.
No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT | Fröken IT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. Eftersom jag (och forskningen!) Nedan följer exempel på digitala verktyg som du kan använda dig av för No-hands-up, Exit-Tickets och Flygande bedömning. 1. 2. 3. Mer inspiration och information! Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ”de fem principerna” i BFL – Bedömning För Lärande (Formativ bedömning) med stöd av IKT . Här får du tips på sidor med inspiration och information om det formativa arbetssättet: Padlet – Ett favoritverktyg – Patricia Diaz (här hittar du massvis av inspiration!) Tips på praktiska metoder för att synliggöra lärandet – Camilla Lindskoug Vill du veta mer om No-Hands-Up och Flygande bedömning kan du göra det här!
Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Stödmaterialet vill också visa på bedömningens roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"
BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp
”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.
Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen. Genom att samplanera bygger ni beprövad erfarenhet i kollegiet och utvecklar samstämmighet kring bedömning. Moment A – Individuell förberedelse Inledning Planering
Språkutvecklingsplan | Kvutis Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lärverktyg Modersmål