background preloader

Bloggar jag följer

Facebook Twitter

Kahoot! Idag tänkte jag ge ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, nämligen Kahoot. Har du aldrig spelat Kahoot så kan man bäst förklara det genom att säga att det är en interaktiv frågesport, där du som lärare skapar frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet och spelar tillsammans. Kahoot kan t.ex användas för att kolla av vilken förförståelse eleverna har inför ett arbetsområde, det kan användas för att se om eleverna förstått flippen, genomgången eller texten de läst. Tyskläraren i mitt arbetslag sa direkt att detta är något som hon hade kunnat tänka sig att använda för att snabbt kolla glosor eller ha som mindre läxförhör.

Så hur fungerar det då? Är det svårt? Vad tycker eleverna? Som lärare skapar du först ett konto. När du skapat ett konto så väljer du vad det är du vill göra. Sen är det bara att sätta igång att skapa frågor. När du känner att du är klar, klickar du på ”save and continue”. Ordning och reda då? Alternativ läslogg. Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs.

Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder.

Textsamtalen kan ske i par, smågrupper eller helklass. Referenser: Klaras promenad. Efter att förra våren läst boken Skriva, läsa, lära av David Rose och J.R. Martin så blev jag inspirerad att utvecklas inom Reading to learn. Jag har plockat in delar av det under det här läsåret med min förskoleklass och blev fylld av inspiration när jag tidigare i vår besökte flera skolor i Adelaide, Australien.

I boken Skriva, läsa, lära så visar de på hur man kan arbeta med den första läsinlärningen med boken Klaras promenad av Pat Hutchins. Boken är inte så lätt att få tag på men jag fick tag på ett gammalt exemplar här på vår skola. Arbetsmetoden kan du applicera på vilken bok du än väljer som passar din klass och ditt syfte. Jag har tagit inspiration från Skriva, läsa, lära och ett klassrumsbesök i Adelaide som ni kan läsa om här.

Jag har sedan så klart anpassat det till min klass och var de är nu i sin läs- och skrivinlärning. Jag inledde arbetet förra veckan med att visa bokens framsida på Smartboarden med hjälp av vår dokumentkamera. Hur sjutton ska jag synliggöra förmågorna? Ni är säkert många som har förmågorna från läroplanen som något medvetet i er undervisning, bedömning, planering etc. Jag gör som jag alltid gör – jag trevar mig fram i jakt på att förstå, synliggöra och medvetandegöra. Längs med vägen brukar jag göra fel, misslyckas och sakta men säkert göra min ”vingliga” färd något mer rak och mot ett mål som jag till sist kan greppa. Just nu felar och misslyckas jag i min ”jakt” att medvetandegöra förmågorna för mig OCH eleverna.

Förmågorna har inte varit så synliga i min undervisning som jag idag önskar att de borde ha varit – varken för mig eller för eleverna. Därför blev jag oerhört glad när jag hittade Katja Mårtenssons förmågevägg, vilken fick mig att säga: Aha!!! Nu har jag trevat mig fram, genom Katjas förmågevägg, via Göran Svanelids artikel i Pedagogiska magasinet till att skapa FB-gruppen The Big Five. Och vad gör jag då tillsammans med eleverna för att synliggöra förmågorna? Det finns fler exempel om du går in på ipadpanelen. Lgr 11 och The Big 5. Kahoot! 4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande. Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser.

Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6-rutan tycker eleverna att vi ska kalla den men jag lutar mer åt ”Flerproblems-mallen”. För nu är utmaningen att få in fler problem i sin berättelse så att den blir fylligare och mer händelserik, kanske mer spännande? Vi startade arbetet med att läsa en bok med där det finns massor med problem efter varandra: Vi pratade om alla problem och funderad på vad som var inledningen i boken, hur allt löste sig och hur det slutade.

Språkutveckling med skönlitteratur! | Hülya. Skönlitteraturen har alltid varit ett uppskattat arbetssätt i min undervisning av elever som är nybörjare i svenska. Dock är det inte skriftspråket vi börjar med utan det är illustrationerna. Samtalet kring illustrationerna blir ingången till texten. Det är ju knappast så att jag kan be eleverna skapa inre bilder av texter jag läser, när eleverna är i början av sin språkutveckling i svenska och texten är på svenska. För hur vore det om någon läste en text för dig på ett helt främmande språk och bad dig sedan skapa inre bilder – som du dessutom skulle berätta om på det nya språket? Vi börjar alltså inte med texterna, utan med bilderna och därav är illustrationerna av stor betydelse.

Jag har främst använt e-boken i helklass. Tillsammans pratar vi, tillsammans kan vi så mycket mer svenska och eleverna får draghjälp av varandra. Efter boken är ”läst” får eleverna arbetar vi på olika sätt. Relaterade Ett foto- flera berättelser - Ja, vem är det här barnet? I "Alla inlägg" E-biblioteket.

ASL Skolappar on Pinterest. Genrepedagogik | Malins PPlugg. När vi hade pedagogiskt café på Lindblomskolan angående vårt arbete med genrepedagogik och Språk i alla ämnen så tipsades det om filmer från föreläsningar på Linnéuniversitetet som några varit på. Här är länkar från några av dem: Gudrun Svensson Åsa Nilsson Skåve Eva Berg Nestog Ann-Charlott Rohman Roth Jag har jobbat med den återgivande genren i mitt klassrum. Återgivande genre De andra filmerna i de olika genrerna som vi har jobbat är: Narrativ genre Beskrivande genre Filmen som inspirerade till mitt genrearbete finns på länken här.

Film Cirkelmodellen. Min egen film ser ut så här.Att skriva faktatexter med hjälp av läsfixarna. Så här har jag jobbat med återberättande genre i ett arbete kring Mumintrollen. Vi började med att prata om vad vi visste om Mumintrollen. Sedan läste jag en bok som hette Mumintrollet och månskensäventyret. Med hjälp av vår ”återgivandegenreplansch” så återberättade vi berättelsen gemensamt. Johan Kants blogg | En blogg som nästa bara tar upp det som inte fungerar i skolan, eller det som jag är kritisk till. Sällan eller aldrig tar jag upp alla fantastiska lärare och underbara elever. OBS: Detta är en blogg, alltså en digitaliserad dagbok – I.

Anne-Marie Körling. Big Five och Blooms taxonomi. I en debattartikel idag i Dagens Nyheter skriver en grupp läkare och psykologer i Dagens Nyheter om sin oro för att en stor grupp elever riskerar att slås ut, eftersom de saknar förutsättningar att klara de nya kunskapskraven. Allt sedan vi lärare började studera de nya kursplanerna, har vi diskuterat hur vi ska förhålla oss till dem, och vad vi gör med de elever som inte klarar att uppvisa de förmågor som krävs för ett E. Bland dagens lärare är begreppet "Big Five" populärt, men jag förhåller mig försiktigt skeptisk till dessa förmågor, eftersom jag menar att tankesättet inte överensstämmer med min erfarenhet av hur elever lär sig. Dagens läroplaner skiljer sig från de tidigare i det att själva förmågorna som bedöms är de samma oavsett betygssteg. Varje elev ska besitta varje förmåga för att uppnå betyget E. Mellan kunskaperna på E-nivå och A-nivå tänker man sig gradskillnader, men inte artskillnader.

När jag studerade pedagogik i Uppsala på 90-talet fick vi ta del av Blooms taxonomi. Vad innebär egentligen individualisering?