Språkförhållanden i Norden, Svenska 2 | Lejonet och räven Språkförhållanden i Norden är ett område som fått ett lyft i Gy11. I Svenska 2 förväntas eleverna både läsa skönlitteratur på såväl norska som danska (nå, exempel på i alla fall), och kunna diskutera språk i Norden. Det här är förstås ett ämnesområde som skulle kunna utvidgas otroligt mycket, och många gör säket det med den äran. Det mesta beror ju på hur man kombinerar olika delar av det centrala innehållet. På Skolverket finns väldigt mycket användbart för skolan när det gäller Norden och nordiska språk, inte minst i den digra materialsamlingen med musik, film och skönlitterära texter på olika nivåer. Här finns också länkar till språkkurser i miniformat, virtuella rundturer… ja, det finns material som jag GÄRNA skulle använda – och det skulle ta månader. När det gäller dialekter, som också nämns i det centrala innehållet för Svenska 2, finns också mycket bra material för skolan på webben. Men man har ju sällan så mycket tid till detta, hur gärna man än ville.
Om skolan blir hel-flippad… Jag fick en spännande fråga under min föreläsning på Kärnhuset i Halmstad i veckan som jag gärna skulle vilja utveckla ytterligare. En lärare från en av Halmstads högstadieskolor ställde frågan ”-Vad händer om alla lärare i alla ämnen övergår till Flippat Klassrum. Kommer inte eleverna överösas med flippar att se hemma då? Denna fråga har diskuterats livligt på min skola också. För det första så vill jag än en gång betona att det flippade klassrummet är så mycket mer än flippar på nätet! För mig handlar inte det Flippade Klassrummet om att göra så många flippar som möjligt. Viktigt också att tänka på är att en flipp bör inte vara längre än 6-8 minuter – sen tappar eleverna koncentration och fokus. Så om jag tror att det blir ”problem” i framtiden att alla lärare sätter eleverna i fokus på lektionen? Svaret för mig är självklart! Och slutligen – det där med facebook och blogg?
sobloggalfa Tack! Först av allt så vill jag säga ett stort TACK för att du tog dig tid att göra utvärderingen. Varför ska man göra en utvärdering? Jo, det finns många anledningar. En anledning är att man får tillfälle att öva på den metakognitiva förmågan, förmågan att reflektera över sin insats, vad man gjorde bra och vad man ska tänka på tills nästa kurs. Jo, att 73% ger detta område en 4 eller 5:a i betyg betyder ju att det var övervägande positivt :) Ni verkar ha tyckt om upplägget, med studiebesök på rådhuset, presentation för Carl Fredrik och Hallandsposten. Strax över 70 % tycker att det för det mesta varit tydligt när vi tränat och när jag bedömt era förmågor. Nästa cirkeldiagram som handlar om feedback måste jag dock ta till mig och förbättra. Kul att se att nästan 80 % känner att de har mycket hjälp av blogg/facebook. Men framförallt – jag blir så glad när jag läser om hur ni tycker att ni har utvecklat era förmågor och vad ni vill fortsätta utveckla!
Skype in the Classroom part 2: Guest Speakers - hur funkar det? Skype in the Classroom är en helt fantastisk resurs som erbjuder mängder med spännande möjligheter. Jag ser det främst ur ett perspektiv som språklärare, men här finns det något för lärare inom alla områden. Om du vill veta hur man blir medlem och sätter upp en profil - klicka här. Guest Speakers I det här blogginlägget vill jag lyfta fram möjligheten att få en gratis lektion om en mängd olika områden direkt in i ditt klassrum, turen har kommit till Skypes "Guest Speakers". Än så länge finns det mest engelskspråkiga resurser, men min gissning är att det kommer att byggas på med fler språk framöver. Skype har ett antal samarbetspartners som bidrar med sin tid och kunskap inom en mängd områden - aktuella samarbetspartners hittar du här. Hur funkar det? Börja med att utforska alla de gästföreläsare som erbjuds via Skype in the Classrom för att se hur du skulle kunna använda dem i din undervisning eller i ett ämnesintegrerat projekt. Författaren Paul Czajak läser högt och pratar om sin bok.
Förmågorna i svenska Kulor i hjärtan Förmågorna i svenska Skriva - Förmågan att kommunicera i skrift. Vad innebär det? Jo, att: Skriva enligt genre. THE BIG 5 Gemensamt för alla ämnena är de så kallade Big Five. undervisaengelska.blogg.se - Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Och jag höll stenkoll på klockan. 79 minuter kvar tills det skulle ringa ut. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Läraravtryck | Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck Mitt Flippade Klassrum vi ses i skolan Books Photo: www.oakconsult.co.k I have been an avid reader ever since I was little. I would safely call myself a bookworm. I remember spending hours in my room reading all sorts of books. My favourite books at the time were the Famous Five, Mallory Towers, the Naughtiest Girl, basically anything written by the legendary Enid Blyton. I also loved the Nancy Drew mysteries. Photo: The Bright Old Oak The love of reading and books has never left me. So, it is only natural for me to talk about my love of books and reading with my clients. I have two clients in particular with whom I can happily spend hours talking about books – Roberta and Elzbieta. What are you reading at the moment? Photo: www.bubblecow.net The question is swiftly followed by an enthusiastic exchange of news. Genres In the non-fiction category, you will find genres like biography, art, photography, history, travel, food and wine, cookbooks, politics, business and finance and many more. Photo: www.jennifercobum.com Shanthi Like this:
Handbok för IKT-pedagoger! | Emil Jansson Mar 14 Jag upptäckte nyss att jag inte har bloggat om “handboken för IKT-pedagoger” som jag skapade under jullovet på min ledighet (har nämnt den men inte fått ett eget inlägg). Jag har många gånger funderat kring hur jag anser en IKT-pedagog ska jobba och jag har även funderat på vilken roll denne ska ha. Självklart delar jag mina tankar öppet i sann Sharing is caring anda. >>>Ladda hem illustrationer<<< >>>Besök Handbok för IKT-pedagoger<<< Liknande inlägg Leave a Reply Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande
Rektors roll när eleverna får egen dator Heidi Sundelin, rektor på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Hjalmar Strömerskolan i Strömsund är en gymnasieskola med både högskole- och yrkesförberedande program, med cirka 330 elever. Skolan bedriver även vuxenutbildning, Sfi och en yrkeshögskola för vindkraftstekniker. – Inför budgetåret 2010 frågade våra politiker oss vad vi skulle vilja önska att göra om vi fick mer medel i vår budget, berättar Heidi Sundelin. För att öka måluppfyllelsen önskade vi oss att kunna ge alla elever en egen bärbar dator. De digitala hjälpmedlen skulle underlätta lärandet men också göra skolan mer attraktiv och öka antalet sökande till gymnasieskolan. Under hösten 2010 startade satsningen med två pilotklasser och hösten 2011 fick slutligen alla elever i årskurs 1 varsin dator. Råd till rektorer inför en-till-en-satsningar Heidi Sundelin delar gärna med sig av några råd till skolledare som planerar att införa en-till-en-lösningar på sina skolor. Stora tekniska utmaningar Pedagogiska utmaningar med it