background preloader

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi
Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Och jag höll stenkoll på klockan. 79 minuter kvar tills det skulle ringa ut. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.

http://webb2.svedala.se/1larare/nyckelstrategiernas-nyckelstrategi/#more-345

Related:  formativ undervisning och bedömningBedömning för lärandeBloggar

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Kunskapsvägg Nu tror jag att väggen ska vara i stort sett komplett även för åk 4-6. Det jag vet som fattas är moderna språk. Ska försöka få till det också här framöver. Upplägget ser likadant ut som de tidigare jag har lagt ut. Till varje ämne så är det de ämnesspecifika förmågorna, det centrala innehållet samt kunskapskraven för E, C och A nivå i åk 6.

Scaffolding Under hela höstterminen har vi i åk 2 tränat oss på att ta hjälp av olika lässtrategier för att lättare förstå olika texter, både skönlitterära texter, faktatexter, artiklar, sånger, sagor mm. Vi har till en början tränat på en eller två lässtrategier i taget för att bli säkra på hur vi ska använda dem. Tidigare har jag berättat om hur vi startade upp arbetet med Stjärnläsare i SO kring vårt arbete om världen. The Big 5 I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand.

Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Rektorerna ansvarar i sin tur för att lärarna får inloggningsuppgifter. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning.

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Provfri matematik – bedömning i praktiken Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN: Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1.

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt. Den Skriftliga individuella utvecklingsplanen används i årskurser där betyg ej ges.

Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Vem bestämmer över språket? Du har säkert träffat på en språkpolis någon gång, eller kanske är du en själv? En språkpolis som har koll på språket och ofta rättar andras språkmissar och som stör sig när ord särskrivs, eller när det används istället för dem? Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller fel? Vem är det som bestämmer hur vi ska tala och skriva? Vem bestämmer över språket?

Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass.

Related: