background preloader

Presentation av lärande samtal

Presentation av lärande samtal
Related:  Bloggarkollegialt lärande

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Det professionella samtalet Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring. Ett professionellt utvecklande samtal måste ha två parter som betraktar varandra som rimligt jämbördiga som människor, även om man har olika utbildningsbakgrund och roll i samtalet eller befinner sig i olika levnadsomständigheter, exempelvis om den ena parten är en professionell pedagog (förskollärare, lärare m fl) och den andra parten en lågutbildad förälder mitt i en familjekris där orken nästan tagit slut. Grunden för förmågan att förmedla jämbördighet är den grundsyn man har. Ofta intar vi vissa bestämda hållningar och synsätt på människor omkring oss. När allt kommer omkring bär vi trots allt på fler likartade än olikartade tankar och erfarenheter och det kan faktiskt vara ett gott stöd för en själv att ta del av andras upplevelser. Samtalet

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)

Tegelbos Fritidsblogg Under påsklovet hittade pedagogerna en gammal overheadprojektor. På förskolor har de länge brukats för att leka och lära med ljus. I den moderna skolan har overheaden ersatts av modernare teknik, och den har glömts bort. Men eftersom de fortfarande används som ett spännande pedagogiskt verktyg på förskolorna, tänkte vi pedagoger att våra fritids barn kanske kunde ha behållning av dem. Barnen ritar med tuschpennor på overheadpapper. Barnen ritade med tuschpennor på overheadpapper, det var spännande att höra deras resonemang om varför det blev upp-förstorat och hur själva apparaten fungerade. Barnen skapar modern konst med genomskinligt material. Vi har många spel på fritids och en av pedagogerna erbjöd barnen att testa att lägga genomskinligt material för att se vad som hände. Vi har mycket material på fritids och det är kul att återanvända gammal teknik. Den 2/5, 23/5 och 30/5 är det ingen skola. Idag kunde de som ville delta i en kalahaturnering.

Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Skolverket har arbetat fram olika typer av material för lärare som vill utveckla sin undervisning så den blir mer språk- och kunskapsutvecklande. Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Skolverket har även publicerat ett liknande material som vänder sig till lärare inom naturvetenskap och teknik. För gymnasieskolan arbetade Skolverket under 2012 fram ett utvecklingspaket som heter Språk i alla ämnen. Läslyftet Läs- och skrivportalen - Läslyftet Övriga handledningspaket

IKT-fritids- ett socialt och kulturellt fenomen | I den här bloggen kan du fö... Skolburken Stöd för utveckling Varför får dessa elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever? En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till rektorer. Utveckla ditt pedagogiska ledarskap Ledare av pedagogisk verksamhet (KvUtiS) I denna lärmodul ska du, som rektor, få möjlighet att utveckla dig i ditt pedagogiska ledarskap utifrån framgångsfaktorer och vetenskaplig grund. Ta fram en struktur för det kollegiala arbetet på din skola Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans (Lfkl) är en lärmodul som syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen.

Annas Klassrum | Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Dessa två olika momenten har fungerat mycket väl var och en för sig, men nu var det läge att ta arbetssätten ett steg längre. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild. Jag blev mycket positivt överraskad av elevernas texter då detta var bland de första gångerna de skriver helt själva, med penna och med väldigt lite instruktioner. Jag bestämde mig för att jobba vidare med texterna. Vid nästa tillfälle var det dags för parjobb igen. Vi satt upp läsfixarna på tavlan och pratade om vad de brukade göra när vi läste en text och på vilket sätt de gjorde det. Så resonerade vi vidare genom läsfixarna och skrev på tavlan.

Related: