background preloader

Presentation av lärande samtal

Presentation av lärande samtal
Related:  Bloggarkollegialt lärande

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

arskursplaneringar_0 Tegelbos Fritidsblogg Under påsklovet hittade pedagogerna en gammal overheadprojektor. På förskolor har de länge brukats för att leka och lära med ljus. I den moderna skolan har overheaden ersatts av modernare teknik, och den har glömts bort. Men eftersom de fortfarande används som ett spännande pedagogiskt verktyg på förskolorna, tänkte vi pedagoger att våra fritids barn kanske kunde ha behållning av dem. Barnen ritar med tuschpennor på overheadpapper. Barnen ritade med tuschpennor på overheadpapper, det var spännande att höra deras resonemang om varför det blev upp-förstorat och hur själva apparaten fungerade. Barnen skapar modern konst med genomskinligt material. Vi har många spel på fritids och en av pedagogerna erbjöd barnen att testa att lägga genomskinligt material för att se vad som hände. Vi har mycket material på fritids och det är kul att återanvända gammal teknik. Den 2/5, 23/5 och 30/5 är det ingen skola. Idag kunde de som ville delta i en kalahaturnering.

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Skolverket har arbetat fram olika typer av material för lärare som vill utveckla sin undervisning så den blir mer språk- och kunskapsutvecklande. Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Skolverket har även publicerat ett liknande material som vänder sig till lärare inom naturvetenskap och teknik. För gymnasieskolan arbetade Skolverket under 2012 fram ett utvecklingspaket som heter Språk i alla ämnen. Läslyftet Läs- och skrivportalen - Läslyftet Övriga handledningspaket

Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. En välplanerad lektion har också ofta EN elev i fokus. Om vi nu tänker att läroplanen faktiskt är styrande i bemärkelsen att den visar vägen till det ideala i en lärandesituation så blir planeringen eller förberedelserna inför lektionen/lektionerna annorlunda. Om man jobbar i 1:1-baserad undervisning finns det en hel del fallgropar. David Thornburg har kategoriserat olika lärandesituationer och kallar dem för watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire.

IKT-fritids- ett socialt och kulturellt fenomen | I den här bloggen kan du fö... Stöd för utveckling Varför får dessa elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever? En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till rektorer. Utveckla ditt pedagogiska ledarskap Ledare av pedagogisk verksamhet (KvUtiS) I denna lärmodul ska du, som rektor, få möjlighet att utveckla dig i ditt pedagogiska ledarskap utifrån framgångsfaktorer och vetenskaplig grund. Ta fram en struktur för det kollegiala arbetet på din skola Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans (Lfkl) är en lärmodul som syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen.

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.

Annas Klassrum | Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Dessa två olika momenten har fungerat mycket väl var och en för sig, men nu var det läge att ta arbetssätten ett steg längre. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild. Jag blev mycket positivt överraskad av elevernas texter då detta var bland de första gångerna de skriver helt själva, med penna och med väldigt lite instruktioner. Jag bestämde mig för att jobba vidare med texterna. Vid nästa tillfälle var det dags för parjobb igen. Vi satt upp läsfixarna på tavlan och pratade om vad de brukade göra när vi läste en text och på vilket sätt de gjorde det. Så resonerade vi vidare genom läsfixarna och skrev på tavlan.

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.

Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än….

Related: