background preloader

Cirkbloggen

Cirkbloggen

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” | hjartatskogshaga Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket? Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Höga förväntningar Modersmålen Flera elever

Läsförståelsestrategier del 4 En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. De säger när de läst boken: Jag förstår inte vad det var för en berättelse. Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. De fyra faserna Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld. Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz ”Men jag andades böckernas luft. Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.

Scaffolding Under hela höstterminen har vi i åk 2 tränat oss på att ta hjälp av olika lässtrategier för att lättare förstå olika texter, både skönlitterära texter, faktatexter, artiklar, sånger, sagor mm. Vi har till en början tränat på en eller två lässtrategier i taget för att bli säkra på hur vi ska använda dem. Tidigare har jag berättat om hur vi startade upp arbetet med Stjärnläsare i SO kring vårt arbete om världen. Vi tog hjälp av läsfixarna för att lättare förstå texten. Den andra gången läste vi om Europa och då fick barnen egna texter att läsa, men vi tog ändå samtalet och skrivandet gemensamt. Till det tredje undervisningstillfället fick eleverna önska en världsdel att arbeta med och delades därefter in i grupper. Barbro Westlund beskriver scaffolding (stödstrukturer, byggnadsställningar) i sin bok Att undervisa i läsförståelse (s. 23): "Scaffolding påminner mycket om Vygotskijs tankar om betydelsen av imitation.

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.

Duoab | Språket är inträdesbiljetten till livet Ljungdahls hörna | "Man äger inte det man inte har ord för" Lejonet och räven | Förstelärarblogg på Östra Real, med fokus på svenska och IT Läsförståelsestrategier i praktiken Magister Karlsson | Enda gången jag backar i min utveckling är när jag tar sats! Vem bestämmer över språket? | Språkkonsultstudenterna Du har säkert träffat på en språkpolis någon gång, eller kanske är du en själv? En språkpolis som har koll på språket och ofta rättar andras språkmissar och som stör sig när ord särskrivs, eller när det används istället för dem? Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller fel? Vem är det som bestämmer hur vi ska tala och skriva? Vem bestämmer över språket? Ibland hör man folk säga att om ett ord inte finns med i Svenska Akademiens ordlista, så finns det inte på riktigt. Sedan finns Språkrådet som ger ut Svenska skrivregler, och Språkriktighetsboken. Så finns det ju journalisterna och författarna, och inte minst lärarna. Faktum är att vi alla är med och bestämmer över språket. Men det är också så att SAOL och språkriktighetsboken präglas av det språk vi använder. Första utkasten till en uppgift vi hade, där andra versionen såg väldigt annorlunda ut, men där den första versionen egentligen var roligare att skriva. Vad tycker ni?

En artikel, tankar om det och varmt tack! En vecka har gått sedan Expressen valde att låta ett reportage om skolan få ta sex sidor av tidningen. Reportaget handlade om en lärares vardag, min vardag. Jenny Strömstedt och Robban Andersson hängde med mig och mina elever under en dag. Reportaget har lett till massor av kommentarer som har gjort mig så innerligt glad och peppad att fortsätta det arbete som jag tycker är bland det viktigaste och roligaste man kan ha. Lärare, att få vara med och vara en del av barn och ungdomars utveckling och framtid. Skolan i dag representerar en ständigt pågående möjlighet men också ett hot om utanförskap. Kommentarerna har handlat om att texten ger hopp, är inspirerande, och att det är glädjande att få läsa något positivt om skolan. Några reaktioner har handlat om att det är inte så konstigt att det är lätt att lyckas med vissa förutsättningar, de åldrarna eller på en skola som är på ett visst sätt. Jag tror nämligen inte att det är lätt att vara lärare någonstans idag.

Bo Hejlskov Elvén Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:

Related: