background preloader

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.

http://marietrapp.blogspot.com/2014/02/hur-kan-man-anvanda-lasforstaelsestrate.html

Related:  lässtategierEN LÄSANDE KLASSläsförståelse och lässtrategierRymdenläsa

Checklistor för faktaskrivande Vårt bildskapande och faktaskrivande om djur har fortsatt. Eleverna har fått klistra in sina bilder som de förbättrat flera gånger i sina stora skrivböcker. Det är intressant att synliggöra hela processen. Så har vi även gjort med skrivandet. Både våra förutsägelser, nyckelord och de handskrivna faktatexterna finns nu fint uppklistrade i de stora sugarpaperböckerna med pastellfärgade sidor. Arbetet är ännu inte avslutat, som man kanske skulle kunna tro. En läsande klass www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark

Sök på fungerandemedier.se Jump to Navigation Sök på fungerandemedier.se Sökresultat Läsfärdighet och eget arbete Hur läser svenska fjärdeklassare? Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Om läsning, del 2: Läsningen är en förståelsestyrd process I mitt förra blogginlägg tog jag upp hur, paradigmdebatten, det så kallade ”läskriget” polariserade mellan ett naturvetenskapligt positivistiskt paradigm, biologisterna, som ser läs- och skrivsvårigheter som en biologisk defekt och ett samhällsvetenskapligt paradigm som har andra förklaringsmodeller till varför en del barn har svårt att lära sig läsa. Det där med elever som har lässvårigheter är skolans enskilt största problem, eftersom läsningen påverkar alla skolämnen. Men tänk efter själv. Om 25% av pojkarna i årskurs 9 inte läser tillräckligt bra håller inte ens med den biologiska förklaringsmodellen. ”Visst kan det finnas personer som har neurologiska grunder för sina läs- och skrivsvårigheter, men då skulle jag vilja prata om det på samma sätt som vi talar om afatiker, personer som till följd av en hjärnskada, hjärnblödning eller liknande fått tal-, läs- och skrivsvårigheter. Skolverket tar också upp att det finns olika vetenskapliga utgångspunkter när man tittar på läsning.

ABC-klubben Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla. Som vanligt handlar det om att göra arbetet till sitt eget, att plocka det man som lärare känner gör undervisningen meningsfull för eleverna. Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm.

Läsbarhetsindex Läsbarhetsindex (LIX) som är ett mått på hur avancerad en text är. Carl-Hugo Björnsson introducerade metoden 1968. LIX-talet beräknas efter ett system där antalet långa ord och antalet meningar i texten viktas mot antalet ord i hela texten på följande sätt: Parametrar: O = antal ord i textenM = antal meningar i textenL = antal långa ord (över 6 bokstäver långa) Formlen kan alltså förstås som antal ord per mening, adderat med procentdelen av långa ord i texten. Lektioner: En serie bildpromenader Jag kommer att visa er hur man genomför bildpromenader. Bildpromenadens syfte är 1) Att skapa ordförråd.

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan.

Related: