Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Tisdagen besked om de dystra resultaten i den svenska skolan fick författaren Martin Widmark som skrivit böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå att skämmas. Längd: 8 min 17 sek Tillgänglig till: tor 4 dec (238 dagar kvar) Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook83 Twitter4 Google+0
Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så? Här har vi ett typiskt exempel på att läsa mellan raderna i en mycket lättläst bok med enkel text och många talande bilder.
En läsande klass Genrepedagogik Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Man kan bl a lyssna på Pauline Gibbons när hon berättar om vikten av att se flerspråkiga elever som en resurs och att de utvecklas bäst av att integreras i den ordinarie undervisningen så snart som möjligt. Det finns även en intervju med språkforskaren Monica Axelsson där hon beskriver hur viktigt det är att man stöttar eleverna så att de kan erövra skolspråket och på vilket sätt genrepedagogiken kan bidra till detta. I en artikel publicerad i Lärarförbundets tidning Alfa kan ni läsa om Mariana Sellgren och om hur hon arbetar med genrepedagogik och SO.
Skolforum 2013: Reflekterande läsning och skrivande på bloggen Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättar om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap. Och hur man på sä sätt försöker engagera och intressera barnen för läsning. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Läsfixare för hela slanten Redan från första skoldagen på vårterminen i tvåan körde vi igång med ny läsläxa. Det är ju så spännande nu, vi vill veta hur det ska gå i vår läsebok Diamantjakten. Nallen Maj-Björn, som bär på en diamantring, är utskickad i världen precis som vår koalabjörn Cool-Koala. I läseboken har klassen blivit en kändisklass och några av barnen i vår klass sa, att vi är det nu också då vår koala åker runt i Sverige. Barnen längtar efter att få börja använda sina nya Läsdagböcker. Varför vi firar t.ex. advent, jul, nyår och trettondag har vi reflekterat och läst om. Det är inte så lätt att veta vilken årstid det är nu precis. Hur blir man klok på sitt andraspråk? Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och har i sin forskning särskilt intresserat sig för andraspråksperspektiv på lärande liksom för samtalets och interaktionens roll på utvecklingen av ett andaspråk i olika åldrar. Föreläsningen är inspelad i Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, 5 december 2012. I dagens skola har en av fem elever ett annat modersmål än svenska och i många skolor i flerspråkiga områden gäller det nästan alla elever. Många elever har därför begränsade språkfärdigheter i svenska när de börjar skolan, oavsett om de börjar i svensk skola direkt från första klass eller senare under skoltiden. Då handlar det inte bara om att lära sig ett nytt språk utan även om att långt innan andraspråket svenska är fullt utvecklat vara hänvisad till att använda detta språk som huvudsakligt instrument för allt lärande i skolan och också för att visa vad man kan.
70 Tips & Tricks for Educating Students with Aspergers/High-Functioning Autism Research has identified classroom characteristics that promote success for children with Aspergers and High-Functioning Autism: individualized instruction, interesting curriculum, positive reinforcement, predictability, short working periods, small teacher-to-student ratio, and plenty of structure. Research has also identified optimal teacher characteristics: consistency, firmness, frequent monitoring of the child’s work, humor, knowledge of behavior management strategies for students on the spectrum, patience, personal warmth, and positive academic expectations. Based on this research, here are 70 quick and simple – yet highly effective – tips and tricks to use in teaching your students who are on the autism spectrum: 1. Allow the child to change seats and places as long as she or he stays on task. 2. 11. 21. 30. 40. 50. 60. Teaching Students with Aspergers and High-Functioning Autism
Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? Filmen avslutas med principerna för betygssättning.
Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen Lista över svenska idiomatiska uttryck För ordspråk, se Lista över svenska ordspråk. För liknelser, se Lista över svenska liknelser. Detta är en lista över idiomatiska uttryck på svenska. A[redigera | redigera wikitext] Aldrig i livet – Starkt uttryck för att vägra gå med på något. Jämför uttrycket Över min döda kropp.Allena saliggörande – Om något (det enda) som ska lösa ett problem. B[redigera | redigera wikitext] Bakom flötet – Om en obegåvad eller ointelligent person.Bakom någons rygg – Gör något negativt som berör en viss person utan att denne får kännedom om det.Balansera på slak lina – Ett svårt uppdrag som kan få stora konsekvenser om man misslyckas.Barka åt skogen – Det kommer garanterat att gå illa. Beväpnad till tänderna - Att vara så förberedd som det går.Bida sin tid – Tåligt avvakta med att göra något planerat till ett mer gynnsamt tillfälle. C[redigera | redigera wikitext] Cirkeln är sluten – Något har återgått till ett begynnelsetillstånd efter ett komplicerat skeende. D[redigera | redigera wikitext]
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner: