background preloader

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader
Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida. Eleverna jämförde sedan sina diagram. Efter lektionen visade en tjej sitt diagram lite i smyg och viskade: "Oskar och jag har en sak till gemensamt." Related:  EN LÄSANDE KLASSSvenska - läsningSvenska

En läsande klass | Martin Widmark www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Vad är En läsande klass? Vem ska skriva den kursplanen? Vilka står bakom projektet? Har ni ett uttalat mål? Varför är detta viktigt? Vad kan jag göra om jag vill bidra till ert arbete? Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Språkutvecklande övning: dictogloss | Miss Åsa Denna övningar kan göras i vilket ämne eller ålder (de ska ha lärt sig skriva) som helst. Den fungerar lika bra på nyanlända som på elever som talar flytande svenska. Bara att anpassa texten. Varför ska du göra den här övningen? Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.

Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text.

Språkutvecklande arbetssätt i skolan inkluderar alla oavsett bakgrund - Hur ska du kunna förstå innehållet och hur du ska använda innehållet om du inte förstår orden? säger grundskolläraren Susanna Sjöstrand. Hur får du alla elever att veta vart ni ska, vilket som är målet? Ett sätt är att arbeta språkutvecklande. Susanna Sjöstrand, grundskollärare i Malmö, arbetar bland annat med drama och rollspel i SO-undervisningen, allt för att göra språket tydligt för eleverna och stegvis visa vart de ska. Susanna Sjöstrand är grundskollärare i SO, SvA och drama och arbetar som förstelärare med uppdrag att utveckla språkutvecklingen i SO-ämnena på Örtagårdsskolan i Malmö. - Svenska är något som går igenom i alla ämnen. På Örtagårdsskolan arbetar man ämnesöverskridande i olika tematiska arbeten. Bakgrunden spelar roll Att arbeta språkutvecklande är ett sätt att inkludera alla elever. - För att inte göra klyftorna större är det oerhört viktig att vi arbetar för att alla ska hänga med och känna sig delaktiga, annars tappar vi dem på vägen, säger Susanna Sjöstrand.

Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Här kan ni se ett par exempel hur vi har dokumenterat kring två texter vi har läst. Läsloggarna kommer att finnas på hemsidan så fort de är formgivna. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned!

Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.

Related: