Två stjärnor och en glödlampa – kamratbedömning Kamratbedömning, ett bättre sätt att bedöma elevtexter? Eleverna lär av varandra och får se olika kvalitéer hos kompisarna. Genom att läsa och diskutera olika texter, både egna och andras, kan de få tips och stöttning för att utveckla sitt skrivande. Viktigt att eleverna pratar om vad man gillar i texter och vad som gör en text spännande, rolig, ledsam osv. Vad i texten får läsaren att vilja veta mer? Läraren i filmen nedan berättar att när eleverna bedömmer varandra är de rakare och ärligare än vad lärare ofta vågar vara. Se denna film och bli inspirerad:) Relaterade Webbverktyg en del av skolans vardag? Sitter och läser Christina Löfvings bok, Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. I "Allmänt" Digitala skollyftet Tack vare mitt "utvidgade kollegie" på Twitter ramlade jag över en spännande sak; Det digitala skollyftet. Använd potentialen hos din iPad till mer än appar Inspirerande sätt att arbeta med iPad.
Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt. Inledning Diskussion
Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning.
Svenska klassiker som e-bok och epub Kamratbedömning utvecklar I en tredjeklass på Hagaskolan i Umeå arbetar eleverna med kamratbedömning i svenskan. – Först sitter vi och skriver, sen läser vi varandras sagor. Vi ska ge beröm på två saker, sedan får man önska något som man tror kan göra sagan bättre, berättar Melvin. Melvin och Ella sitter bredvid varandra i klassrummet. Kamratbedömning ska ingå i skolarbetet enligt läroplanen. – Vi som arbetar med de yngre eleverna på skolan har varit på föreläsningar om modellen ”Att skriva sig till läsning”. ”Two stars and a wish” Karin hade läst Christian Lundahls bok ”Bedömning för lärande” och blev påmind om något hon läst tidigare. – Jag frågade barnen om vad man kan ”tycka” om en text? Modeller för bra texter Ella och Melvin tycker att det är roligt att läsa varandras sagor. – Det som gör en saga bra är om den är lite spännande och att man inte är beredd på att något ska hända, säger Ella. – Ja, man kan få idéer till en annan saga, säger Melvin. Han ger exempel på vad som kan ge en stjärna:
Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"
Fröken Flipp på krigsstigen! Av alla de förändringar som jag under senare år har gjort i mitt klassrum och i min undervisning, så är både jag och mina elever rörande överens att det som haft störst betydelse för deras ökade måluppfyllelse är den formativa undervisningen och den formativa bedömningen. Jag har i tidigare inlägg skrivit om Bedömning För Lärande och i den intervju som jag genomförde med mina elever, där de gav sin syn på mitt Flippade Klassrum, där pekar eleverna själva ut just den formativa bedömningen som en av de viktigaste byggstenarna. Jag använder sen den formativa bedömningen och det underlag eleven fått i sin feedback för att se vilken förmåga eleven måste öva mer på för att utveckla. Hur jag kan hjälpa eleven, t.ex. genom utvecklade begreppsmallar, stödmallar/stödstrukturer som tydliggör hur eleven kan göra för att utveckla sitt kunskapande. Ett exempel på en sådan mall är Sambandsmodellen. Anpassa verktygen efter undervisningen. Hur kan ansvaret för lärande någonsin anses ligga hos eleven?
Hur gör jag för att lyssna? Vanliga frågor