background preloader

Digitala skollytet – Kamratbedömning

Digitala skollytet – Kamratbedömning
Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. En önskan om vad kamraten kan utveckla i sitt arbete är också en lagom dos av vad man klarar av, för att faktiskt kunna ta med sig en lärdom och göra den till sin kunskap. Jag ville utveckla detta arbete med att respondera på texter. Jag har också en engelskgrupp med elever som går i 2:an och 3:an. Jag ser med spänning fram emot resultatet!

http://kamelfroken.moobis.se/2014/01/13/digitala-skollytet-kamratbedomning/

Related:  KamratbedömningminnaerkersDator, iPadBFL - Bedömning För Lärande

Kamratbedömning utvecklar I en tredjeklass på Hagaskolan i Umeå arbetar eleverna med kamratbedömning i svenskan. – Först sitter vi och skriver, sen läser vi varandras sagor. Vi ska ge beröm på två saker, sedan får man önska något som man tror kan göra sagan bättre, berättar Melvin. Melvin och Ella sitter bredvid varandra i klassrummet. När de skriver jobbar de med var sin berättelse. Förstelärare Känner mig så lyckligt lottad! Fick äran att tillbringa en förmiddag hos förskoleklassen. Eftersom det är ganska många 6-åringar, ca 42 stycken, beslöt jag tillsammans med de tre förskolepedagogerna att vi skulle dela klassen i tre grupper. del 1 Sociala medier kan vara ett ypperligt hjälpmedel för lärare. Här ger jag ett par exempel på vad jag menar: Twitter är riktigt bra fortbildning för lärare och skolledare. I början gäller det att hitta några aktiva personer som twittrar om skolan. Genom att följa deras twitterflöde så hittar man sedan ganska enkelt till andra som är värda att följa. Twitter är också ett bra hjälpmedel för att få svar på (kortare) frågor eller att komma i kontakt med någon som är duktig på just det som du har problem med.

elevexempel tydliggör kvalitet Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Kamratrespons i skrivprocessen Efter att ha läst Christian Lundahls Bedömning för lärande fick jag ny energi att ta mig an kamratrespons på texter elever skrivit på lektionerna i Svenska B. Jag har gjort trevande försök förut, det har jag. Det har aldrig blivit särskilt bra. Jag har som mål den här terminen att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. I svenskämnet har jag trevat efter en form, men Bedömning för lärande gav mig flera bra redskap, däribland metoder för att aktivera elever som resurser åt varandra och olika sätt få eleverna att ta lärandet i egna händer.

PP-vägg påbörjad om läsförståelse. Elevinflytande väntar… Då har vi dragit igång den pedagogiska planeringen kring läsförståelse och läsfixarna. Vi startar med att prata om varför man ska kunna ”läsförståelse”. Varför är det bra att förstå vad man läser? Vi pratar om vad det verkligen står i LGR11. Kunskapskraven kring ämnet. Jag har sedan förtydligat dessa krångliga ord till för eleverna mer begripliga mål (de gula målen). del 2 Del 2 i serien handlar om presentationsverktyg. I stort sett varje gång jag lyssnar på en föreläsning är jag överraskad över att föreläsare inte utnyttjar den digitala tekniken fullt ut. De allra flesta har skrivit ut åhörarkopior, d v s papperskopior av de bilder som de visar eller så delar de presentationen med åhörarna efter att presentationen genomförts. Bägge dessa sätt är att ”tänka som man alltid gjort”. Tekniken idag möjliggör att deltagarna kan få presentationen innan föreläsningen eller i samband med att föreläsningen börjar och åhörarna kan göra eventuella egna anteckningar direkt i presentationen.

Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons.

Kamratrespons Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra.

Stärkt språk och lärande med Gibbons För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg. - Språket är nyckeln till framgång i skolan och den här dagen är till för att stärka oss på området, säger skolans rektor Göran Skogsberg till skolans pedagoger som samlats i matsalen för en språk- och kunskapsutvecklande studiedag. Precis som så många andra skolor idag har Vällingbyskolan flera elever med ett annat modersmål än svenska och även en förberedelseklass för nyanlända.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem.

Lär dig mer Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet. Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret.

Kamratrespons I onsdags testade vi kamratrespons. Eleverna delades in i par och fick läsa läsläxan för varandra. De skulle sedan ge positiv respons, beröm, till kompisen i form av två meningar.

Related: