background preloader

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna”

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna”
Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/att-satta-betyg/grundskoleutbildning/betyg-ak-6/insatser/stod-och-informationsmaterial/sa-gor-andra/fokusera-pa-de-meningsfulla-uppgifterna-1.165756

Related:  sarakroon

Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet.

Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas.

Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman.

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen. Utformat utifrån en lagändring

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt.

Exit Tickets synliggör gruppens lärande Hur vet man att man har lyckats med sin undervisning? Exit tickets är en metod för formativ bedömning som används för att stämma av en grupps lärande. För att få veta hur den används i praktiken och hur den påverkar elevresultatet besökte vi läraren Helena Bergsmark på Eiraskolan på Kungsholmen. En exit ticket är en fråga som eleverna svarar på innan de lämnar lektionen och går ut på rast. Svaret är lärarens kvitto på hur denne nåt fram med sin undervisning. I Helenas klass skriver de ner svaret på ett papper, men det går lika bra att göra det digitalt.

Related: