background preloader

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna”

”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna”
Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/att-satta-betyg/grundskoleutbildning/betyg-ak-6/insatser/stod-och-informationsmaterial/sa-gor-andra/fokusera-pa-de-meningsfulla-uppgifterna-1.165756

Related:  sarakroon

Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet.

Applistor - Skolappar.nu Ibland har du behov av att göra egna listor med appar. Listor är ett väldigt bra sätt för pedagoger som vill organisera appar eller bara ett enkelt sätt att sprida vidare tips om appar till andra. För att skapa listor med appar använder du dig av Pinterest. Listorna kallas på Pinterest för ”boards”. Att lägga till någonting till en lista kallas för att ”pinna”. Vi har förberett recensionerna så att du lätt kan lägga till dem till dina egna listor. Ämnesdidaktisk forskning inom samhällsorienterande ämnen Här presenteras aktuell ämnesdidaktisk forskning med relevans för de fyra SO-ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Ambitionen är att ha ett brett anslag med flera olika teman och typer av forskning med det gemensamma att det ska vara relevant för lärare och rektorer. Forskningen inom SO-didaktik har ökat i omfattning de senaste åren och har nu också en mer praxisnära inriktning än tidigare.

Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.

Matriser Matriser är ett kraftfullt verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika kvalitativa nivåer som utvecklingen visar sig på. Om de olika kvalitativa nivåerna är uttryckta på ett sätt så att eleverna förstår dessa, kan matriser också användas för elevernas självbedömning av sin egen och andra elevers kunskapsutveckling. På den här sidan visas hur man kan bygga upp en generell matris för bedömning av elevers kunskaper.

De rödgröna rycker ifrån regeringen Trots en politisk apriloffensiv har inte alliansen lyckats ta in på oppositionen. Tvärtom är gapet mellan blocken det största på nästan sex år, visar DN/Ipsos nya mätning. Samtidigt går Feministiskt initiativ framåt och når 2,3 procent. Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas.

Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.

Opinion Under valåret kommer opinionsmätningarna att dugga tätt. Här kan du ta del av de senaste mätningarna – men också hur opinionsläget utvecklats historiskt. DN har med Ipsos hjälp sammanställt alla väljarbarometrar som institutet gjort sedan 1979. På DN:s valsajt kan du även se mätningarna över partiledarförtroendet och den så kallade statsministerduellen. Under året kommer DN/Ipsos att komplettera med fler mätningar och mätserier.

No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. Film; Människors olika förutsättningar Välkomna till nästa kurs som tillhör ämnet Geografi. Men denna gång handlar det inte om att lära sig städer, länder, bergarter eller om olika vulkaner, nej denna gång ska vi lära oss mer om människors olika förutsättningar i världen vi lever i. Varför är förutsättningarna så olika? Vad innebär det att leva i ett ”rikt” land? Vad kan konsekvenserna bli om du föds i ett ”fattigt” land?

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? För ett antal år sedan gavs det ut ett häfte om IUP, skrivet och sammanställt av Helena Moreau och Steve Wretman.

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. I materialet får du exempel på hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan se ut för omdömen och den framåtsyftande planeringen. Utformat utifrån en lagändring

Related: