background preloader

Modersmål-Diktamen

Modersmål-Diktamen
Related:  modersmålSvenska

Strategier för lärande | Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet. Skrivprocessen7 TikiReader | Träna Läsförståelse Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp | Förstelärare i Svedala Semantik, fonologi, pragmatik, syntax, morfologi och språklig medvetenhet. Prosodisk talstörning, utvecklingsförsening av oralmotorik, generell språkförsening, ospecificerad störning av tal- och språkutveckling- ospecificerad. Listan kan göras lång!!!! Snurrar det hos dig lika mycket som hos mig när logopeden börjar förklara? Hur var det nu….? Under året har jag och mitt arbetslag, tillsammans med tal- och språk-pedagog samt speciallärare, fördjupat oss i olika språkliga svårigheter. När vi var klara med modulen gjorde vi besök på Söderkullaskolan i Malmö där de har klasser för barn med språkstörning. Vi har haft SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) på besök vid två tillfällen där vi fick samtala och ställa frågor utifrån det vi läst i häftet ”Arbeta med språkstörning i förskola och skola” . Vi fick även fråga, vända och vrida samt ventilera om dilemman som kommer upp när man arbetar med och ska bedöma elever med olika språkliga hinder. Över ytan: Under ytan:

Skrivprocessen6 Tove Jansson läser ur Granen | Arkivet Mumindalen om vintern är kall, tyst och skrämmande. Utan sin familj och vänner tvingas Mumintrollet mogna och bli mer självständig. Här får vi höra hela Trollvinter i Tove Janssons egen uppläsning.Det är inte lätt att vakna ur sitt vinteride i januari och inte kunna somna om igen. I början av Trollvinter är Mumintrollet förfärligt ensam. Men så befolkas mumindalen med vinterns hemlighetsfulla varelser. Som trygghet har Mumintrollet Lilla My och Tooticki, som bor i familjens badhus.

Språkutveckling och språkstörning | Logopeden i skolan Något förenklat går det att illustrera språkutvecklingen som en trappa. Det lilla barnet startar från de lägre stegen och går vidare uppåt. Varje trappsteg utgör en viktig del i barnets språkutveckling. Ju längre ner på trappan ett barn befinner sig, desto mer grundläggande språklig förmåga. Funktion (pragmatik): I trappans bas läggs grunden för språkutvecklingen. Att ha svårt med språkets funktion kan vara lite svårt att upptäcka hos ett barn eftersom det inte ”syns” utanpå. Det behöver dock inte vara i alla situationer som språket inte fungerar utan det kan vara i vissa speciella situationer och med vissa personer. Innehåll (ordförråd och språkförståelse):Ord är troligtvis den vanligaste termen för att beskriva vad ett språk består av. Ordförrådet och de regler som finns för hur ord kombineras kallas lexikon (språkets ordbok). Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt att förstå eller missförstår instruktioner. Källor:Bjar, L & Liberg C.

Skrivprocessen5 Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.

Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Anledningen till att träning av att skapa inre bilder skulle kunna vara en bra idé kan förklaras med en teori om hur förmågan att skapa inre bilder, minne och förståelse hänger samman (detta är en av många teorier som finns, men relevant för denna diskussion). Teorin kallas för “dual coding theory” (t.ex. Sadoski, Paivio och Goetz, 1991; Sadoski och Paivio, 2004) och innebär något förenklat att betydelser antingen får en inre representation med hjälp av ett verbalt system (med språk) eller icke-verbalt system (med t.ex. bilder eller känslor). Dessa två system kan arbeta antingen separat (som t.ex. när man läser utan att skapa inre visuella bilder), parallellt (t.ex. när man läser men har orelaterade bilder i huvudet), eller integrerat (när man läser/lyssnar och skapar inre bilder som hör till texten). Utifrån denna teori kan man alltså dra slutsatsen att stärka förmågan att skapa inre mentala bilder är en bra idé, särskilt för någon som har svagare verbal förmåga. Resultaten visade att

Skrivprocessen4

Related: