Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I den bild som växt fram är två drag påfallande. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627).
Svenska klassiker som e-bok och epub Ett halvt ark papper 100 antirasistiska boktips Litteraturen är full av böcker som handlar om tolerans och medmänsklighet. Här kommer vår lista, sammanställd den 15 september 2014 (uppdaterad 30 september). Vi hoppas att fler läser dessa böcker under decennier framöver. Sprid gärna till dina vänner. För en kärleksfullare värld. Listan är antirasistisk och antihomofob. UPPDATERAD: 30 september 2014 med fem nya titlar och 27 februari 2015 med två nya titlar- Anne Frank hörde en dag ett radioupprop från den holländska utbildningsministern: Alla invånare uppmanades att föra dagbok och skriva om sina liv i det tyskockuperade Holland. Amir är en rikemansson som växer upp i 70-talets Afghanistan. Katitzi bor på ett barnhem när hennes pappa kommer för att hämta hem henne. När döden berättar en historia, måste du lyssna Tyskland 1939. Den tolvåriga flickan Stephanie skickas av sina föräldrar undan judeförföljerserna och kommer på ett skakande tång till Göteborg tillsammans med sin lillasyster Nelli. En legendarisk serieroman om Förintelsen.
Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Selma Lagerlöf - författaren Selma Lagerlöf 1858–1940 Selma Lagerlöf föddes på Mårbacka i Östra Ämtervik den 20 november 1858, och växte upp i ett litterärt hem. Indianboken Oceola av Mayne Reids var Selma Lagerlöfs första stora läsupplevelse. Boken väckte en stark längtan hos den då sjuåriga flickan, att själv kunna skapa något lika fängslande. »Det är den här boken som gör att jag redan vid mina unga år vet, att vad jag helst av allt vill syssla med under mina kommande dagar, det är att skriva romaner». Ur Troll och människor I tjugoårsåldern lämnade hon hemmet för att utbilda sig till lärarinna vid Högre Lärarinneseminariet i Stockholm. Hon slutförde sin utbildning 1885, och samma år fick hon tjänst vid Elementarskolan för flickor i Landskrona. Under åren i Landskrona publicerade Selma Lagerlöf sin debutroman, Gösta Berlings saga, 1891.
Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” … och detta tycker jag att jag kom åt under dagens lektion när vi gemensamt närläste inledningen/företalet i romanerna i mindre grupper. diskutera ”stil, innehåll och bärande tankar” samt ”samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället”. Lektioner med stationer skapar variation
Dystopier att bli glad av! - Uppsala Dystopier anses som svårläst och tung science-fiction litteratur, men det stämmer inte alls. En dystopi kan vara allt från ett urspännande äventyr i en kaotisk värld till en svidande samhällskritik där civilisationen lever under förtryck i vidriga förhållanden. Det är en litterär genre som slår hårt mot orättvisor och som varnar för hur vårt beteende i dag kan påverka vår framtid. Motsatsen till utopi Dystopier är en populär genre, främst inom science-fiction, som funnits väldigt länge. Termen utopi härstammar från Tomas Mores roman Utopia, som kom 1516. I den här tanken finns ett stort problem; för att uppnå ett samhälle där inga problem finns, måste alla individer ge upp sin frihet och egna tankar. Kraftfull samhällskritik Att beskriva en dystopi i en roman, film eller musiktext är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera samhället. Skräckvisioner Dystopiska verk beskriver ofta sin samtid, men lägger den ofta som en skräckvision av framtiden. Tonys dystopifavoriter
Vilhelm Moberg - Sveriges största författare - Raskens Utvandrarna Invandrarna Rid i natt! Litteraturen lika farlig som livet självt | SvD Blir vi bättre människor av att läsa skönlitteratur? Har läsning den praktiska nyttan att den gör oss till mer moraliska, mer empatiska medmänniskor? Med jämna mellanrum tas frågan upp i kultur- och litteraturdebatt. Men frågeställningen är förstås betydligt äldre; redan Platon och Aristoteles diskuterade diktkonstens värde och förädlande inverkan – eller frånvaron därav. Under upplysningen, och i och med att estetiken uppstod som självständigt ämne under 1700-talet, växte tilltron till litteraturens förädlande kraft. Behöver vi verkligen litteraturvetenskap och för vad i så fall? Det finns många svar på vad som kan göra läsandet av skönlitteratur ”nyttigt”: det sägs vara allmänbildande, förfina språkkänslan, ge förbättrad textförståelse och så vidare. Det finns både starka ja- och nej-svar på denna fråga. Vad som ofta tas upp i sammanhanget är att vi framför allt saknar vetenskapliga belägg för att litteratur gör oss mer empatiska. Den gör oss inte nödvändigtvis sämre heller.
Reading Guide: Novels About World War One We will never fully understand life in the trenches. We'll never know the smell of the mustard gas, or the sounds of the shells whistling through the air, or the feeling of the heat from the gun barrels. But the talented writers who served in World War I—Ernest Hemingway, Siegfried Sassoon, Robert Graves—permanently altered the literary landscape of the battlefield. A hundred years later, their works are still celebrated for the clarity they bring to the Great War—and to the human condition. Really, you could read any Pat Barker novel (Life Class, Toby's Room, Another World) for a moving evocation of the travails of the men and women coming of age during the Great War. But her Man Booker Prize–winning Regeneration trilogy (Regeneration, followed by The Eye in the Door, and The Ghost Road)—which brings to life famed poet Siegfried Sassoon and pioneering physician Dr. Any list of war novels would be incomplete without this classic.