Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I den bild som växt fram är två drag påfallande. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627).
Ett halvt ark papper Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden.
Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
Dystopier att bli glad av! - Uppsala Dystopier anses som svårläst och tung science-fiction litteratur, men det stämmer inte alls. En dystopi kan vara allt från ett urspännande äventyr i en kaotisk värld till en svidande samhällskritik där civilisationen lever under förtryck i vidriga förhållanden. Det är en litterär genre som slår hårt mot orättvisor och som varnar för hur vårt beteende i dag kan påverka vår framtid. Motsatsen till utopi Dystopier är en populär genre, främst inom science-fiction, som funnits väldigt länge. Termen utopi härstammar från Tomas Mores roman Utopia, som kom 1516. I den här tanken finns ett stort problem; för att uppnå ett samhälle där inga problem finns, måste alla individer ge upp sin frihet och egna tankar. Kraftfull samhällskritik Att beskriva en dystopi i en roman, film eller musiktext är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera samhället. Skräckvisioner Dystopiska verk beskriver ofta sin samtid, men lägger den ofta som en skräckvision av framtiden. Tonys dystopifavoriter
Litteraturen lika farlig som livet självt | SvD Blir vi bättre människor av att läsa skönlitteratur? Har läsning den praktiska nyttan att den gör oss till mer moraliska, mer empatiska medmänniskor? Med jämna mellanrum tas frågan upp i kultur- och litteraturdebatt. Men frågeställningen är förstås betydligt äldre; redan Platon och Aristoteles diskuterade diktkonstens värde och förädlande inverkan – eller frånvaron därav. Under upplysningen, och i och med att estetiken uppstod som självständigt ämne under 1700-talet, växte tilltron till litteraturens förädlande kraft. Behöver vi verkligen litteraturvetenskap och för vad i så fall? Det finns många svar på vad som kan göra läsandet av skönlitteratur ”nyttigt”: det sägs vara allmänbildande, förfina språkkänslan, ge förbättrad textförståelse och så vidare. Det finns både starka ja- och nej-svar på denna fråga. Vad som ofta tas upp i sammanhanget är att vi framför allt saknar vetenskapliga belägg för att litteratur gör oss mer empatiska. Den gör oss inte nödvändigtvis sämre heller.
Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman | Strategier ... Ett av mina mål för 2015 är att fortsätta verka för god läskompetens hos eleverna, samt synliggöra olika sätt att arbeta med aktiv läsundervisning. Eftersom läskompetens inte är en färdighet som man blir “klar” med vid en viss ålder eller en viss nivå, kan jag som lärare på gymnasiet inte luta mig tillbaka och tänka att eleverna är klara med detta när de kommer från grundskolan, utan jag bör försöka fortsätta med ett systematiskt arbete för att utveckla läsningen så att eleverna är mogna för universitet och yrkesliv när de tar studenten. Här i bloggen skriver jag en del om hur jag arbetar med läsning av faktatext och akademisk text, men i detta inlägg tänkte jag berätta om hur jag tänker kring läsundervisning i skönlitteratur, samt delge hur jag introducerade romanen Kallocain i min ekonomitrea i början av den här terminen. Aktiviteter före läsningen – att få eleverna nyfikna och skapa förförståelse Klassen delades in i par och jag kastade dem rakt in i följande diskussionsövning: Åsa
Med!akoll | Pedagogisk resurs för elever och personal på Dragonskolan Dystopier vittnar om bokens sprängkraft Du läser nu en av de fria artiklar du har kvar denna månad Prova SvD digital helt gratis i 2 månader Beställ på SvD.se/gratis2 Litteraturens omstörtande potential framträder sällan med sådan tydlighet som i den dystopiska romantraditionen. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna. En föga uppmärksammad diskussion som pekar ut litteraturens stora värde lika tydligt som dess farlighet förs i den dystopiska romantraditionen. Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” (1932) utvecklar Zamjatins tanke om litteraturens betydelse som påverkningsmedel. George Orwells ”1984” har fått större genomslag än någon annan totalitär dystopi. Ingen av de klassiska dystopierna behandlar litteraturens betydelse och framtid så ingående som Ray Bradburys ”Fahrenheit 451” (1953), där man inte nöjer sig med att omarbeta litteraturen.
Uppväxttema i Svenska 2 Jag har sedan ett tag haft ganska fullt upp med ettornas och treornas kursprov, men tvåorna förtjänar ju också lite uppmärksamhet. Årets sista arbetsområde i Svenska 2 heter Litteratur 2 och ska låta eleverna tillämpa några litterära verktyg i en analys för första gången. Som smakprov har de fått läsa och svara på frågor om en novell. Kompromissbrygga I höstas "rev vi av" sex litterära epoker från antiken till det moderna genombrottet. En film, sex böcker och varsin dikt Eleverna har i grupper om tre börjat läsa varsin bok. Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri,Nässlorna blomma av Harry Martinsson,Mor gifter sig av Moa Martinsson,Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser och Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi. Uppgifter Skriv tre läsloggar om din bok i Class Edit.Samtala med dem som läser samma bok. Class Edit är en delad mapp i Google Drive, där både eleverna och jag har redigeringsrättigheter. Introduktion Veckoplanering v 1: Intro Litteratur 2. v 2: Filmvisning.
Allt vi säger är sant: 6. Dystopier I sjätte avsnittet pratar vi om dystopier, och har läst "En sekund i taget" av Sofia Nordin. Och så träffar vi 16-åriga Isabella Lindström, och får lära oss nya ord som "ship" och "OTP", och grotta ner oss lite i en annan favoritdystopi - Hungerspelen, av Suzanne Collins. Lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller hämta mp3-filen här. I avsnittet nämns följande boktitlar: En sekund i taget, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren. 1984, George Orwell, Bokförlaget Atlantis Processen, Frans Kafka, bla Bonnier pocket. Kallocain, Karin Boye, bla Bonnier pocket. Vägen, Cormac McCarthy, Albert Bonniers förlag Hungerspelen, Suzanne Collins, Bonnier Carlsen. Gone (serie), av Michael Grant, B Wahlströms Delirium, Lauren Oliver, Bonnier Carlsen Den gröna cirkeln, Stefan Casta, Opal Ful (Uglies-serien), Scott Westerfeld, Bonnier Carlsen.
Finlitteratur ger utvecklad empatiförmåga Den som läser skönlitteratur utvecklar sin förmåga till empati och förståelse för andra människor. Men vilken skönlitteratur som helst duger inte. Komplexa kritikerfavoriter har mer positiv inverkan än stereotypa bästsäljare. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Science. Den som vill bidra till ett fungerande samhälle och på köpet vill utveckla förmågan till sociala relationer bör enligt forskarna läsa skönlitteratur av god kvalitet. Deltagarna delades in i fyra grupper. Efter en stunds läsning fick deltagarna genomgå datoriserade empatitester. Den deltagargrupp som läste kritikerfavoriterna visade klart större förståelse för personernas känslor. Skönlitteratur av god kvalitet kännetecknas enligt forskarna av att den utmanar läsaren. Anders