background preloader

Aktiva eleverna under högläsning

Aktiva eleverna under högläsning
Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera 1.

http://webb2.svedala.se/1larare/aktiva-eleverna-hoglasning/#more-1727

Related:  Läsa och Skrivaboksamtalläs-och skrivskrivningblfr1192

Att göra den enskilda läsningen gemensam De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild.

Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull.

4-meningsberättelse Läs om hur du kan bygga en berättelse så den blir spännande och begriplig.Övningen används även på Squoosh, Länsbiblioteket i Östergötland. Gå över gatan-övningen / 4-meningsberättelsen Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002 Edwards fantastiska resa Vi har nu läst ut boken ”Edward Tulanes fantastiska resa”. Vi avslutade med att skriva en sammanfattning av boken. Det var ganska svårt att sammanfatta en hel bok utan att det blev för långt. Tur att vi hade våra berättelseschema som stöd. Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med.

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt.

Cirkelmodellen i alla ämnen Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam! Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara.

Redovisa och samtala om böcker I tidigare inlägg har jag skrivit om olika sätt att läsa litteratur och text med en klass. Jag nämnde den tysta läsningen, en form av läsning jag inte ser ger så mycket för många läsare i våra klassrum. Elever med ett redan stort läsintresse tycker dessa stunder är härliga medan andra bara bläddrar i sina böcker och egentligen funderar på annat. Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Att jag själv tycker att det är klurigt är nog för att långt inne finns samma vånda gömd. Vi bär mycket med oss i in i vårt uppdrag.

Related: