background preloader

Författarskolan

Författarskolan
Prova gratisObegränsad tillgång till SvD Prova SvD en månad! SvD.se/gratis Annons SvD Författarskolan Välkommen till SvD Författarskolan! Följ ämnet 18 artiklar Senast uppdaterad Twitter Facebook E-post Viktigast i ämnet Del 8: Så botar du skrivkrampen Läs & skriv PAX-författaren: Tänk ut slutet från början Del 9: Slutet gott, allting gott... eller? "Ingen ska få för sig att byta kanal" Del 10: Bearbeta din text Kom i gång att skriva tillsammans med ungdomsförfattaren Lisa Bjärbo! Författarna bakom PAX-böckerna har inte avslutat bokserien, men de har koll på "Det som inte sägs är lika viktigt" Sara Kadefors är författaren bakom en av Sveriges mest omtyckta ungdomsböcker ("Sandor Del 7: Hur skriver man prat i text? Alex Haridi är författaren bakom ungdomsromanen "Huset mittemot". Del 6: Den första meningen – hur viktig är den? Jens Lapidus om hur hans böcker tar form Jens Lapidus är succéförfattaren bakom "Snabba Cash"-serien och är nu aktuell med Del 5: Att välja form Del 4: Så skapar du spänning

http://www.svd.se/om/svd-forfattarskolan

Related:  SkrivaSvenska skrivaNovellSvenskaSvenska tips

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Elevernas inställning som är problemet Jag är övertygad om att det inte är den svenska skolans fel att resultaten har sjunkit och sjunker, skriver gymnasieeleven Sofia Ander. I dag slår Sverige bottenrekord efter bottenrekord när det kommer till betyg och prestation i skolan. Forskare pekar på strukturella förändringar, såsom lärarresurser och specialpedagoger som lyser med sin frånvaro. Visst kan det ligga något i lärarnas ansvar och kompetens. Men lägger vi inte för stor vikt vid de omkringliggande faktorerna som lärare, resurser, Ipads och annat tillkommande material?

Pälsen – historiett av Hjalmar Söderberg Denna lektionsplanering passar bra under en lektion, men kan också utökas till fler lektionstillfällen. Dela ut papperskopior på Pälsen och starta lektionen. ( eleverna läsa högt för varandra i grupper om tre och tre.Skriv eller visa ett dokument på tavlan där det står:Efter ni har läst: Diskutera texten. Vad reagerade ni på? Vad tänker ni? Bokens karaktärer twittrar Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet.

Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. Den bör fungera som ett stöd och enkelt förklara syftet med den aktuella undervisningen. Så här brukar jag presentera ett nytt område: Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande? Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande? Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det är vi lärare som måste ge eleverna det stödet. Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande?

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen.

Levande Litteratur: Folkhemmets författare Produktionsår: Längd: Omkring 1930 kom en ny generation svenska författare: Vilhelm Moberg, Moa Martinson, Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Harry Martinson och Eyvind Johnson. Med sina kraftfulla berättelser om livet bland arbetare, småbrukare och statare når de en ny, bred publik. Så här planerar vi för en vecka med muntliga nationella prov - Annika Sjödahl Det kan vara svår att planera för hur man ska göra ett schemabrytande schema för de kommande muntliga nationella proven och i år kommer vi att göra det på min skola. Jag vet att det är efterfrågat hur man gör rent konkret och jag ska se om jag lyckas förklara hur vi går tillväga i detta inlägg. I mitt arbetslag har vi en fantastisk organisatör som kan detta med att räkna på elever, grupper och lärare och sedan sätta ihop ett schema. Hon är matematiklärare och har gett sitt tillstånd att jag får dela planeringen så om ni lånar av den får ni gärna ge Ann-Kathrin Holm all cred. Varför bryter vi schemat för de nationella proven i år?

Related:  sofiabandelin