background preloader

Berättelseansiktet - modell för att samtala om en text

Berättelseansiktet - modell för att samtala om en text

Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord. Vi läste visdomsorden ännu en gång och lät Detektiven arbeta som aldrig förr. -"Var inte rädd att ta det stora steget!" Tillsammans utredde vi betydelsen och eleverna fick ge exempel ur boken när dessa visdomsord kom till uttryck.

Alla dessa inspirerande citat...vad gör de med oss? Om det finns något vi älskar på nätet så är det inspirerande citat och inte minst när vi får dem levererade av kända profiler. John Lennon, Einstein och Thomas Jefferson är bara några bland så många andra. I alla möjliga former, färger, typsnitt och situationer får vi bilder med inspirerande texter presenterade i våra flöden i sociala medier. Inte minst är dessa citat väl spridda inom utbildningssammanhang för att de är så...inspirerande (se citat som sägs komma från Einstein här) Någonstans hoppas vi vanliga människor att även vi har några genialiska drag men skälen till varför vi misslyckats i skolan eller på arbetet, eller med livet i sig, ligger utanför oss själva. Ett citat som ofta citeras i utbildningssammanhang är nedanstående citat av Einstein. Man förstår varför detta citat blir så citerat för här är ju orsaken till varför jag inte blivit så framgångsrik som andra, det hela beror på att våra lärare, chefer eller vänner inte har sett min naturliga briljans.

Nya Språket lyfter Ibland känns det som om det är jag som lär mig mest på mina kurser! I måndags på ”Nya Språket lyfter”-kursen fick jag några riktigt bra tips. Ett heter Austins butterfly och handlar om hur responsarbete med de yngsta eleverna kan ge fantastiska resultat. En liten video på runt sex minuter visar hur Austin med hjälp av sina kamraters respons utvecklar sin teckning av en fjäril till ett riktigt litet mästerverk. Tack Lotta för tipset om filmen! Det jag funderar över är hur vi kan arbeta med ett likartat processinriktat responsarbete runt våra elevers läsande och/eller skrivande?! Här kan du se hela filmen om Austins butterfly. Dags att skynda iväg till Hässelbygårdsskolan som börjat titta på Nya Språket lyfter.

Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Nån som kommer sent hem!

Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438154760Publicerad 29.07.2015 kl. 10:26 Vi står inför ett nytt läsår och du som är pedagog har än en gång den fantastiska möjligheten att fungera som läsinspiratör för de barn eller unga du möter i din vardag. Hur ska du se till att läsåret 2015-2016 blir just ett LÄSår på ditt dagis / i din förskola / i ditt klassrum? Senast nu är det dags att börja fundera på den saken! Här kommer en lista med förslag på läsrelaterade aktiviteter av olika slag. Det muntliga berättandet är en viktig inkörsport till läsandet.

Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. | Strategier för lärande En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra. De närläser en roman och djupdyker i en epok, men får också insikt i vad de andra (som har valt den andra romanen) arbetar med då de ibland berättar och jämför (konflikter/språk/tidsanda…) med varandra över roman-/epokgränserna. När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt. Så här ska arbetet i grupperna fungera: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Åsa

Tolka och skriva text, del 1 Texten ovan kommer från Färdplan för klassrummets läsundervisning av Lucy Calkins. Vi inledde vår första träff i Läslyftet med detta citat, som väl fångar vad satsningen Läslyftet syftar till. Nästa träff inledde vi med den här bilden av Anna Kaya: Den visar vilka språkliga förmågor alla elever förväntas tillägna sig för att kunna använda inom alla skolans ämnen. I vår Läslyftsgrupp ingår lärare i svenska, matte, no, so, arabiska, engelska samt en specialpedagog. ”När ingår jag INTE i någon literacypraktik?” sa en av lärarna, som inte är språklärare. Läsning: SkönlitteraturFacklitteraturBloggar, Twitter och FacebookTidningar och tidskrifterBarnböckerBrev och vykortReklamUndervisningstexterSms och mailInformationstavlor och skyltarMyndighetstexter, t ex information och reglerTextremsan på TV och filmByggbeskrivningarRecept och innehållsförteckningarMultimodala texter på nätetKörkortsteori Skrivning:

”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. ”Så stod det inte”, kan de säga.

Att läsa faktatexter är en bok av Adrienne Gear, nyligen utkommen på svenska. Gear är verksam som lärare och läsmentor i Canada och förordet i den svenska utgåvan är skrivet av Barbro Westlund. Gear utgår i sin bok från den forskning som pekar ut skickliga läsares användning av olika strategier, känd bland annat från reciprok läsundervisning. I denna bok väljer Gear att formulera och belysa fem strategier som hon anser är särskilt användbara när man ska undervisa yngre elever i läsning av faktatexter. De är ganska lika de som används i reciprok läsundervisning och En läsande klass, och de grundas alltså i samma forskning. Gear föreslår dessa fem strategier: Att zooma inAtt ställa frågor och att göra inferenserAtt avgöra vad som är viktigtAtt göra kopplingarAtt transformera (eller syntetisera) Jag tycker att den här boken gav mig insikter och kunskaper som kommer att vara värdefulla när jag ska samarbeta med lärare om olika former av informationssökningsuppgifter för eleverna. Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Läsförståelsestrategier i praktiken Läslyftet i Stockholm Bättre sent än aldrig… De utlovade blogginläggen från utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj har hittills lyst med sin frånvaro. Men nedan återges en del av Ann Pihlgrens föreläsning som bl. a behandlade hur man leder bra samtal som handledare. Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare reflekterade Ann S. Pihlgren, pedagogikforskare och fil. dr. över på utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj. I sin förläsning utgick Ann Pihlgren från de forskare som hävdar att lärande sker i interaktion med andra i ett socialt sammanhang som t ex L Vygotsky och J Dewey, två progressiva pedagogiska tänkare. I vilken typ av samtal är det då som lärande och utveckling sker? Pihlgren menar att samtal har olika intentioner och delar in dem i kategorierna: Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen, sondera läget och umgås)Debattera (framstå som segrare)Dialog (utforska och lära) Faktafrågorna är sällan användbara.

Så här planerar jag undervisning (ur och med Alfonsböckerna) del 1 Då jag planerar undervisning ur litteratur brukar jag samla ihop många olika utgåvor av en författares utgivning. Nu har jag plockat fram Gunilla Bergströms Alfonsböcker. Jag lägger ut den framför mig. Varje bok tydlig och synlig. Dessa böcker har jag framför mig: Hurra, för pappa Åberg! Jag är noga med att lista upp saker och ting. - Hmmm, vad ska jag hitta på? Det här ser jag rörande titlarna (inte illustrationerna): 7 av 10 titlar innehåller namnet Åberg.8 av 10 titlar innehåller namnet Alfons.5 av 10 titlar innehåller både namnet Alfons och Åberg.2 av 10 titlar innehåller pappa ÅbergAlfons pappa heter i titlarna ”Pappa Åberg”Två av titlarna är frågor; Är du feg, Alfons Åberg? Skapa undervisande frågor Då jag har gjort detta kan jag skapa frågor som utvecklar elevernas medvetande. Vilka skiljetecken använder Gunilla Bergström då hon skriver böckernas titlar? Då jag skriver ned mina frågor gör jag det utan att tänka på om frågorna är öppna eller slutna. Kommande undervisning kan vara:

Related: