Svenska klassiker som e-bok och epub Att skriva en novell | Författartips Det första jag vill säga om novellskrivandet är att det är en kreativ process som inte låter sig rutas in. Men precis som med alla andra kreativa processer (skapa musik, måla tavlor, etc) behöver man först lära sig hantverket. Man lär sig att skriva noveller genom att läsa noveller, men framförallt genom att skriva noveller. Om du är fullständig nybörjare på att skriva noveller har jag ett kom-igång-tips. Vill du veta mer om de olika novellformerna och vad som definierar en novell rekommenderar jag sidan Vad är en novell? Kanske du vill lära dig hur man konstruerar en berättelse, lång som kort, enligt "snöflinge-metoden"? Och kanske vill du spåna fram en berättelse med hjälp av den helautomatiska Intrig-skaparen... Det kan ju också vara så att du tänker ställa upp i en novelltävling och undrar hur man bär sig åt för att vinna - då bör du ju inte missa den här artikeln från min blogg där jag ger dig sju omistliga novelltips! För mig handlar det om ett sug – jag måste helt enkelt skriva.
Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Det finns antydningar till att antagonisten i den verklig världen påminner om fienden i den magiska världen. Det vore också roligt om du återkopplade till mig om ni använder materialet. Framsida – Hej!
Inläsningstjänst Webbspelare Åk 6: planering 04 text 1 Vad man kan ha hypnos till ur ESS i svenska 6 Antologi Vad man kan ha hypnos till Ur Min vän shejken i Stureby av Ulf Stark I ett par böcker har Ulf Stark berättat om sin barndom i Stockholmsförorten Stureby. En eftermiddag två veckor senare säger Ulf till Percy, Klas-Göran och Uffe Rickberg att han vill att dom ska till Björne Sahlén och skjuta prick med hans luftgevär. – Är du inte klok, säger Uffe Rickberg. – Ja, och den här veckan har han högerhandsken igen, påpekar Klas-Göran och drar sig bekymrat i örat. – Vad spelar det för roll? – Nä, Uffe har rätt, säger Percy. Så då kilar dom iväg mot Munksundsgatan i alla fall. Bara för säkerhets skull stoppar Ulf handen i fickan. Igår kväll prövade han på Uffe Rickbergs boxer när han var ute och kissade med honom. – Vad är det nu du går och mumlar om? – Ingenting, säger Ulf. Så fortsätter dom mot Björne. – Hej på er, era småskitar, säger han så snart som han har klivit fram. – Ja, vi ville så gärna träffa dej, säger Ulf.
Svenskanoveller Wiki Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Här finns en allmän som en av mina barndomsvänner gjort. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen.
Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. Ett halvt ark papper Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?
När vi svär säger vi fan helst Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar. Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Svordomarna är en viktig del av språket och fyller viktiga funktioner, menar Falk. – Det är kraftuttryck, känsloladdat, tabu. Seminarium – bara om svordomar Nordiska forskarnätverket SwiSca (Swearing in Scandinavia, ungefär: svärande i Skandinavien) träffas i dagarna för att grotta ned sig i hur och när vi svär. Ulla Stråh-Wollin är docent i nordiska språk och var med i SVT:s Gomorron Sverige på torsdagsmorgonen. – Vi har svurit med religionens hjälp medan man på andra håll använt sexuella svordomar i mycket högre grad. Svär mer och mer Svärandet är dock under förändring och får influenser från andra håll. – Sett till 1900-talet så svär vi mer och mer.