Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen.
Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. För vara riktigt ärlig borde Skolverket ha spelat in detta för länge sedan. Jag sa till Bo Sundblad att om inte Skolverket vill ta tag i detta så får väl vi göra det själv (även om Skolverket idag har en webbkurs).
Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Dynamiskt tankesätt – JL Skolutveckling En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt.
Öppna jämförelser: grundskola 2016 Rapporten Öppna jämförelser – Grundskola 2016 (PDF, nytt fönster I rapportens tabellbilagor redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Tabellbilagor Analyshandbok för kommuner. Handboken visar hur man kan använda Öppna jämförelser som ett underlag i det systematiska kvalitetsarbetet.
Förändringar ledde till mindre stress Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra.
BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar.
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Maria Wiman om vägen till värdeskapande lärande – en vinst för alla När vi människor upplever det vi gör som meningsfullt skapar det ett driv, en motivation att göra mer och utveckla vidare. När vi som lärare skapar mening och verkligen gör skillnad för våra elever är det en obeskrivlig belöning, en paycheck of the heart, som infinner sig. Känslan och glädjen över att se barn och unga utvecklas till unga vuxna som bidrar till samhällets bästa är många lärares drivkraft och det som väger upp allt det andra, ibland tunga, i skolvardagen. Hur vore det om vi alla i hela skolsverige skulle ta detta på största allvar och skapa samma möjlighet för eleverna att uppleva sin vardag i skolan lika meningsfull och lika motiverande? Det är sannolikt och logiskt att resultaten i våra skolor skulle förbättras avsevärt om elevernas motivation höjs, eller hur?
Skolforskning Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Nu är dessa undersökningar ingen rocket science direkt. Men de 79 procenten av Rocket languages svarspersoner var ändå rätt ute när de dessutom ansåg att den som talar flera språk är extra intelligent.