background preloader

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 3

Det professionella lärandets inneboende kraft; Helen Timperley. Del 3
Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärande

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. – Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.

Hjälp med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter - Kod-Knäckarna Ulla Runesson Vad är grejen med Learning Study? Learning Study introducerades i Sverige 2003 och sedan dess har ett stort antal lärare prövat på detta arrangemang, mer eller mindre i linje med dess ursprungstankar. Learning Study förs ofta fram som ett sätt att öka måluppfyllelse och att förbättra undervisningen. Varför finns just nu ett sådant intresse för Lerarning Study? Vad kan detta vara ett svar på? Vad är och kan Learning Study vara? I presentationen behandlas Learning Study som kompetensutveckling för lärare, som skolutveckling men också som exempel på praktikutvecklande forskning. Learning Study introducerades i Sverige 2003 och sedan dess har ett stort antal lärare prövat på detta arrangemang, mer eller mindre i linje med dess ursprungstankar. I presentationen behandlas Learning Study som kompetensutveckling för lärare, som skolutveckling men också som exempel på praktikutvecklande forskning.

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Att planera tillsammans med eleverna är att vara nära eleverna. Malin

Frågestund med Ulla Runesson Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Handlingsutrymmet skapar möjligheter

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är viktigt att eleverna förstår varför de är i skolan och vad de förväntas kunna, säger skolans rektor Henrik Almér. Det är utvecklingsenhetens rekommendation att rektorn engagerar sig i processen om BFL verkligen ska få fäste och bli ett förhållningssätt på skolan. Delar målen för undervisningen Filmar undervisningen Camilla fördelar ordet Sofia får ordet. Samtalsgrupperna är arbetslagen

Janna Scheéle - Lärarkvällarna Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Artikeln baseras på en översyn av tidigare forskning kring CPD med fokus på reflektion och kollegialt lärande samt på forskarnas egna erfarenheter av att jobba med skolutvecklingsfrågor. Reflektion fortfarande alltför individuell Skolans klimat väsentligt CPD är en social process Viktigt utveckla kollegial identitet

En matris med elevexempel | Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.” Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad.

Related: