background preloader

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley
Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley. Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärandeKollegialt lärande

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Sofia och coachen träffades några gånger innan den första av de två klassrumsobservationerna skulle ske. Ändå susade det omkring tankar i Sofias huvud: Skulle hon klara av att vara sig själv? — Det är klart att det känns annorlunda att släppa in en främmande person som ska titta på ens undervisning jämfört med att ha en kollega i klassrummet. Under observationerna i klassrummet såg coachen hur Sofia effektivt använde sitt kroppsspråk för att blockera elever som pratade rakt ut i luften. Coachen bollade också med henne kring vilka syften hon hade med lektionerna. — I mitt huvud var det självklart vad jag ville förmedla till mina elever. Anna bad kuratorn observera

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. – Min studie visar att handledning gör att pedagogiken blev bättre och att lärarna utvecklades mycket under den tid jag följde dem. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning. – Ganska snart upptäckte de att det här är ett bra sätt att jobba på. – Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Handlingsutrymmet skapar möjligheter

"Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna? Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand? Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket. Visst är det fullt möjligt att lära av och med varandra i våra fysiska arbetslag och tillsammans med kollegor i de skolor vi arbetar. Sociala medier skapar oändliga möjligheter för kollegialt lärande som inte är beroende av att man är på samma fysiska plats vid samma tillfälle. Intentionen var att öka vår digitala kompetens samtidigt som vi delar med oss, lär av och med varandra och på så sätt utvecklar vår roll i skolan.

Utdrag ur Williams "Att coacha ett kollegie" Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? Diskussion Planera Diskutera

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Helen Timperley nämns ofta när man pratar om så kallat kollegialt lärande, något Skolverket förespråkar och regeringen satsar på i form av till exempel Matematiklyftet och Läslyftet. Slutsatsen blev tydlig:

Lärmodul "Dina digitala verktyg" - Kvutis Lärmodulen syftar till att ge dig en introduktion i arbetet med digitalt lärande i Svedala. Du kommer att få använda och bli förtrogen med dator, projektor och några olika digitala verktyg. I denna fortbildningsmodul ligger fokus främst på verktyg som du kan använda själv samt verktyg som du kan använda med en projektor i undervisningen. Moment A - individuell förberedelse Digital kompetens såväl som förmågan att lära sig att lära är två av Europas åtta nyckelkompetenser och i Svedala görs idag stora satsningar på att digitalisera klassrummen. Europas åtta nyckelkompetenser Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Nyckelkompetenser bör förvärvas av Åtta nyckelkompetenser Europa.eu Moment B - kollegialt arbete

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Artikeln baseras på en översyn av tidigare forskning kring CPD med fokus på reflektion och kollegialt lärande samt på forskarnas egna erfarenheter av att jobba med skolutvecklingsfrågor. Reflektion fortfarande alltför individuell Skolans klimat väsentligt CPD är en social process Viktigt utveckla kollegial identitet

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

Utdrag ur Williams "Att coacha ett kollegie"

Related: