background preloader

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund
Konflikter, beteendeproblem och våld kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Hur kan skolpersonal tänka och agera i mötet med elever i utmanande situationer? Här diskuteras metoder som utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Se webbTV Konflikter och beteendeproblem kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Bo Hejlskov Elvén tar avstamp i belysande exempel, kopplar dem till forskning och beskriver elva praktiska principer som personal kan utgå från för att lösa och förebygga konflikter i vardagen. Bo Hejlskov Elvén har lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger och vårdpersonal i hantering av problemskapande beteende. Medverkande: Bo Hejlskov Elvén, leg psykolog, författare till "Beteendeproblem i skolan".Anna Sandell, leg psykolog ordförande, Psifos Psykologer i förskola och skola.

Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om elever som tänker annorlunda, kanske Asperger, kanske särskilt begåvad. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… ja, till och med för chefen i arbetslivet! Inkludering innebär att vi accepterar att alla har olika funktionsuppsättningar. Med eller utan diagnos, så har vi olika förutsättningar. Olika begåvningar. Olika begränsningar. Forskning (bl.a. av Thomas Hehir) visar att en rätt utformad inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever. Så var så goda! Elever, barn, vuxna, kollegor, morbröder… som tänker, känner och gör annorlunda behöver rätt förutsättningar. Skicka en länk till detta inlägget till ditt barns pedagog, lärare, eller någon annan som behöver veta mer. Elever med autismspektrumtillstånd som Asperger syndrom behöver mycket struktur och förutsägbarhet. Många är hjälpta av tydliga, gärna skriftliga, instruktioner, informationsblad, scheman osv. Använd få ord. Jag brukar ju propagera för att vi ska komma ihåg alla frågeorden i all kommunikation. 1. Många mår bra av en reträttplats, t.ex ett träd på gården, ett fönster i korridoren, eller där han eller hon hängt sin jacka. Läs, lär, sprid och tänk.

Hemmasittare och elever som ifrågasätter skolan och pedagoger. Barnperspektivet kräver ibland ett vuxenperspektiv. Man brukar säga att barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. Vi konstaterar också att barn blir tonåringar och vuxna allt tidigare. Slutar leka, vi ger dem vuxenkläder… Själva vill vara unga och rebelliska länge… Att ta barnperspektivet är ibland att ta ett vuxenperspektiv på ungarnas värld. Vi talar om hopplösa chefer och kollegor vid matbordet. När livet blir för tufft blir vi vuxna sjuka, psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning idag. Varför tror vi att barn och ungdomar är något annat än människor något yngre än oss vuxna? När livet blir övermäktigt och de kämpar på tills de stupar, så drabbas de på samma sätt som oss vuxna. Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Det här inlägget postades i Skolan.

Tips och tankar för en inkluderande julavslutning Så är vi inne i december och snart jullov. Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. De här veckorna är greppbara, Greppbara mentalt, man kan se veckorna framför sig. Det här inlägget presenterar jag i ungefär samma form inför varje terminsslut. Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om julavslutningen ut i god tid. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får du med det du glömt på ett ställe på ett annat: När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar. Vad händer – programmet med tider Vem/vilka – vilka uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med… Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom…. Varför - för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov! Hjälp att få koll - Det behövs lite extra information för en del.

Ögonkontakt. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… | Prestationsprinsen Prestationsprinsen har asperger. Men det hör egentligen inte hit. Eller jo, för det här med ögonkontakt är ofta svårt då, men det är det för många, många andra också. Prestationsprinsen tittar inte Björn i ögonen. Det tycker Prestationsprinsen är konstigt. Speciellt mycket gillar han när orden finns på papper. Prestationsprinsen försöker förklara för Björn att när ord flyger genom luften kan man se saker, man kan rimma, man kan vrida på dem så de blir nya ord. Det här har ingenting med intelligens att göra. Så tipset är att när vi måste tala, tala med få ord. Det bästa är om vi har möjlighet att skriva ner det som gäller. Man lyssnar med öronen, inte med ögonen. Vi lyssnar med öronen! Relaterat Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om ögonkontakt och asperger, ADHD och andra NPF. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om ögonkontakt och asperger, ADHD och andra NPF. Efter bråk vill många hitta vems felet är.

Att vara en autistisk elev Jag förbereder dagen i mitt huvud, visualiserar för mig själv hur allt kommer att gå till. Jag är två steg ifrån dörren till klassrummet när jag ser en lapp på dörren som säger att det inte alls var där vi skulle vara idag. Nej, vi skulle till ett annat klassrum, ett jag inte vet vart det ligger, och se på film. Tanken får nackhåren att resa sig på mig. Filmer är högljudda, ibland med starka ljuseffekter som ger mig huvudvärk, lärarna varnar aldrig innan om upprörande material som skulle kunna finnas i filmen, och jag har inte haft tillfälle att kolla upp filmens namn på internet. Jag blir stressad. Min vän och jag hade svårt att hitta en plats att sitta, för det är mycket folk i matsalen. När vi lämnar matsalen spelas högljudd musik. Nästa lektion börjar lugnt. Lektionen efteråt var inte särskilt händelsefylld, lyckligtvis, men sedan fick vi träffa en ny lärare. Allt för tidigt känns det som, så är det min tur. Jag stirrar ner på bordet. Vad svarar man på det?

Läsning om lågaffektivt bemötande | M som i underbar Jag fick en fråga om var man kan hitta böcker och länkar om lågaffektivt bemötande, och insåg att jag inte ens använder taggen, trots att sättet att tänka genomsyrar hela vår vardag. Jag avser att tagga upp bloggen lite mer kring ämnet, men tillsvidare har jag några tips i alla fall, nedskrivna i all hast. :-) Ska man läsa en enda bok om lågaffektivt bemötande är min favorit fortfarande ”Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder” av Bo Hejlskov Elvén. Även om han skrivit andra, på vissa plan mer lättillgängliga böcker, förblir denna en av de absolut bästa. Den blandar praktisk vardag med teori och forskning på ett tydligt och intressant sätt. Bo är kul att läsa och ännu roligare att lyssna på, men på nätet är han inte så väl representerad vad gäller filmklipp. ”Explosiva barn” av Ross W Greene är en jättebra bok, men liksom Sagan om Ringen tar den typ tretusen år innan det händer nåt ;). Ross W Greene är däremot en riktigt rolig föreläsare.

Autism och Aspergers syndrom En miljö som tar hänsyn till uppmärksamhet, perception och planering är en bra grund för undervisning. När du undervisar elever inom autismspektrat är det viktigt att ligga steget före och att anpassa undervisningen individuellt. Bygg undervisningen på elevens intressen och styrkor. Den fysiska skolmiljön är lika viktig som den pedagogiska. Stöd och tips för att utforma miljö finns i vår checklista. Planera undervisningen Som pedagog kan du underlätta koncentrationen genom att tillhandahålla anteckningar, illustrationer, använda nyckelord eller stolpar. Uppmärksamma språk- och läsutvecklingen hos eleven. En del elever kan ha svårt med turordning. Du som pedagog får uppmärksamma och stödja eleven i de regler som finns kring det sociala samspelet. Målet är att eleven ska bli så självständig som möjligt. Var ska jag vara? Skapa en lärmiljö där eleven upplever tillvaron som meningsfull. Det här är autismspektrumtillstånd Om autismspektrumtillstånd kan du läsa på Autismförbundets webbplats.

”Domstolarna accepterar mer våld från de vuxna i skolan” Överklagar till HD. I två aktuella domar tycks domstolarna ha intagit en mer accepterande hållning till vuxnas våld och kränkningar i skolan. Det oroar mig. Låt oss inte falla tillbaka till att ordningen i skolan upprätthålls med våld eller kränkningar, skriver Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud vid Skolinspektionen. När vi dagligdags talar om kränkningar i skolan tänker de flesta på en elev som blir kränkt av andra elever. Barn- och elevombudet (BEO) har möjlighet att kräva skadestånd för elever som blir kränkta i skolan. Jag har i dagarna till Högsta domstolen överklagat ett utslag där underinstanserna nekat en elev skadestånd för en i mitt tycke mycket allvarlig kränkning från en lärare. Den domen är en av två domar på senare tid som oroar mig. Här är de exempel jag tänker på: En elev i årskurs 6 stör lektionen i matematik genom att fila med sin plastlinjal på bänken. Då händer följande: Läraren säger till eleven att sluta, vilket inte sker.

Bo Hejlskov Elvéns blogg I veckan avgjorde Lunds Tingsrätt ett fall där Skolverkets Barn- och Elevombud begärt skadestånd av Höörs Kommun för att en lärare under våren 2008 dragit ut en elev från klassrummet för att eleven inte slutat dra en linjal på bänken i en provsituation trots flera tillsägelser. Eleven gick i mellanstadiet och var enligt Skånska Dagbladet en elev i behov av stödåtgärder. Rätten ansåg att läraren inte gick för långt, trots att eleven under förloppet föll ner på golvet och drogs ur klassrummet och efteråt hade blåmärken. Rätten skulle inte avgöra om läraren bröt lagen. Barn- och elevombudet, Caroline Dyrefors Grufman (som genast blivit min idol) är inte överens med rätten och kommer att överklaga beslutet. Höörs Kommun ansåg att ärendet borde prövas i rätten. Huruvida ordningen återställdes kan vi diskutera, men mest av allt undrar det mig att en situation, där en elev filar på bänken under ett prov i mellanstadiet anses vara "yttersta nödfall". Uttalandet är skrämmande.

Autism: Hur förklarar vi diagnosen? Hur hjälper vi bäst? | Vilse i klassen Barn med autism är som tåg. Vi vuxna är deras spårläggare. När jag förklarar autism både för vuxna och för barn, så använder jag denna liknelse med tåg. Tåg-barnen behöver sitt spår och sin tidtabell för att fungera, de har svårt för att starta, stanna och plötsligt svänga av i sin vardag och i sina aktiviteter. Vår uppgift som pedagoger och föräldrar är att lägga ut spåren. Ser vi bara till att lägga ut dessa barns tågspår, så kan de komma lika långt som bil-barnen som har så mycket lättare att ta sig runt i livet. Ett urspårat barn behöver mycket hjälp. När jag berättade tågjämförelsen för min egen dotter vid ett tillfälle då hon likställde autism med att vara bråkig, så frågade hon om jag var en bil eller ett tåg. Min dotter är den som inspirerat mig att skriva om Super-A, den lilla superhjälten med både autism och adhd. Och namnet på mitt bokförlag? ”Be My Rails” Titta gärna in på hemsidan: bemyrails.com

Related: