background preloader

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund
Konflikter, beteendeproblem och våld kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Hur kan skolpersonal tänka och agera i mötet med elever i utmanande situationer? Här diskuteras metoder som utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Se webbTV Konflikter och beteendeproblem kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Bo Hejlskov Elvén tar avstamp i belysande exempel, kopplar dem till forskning och beskriver elva praktiska principer som personal kan utgå från för att lösa och förebygga konflikter i vardagen. Bo Hejlskov Elvén har lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger och vårdpersonal i hantering av problemskapande beteende. Medverkande: Bo Hejlskov Elvén, leg psykolog, författare till "Beteendeproblem i skolan".Anna Sandell, leg psykolog ordförande, Psifos Psykologer i förskola och skola. Related:  Pedagogiska tipsBeteendeproblem i skolanElev

Digitala prov Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om elever som tänker annorlunda, kanske Asperger, kanske särskilt begåvad. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… ja, till och med för chefen i arbetslivet! Inkludering innebär att vi accepterar att alla har olika funktionsuppsättningar. Med eller utan diagnos, så har vi olika förutsättningar. Olika begåvningar. Olika begränsningar. Forskning (bl.a. av Thomas Hehir) visar att en rätt utformad inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever. Så var så goda! Elever, barn, vuxna, kollegor, morbröder… som tänker, känner och gör annorlunda behöver rätt förutsättningar. Skicka en länk till detta inlägget till ditt barns pedagog, lärare, eller någon annan som behöver veta mer. Elever med autismspektrumtillstånd som Asperger syndrom behöver mycket struktur och förutsägbarhet. Många är hjälpta av tydliga, gärna skriftliga, instruktioner, informationsblad, scheman osv. Använd få ord. Jag brukar ju propagera för att vi ska komma ihåg alla frågeorden i all kommunikation. 1. Många mår bra av en reträttplats, t.ex ett träd på gården, ett fönster i korridoren, eller där han eller hon hängt sin jacka. Läs, lär, sprid och tänk.

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet kan delas upp i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Främja Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och ska bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det riktar sig till alla och föregås inte av något särskilt problem. Det ska omfatta alla diskrimineringsgrunder. Det är en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som tillfälliga projekt, tillfällig insatser eller under särskilda värdegrundslektioner. Normer och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom brister i respekten för allas lika värde. Förebygga Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Kartlägg trivsel och riskområden Samtal, enkäter och annan dokumentation Barn och elevers delaktighet Åtgärda När värdegrunden bryts Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan

The Teacher's Corner - Lesson Plans, Worksheets and Activities Hemmasittare och elever som ifrågasätter skolan och pedagoger. Barnperspektivet kräver ibland ett vuxenperspektiv. Man brukar säga att barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. Vi konstaterar också att barn blir tonåringar och vuxna allt tidigare. Slutar leka, vi ger dem vuxenkläder… Själva vill vara unga och rebelliska länge… Att ta barnperspektivet är ibland att ta ett vuxenperspektiv på ungarnas värld. Vi talar om hopplösa chefer och kollegor vid matbordet. När livet blir för tufft blir vi vuxna sjuka, psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning idag. Varför tror vi att barn och ungdomar är något annat än människor något yngre än oss vuxna? När livet blir övermäktigt och de kämpar på tills de stupar, så drabbas de på samma sätt som oss vuxna. Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Det här inlägget postades i Skolan.

Stödmall, analysförmågan och sommaren Idag använde vi för första gången en stödmall med inspiration av Göran Svanelid för att träna analysförmågan när vi bearbetade sommaren som varit. Det gick jättebra!! Barnen fick först tänka själva och skriva ner stödord. Sedan pratade de med en eller två kompisar och skrev ner vad de fick veta. Därefter kom vi till analysen :) Vi pratade tillsammans om vad analysera kunde stå för, ordet jämföra kom upp, orden lika och olika. Barnen tittade sedan på sina arbetsblad och markerade det som var lika (om de hittade något som var lika) sedan skrev de ner sin analys. Jag märkte att fler elever var mer aktiva än de brukar. Imorgon ska vi använda stödmallen igen, men nu om skolans trivselregler.

Antologi ger lärare redskap för arbete med abstrakta begrepp Antologin ”Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning” har redigerats av Fredrik Jeppsson och Jesper Haglund vid Linköpings universitet. I den beskriver tio svenska forskare inom fysikens, kemins och biologins didaktik sin forskning. Det handlar om hur olika former av representationer kan användas för att hjälpa elever att lära sig abstrakta vetenskapliga begrepp. Författarna ger även exempel på vad resultaten från forskningen kan betyda för praktiken i skolan. Elevens förkunskap bestämmer analogiförståelse Enligt forskarna förstår elever nya modeller, analogier och metaforer baserat på sina tidigare, unika, kunskaper och erfarenheter. De personliga, unika, kunskapsstrukturerna fungerar som ett filter som avgör hur en elev tolkar vetenskapliga modeller av verkligheten. Lärande och undervisning med modeller, analogier och metaforer är därför en aktiv process. Modellers begränsningar viktig kunskap för lärande Metaforer oundvikliga i undervisningen

Tips och tankar för en inkluderande julavslutning Så är vi inne i december och snart jullov. Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. De här veckorna är greppbara, Greppbara mentalt, man kan se veckorna framför sig. Det här inlägget presenterar jag i ungefär samma form inför varje terminsslut. Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om julavslutningen ut i god tid. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden, de går i varandra, men det är bara bra, då får du med det du glömt på ett ställe på ett annat: När – datum, när man går/åker dit (om gemensamt), när börjar det, hålltider under dagen och när det slutar. Vad händer – programmet med tider Vem/vilka – vilka uppträder, vilka sitter med vem, med vilken lärare, med vem går/åker de dit med… Hur – åker vi dit, hur åker vi hem, förväntas alla göra något (sjunga, bilda ringar, gå fram och hämta diplom…. Varför - för att fira att alla kämpat väl under terminen och nu är det lov! Hjälp att få koll - Det behövs lite extra information för en del.

Metodbanken Ämnesdidaktisk forskning inom samhällsorienterande ämnen Här presenteras aktuell ämnesdidaktisk forskning med relevans för de fyra SO-ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Ambitionen är att ha ett brett anslag med flera olika teman och typer av forskning med det gemensamma att det ska vara relevant för lärare och rektorer. Forskningen inom SO-didaktik har ökat i omfattning de senaste åren och har nu också en mer praxisnära inriktning än tidigare. En viktig utgångspunkt är att det både finns gemensamma och specifika ämnesdidaktiska faktorer inom SO-ämnena. Det finns flera ämnesövergripande faktorer som är viktiga för att lyckas genomföra bra undervisning i skolan. Den ämnesdidaktiska forskning som presenteras har olika fokus. Vad är då ämnesdidaktik? Lärarens förmåga att göra denna omvandling till bra undervisning brukar kallas för ”ämnesdidaktisk kompetens”. SO-didaktisk forskning Den ämnesdidaktiska forskningen i de fyra SO-ämnena är på många sätt ojämn. Forskarskolor för verksamma lärare

Ögonkontakt. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… | Prestationsprinsen Prestationsprinsen har asperger. Men det hör egentligen inte hit. Eller jo, för det här med ögonkontakt är ofta svårt då, men det är det för många, många andra också. Prestationsprinsen tittar inte Björn i ögonen. Det tycker Prestationsprinsen är konstigt. Speciellt mycket gillar han när orden finns på papper. Prestationsprinsen försöker förklara för Björn att när ord flyger genom luften kan man se saker, man kan rimma, man kan vrida på dem så de blir nya ord. Det här har ingenting med intelligens att göra. Så tipset är att när vi måste tala, tala med få ord. Det bästa är om vi har möjlighet att skriva ner det som gäller. Man lyssnar med öronen, inte med ögonen. Vi lyssnar med öronen! Relaterat Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om ögonkontakt och asperger, ADHD och andra NPF. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om ögonkontakt och asperger, ADHD och andra NPF. Efter bråk vill många hitta vems felet är.

Related: