background preloader

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund

Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund
Konflikter, beteendeproblem och våld kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Hur kan skolpersonal tänka och agera i mötet med elever i utmanande situationer? Här diskuteras metoder som utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Se webbTV Konflikter och beteendeproblem kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Psykolog Bo Hejlskov Elvén visar hur skolpersonal kan tänka och agera i mötet med elever som inte beter sig som förväntat. Bo Hejlskov Elvén tar avstamp i belysande exempel, kopplar dem till forskning och beskriver elva praktiska principer som personal kan utgå från för att lösa och förebygga konflikter i vardagen. Bo Hejlskov Elvén har lång erfarenhet av att handleda och utbilda pedagoger och vårdpersonal i hantering av problemskapande beteende. Medverkande: Bo Hejlskov Elvén, leg psykolog, författare till "Beteendeproblem i skolan".Anna Sandell, leg psykolog ordförande, Psifos Psykologer i förskola och skola.

http://www.psykologforbundet.se/Forbundet-tycker/Almedalen-2014/Hur-kan-vi-hantera-beteendeproblem-i-skolan/

Related:  Pedagogiska tipsNPFBeteendeproblem i skolan

Antologi ger lärare redskap för arbete med abstrakta begrepp Antologin ”Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning” har redigerats av Fredrik Jeppsson och Jesper Haglund vid Linköpings universitet. I den beskriver tio svenska forskare inom fysikens, kemins och biologins didaktik sin forskning. Det handlar om hur olika former av representationer kan användas för att hjälpa elever att lära sig abstrakta vetenskapliga begrepp. Författarna ger även exempel på vad resultaten från forskningen kan betyda för praktiken i skolan. Elevens förkunskap bestämmer analogiförståelse Hur bemöter skolan elever med autism? Översättning till teckenspråk publiceras inom kort. En grundförutsättning är att skolledningen har en tydlig vision och viljeinriktning att arbeta för en inkluderande skola. Utifrån det bygger man en organisation som ger ett kontinuerligt utvecklingsstöd som hjälper skolan att utveckla sin förmåga att se, förstå, involvera, samarbeta och anpassa. Det är Thomas Ahlstrands reflektion på rapporten Stödjande strukturer – en fallstudie om hur skolan möter elever inom autism. Thomas är nationell samordnare för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om elever som tänker annorlunda, kanske Asperger, kanske särskilt begåvad. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… ja, till och med för chefen i arbetslivet! Inkludering innebär att vi accepterar att alla har olika funktionsuppsättningar. Med eller utan diagnos, så har vi olika förutsättningar. Olika begåvningar. Olika begränsningar. Forskning (bl.a. av Thomas Hehir) visar att en rätt utformad inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever. Så var så goda! Ämnesdidaktisk forskning inom samhällsorienterande ämnen Här presenteras aktuell ämnesdidaktisk forskning med relevans för de fyra SO-ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Ambitionen är att ha ett brett anslag med flera olika teman och typer av forskning med det gemensamma att det ska vara relevant för lärare och rektorer. Forskningen inom SO-didaktik har ökat i omfattning de senaste åren och har nu också en mer praxisnära inriktning än tidigare. En viktig utgångspunkt är att det både finns gemensamma och specifika ämnesdidaktiska faktorer inom SO-ämnena. Det finns flera ämnesövergripande faktorer som är viktiga för att lyckas genomföra bra undervisning i skolan.

Hemmasittare och elever som ifrågasätter skolan och pedagoger. Barnperspektivet kräver ibland ett vuxenperspektiv. Man brukar säga att barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. Vi konstaterar också att barn blir tonåringar och vuxna allt tidigare. Slutar leka, vi ger dem vuxenkläder… Själva vill vara unga och rebelliska länge… Att ta barnperspektivet är ibland att ta ett vuxenperspektiv på ungarnas värld. Vi talar om hopplösa chefer och kollegor vid matbordet.

Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, EVK (elevvårdskonferens), elevhälsan och rektors utredningsansvar i nya skollagen Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är en elevvårdskonferens (EVK) och vad är elevhälsan för något! Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning. Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen.

Tips och tankar för en inkluderande julavslutning Så är vi inne i december och snart jullov. Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. De här veckorna är greppbara, Greppbara mentalt, man kan se veckorna framför sig. Ögonkontakt. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… Prestationsprinsen har asperger. Men det hör egentligen inte hit. Eller jo, för det här med ögonkontakt är ofta svårt då, men det är det för många, många andra också. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Att vara en autistisk elev Jag förbereder dagen i mitt huvud, visualiserar för mig själv hur allt kommer att gå till. Jag är två steg ifrån dörren till klassrummet när jag ser en lapp på dörren som säger att det inte alls var där vi skulle vara idag. Nej, vi skulle till ett annat klassrum, ett jag inte vet vart det ligger, och se på film. Tanken får nackhåren att resa sig på mig. Filmer är högljudda, ibland med starka ljuseffekter som ger mig huvudvärk, lärarna varnar aldrig innan om upprörande material som skulle kunna finnas i filmen, och jag har inte haft tillfälle att kolla upp filmens namn på internet. Jag blir stressad.

Att arbeta med särskilt begåvade elever Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Related: