background preloader

Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande

Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.

https://kooperativt.com/2016/05/12/struktur-huvuden-ihop/

Related:  Kooperativt lärandeKooperativt lärande

Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Talkort: Klassråd Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan.

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för. Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. Talkort: Klassregler (Klassens plan) Vid skolstarten ser vi alltid till att uppdatera våra klassrumsregler. Men detta år har vi (efter att ha fått tips från kollegor) valt att kalla det för plan istället: En plan för hur vi ska få alla att må bra i klassen. En plan för hur vi vill ha det. För att skapa denna plan använde vi oss av elevernas egna idéer. För att alla elever skulle få bidra med sina egna tankar och idéer valde vi att använda strukturen Talkort.

Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor:

Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt En viktig del i att samarbeta är att kunna reagera positivt på varandra och andras insats. Detta kan tränas med socialt innehåll för att eleverna sedan ska kunna applicera det när de samarbetar kring ämnesinnehåll. HÄR och HÄR finns inlägg som beskriver sätt att göra detta på. I detta inlägg beskriver jag en uppgift jag nyligen gjorde med min klass. Vad var mitt syfte med uppgiften? Att eleverna skulle få träna på att: Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer.

Talkort Ibland när eleverna ska diskutera olika ämnen i klassen så är det lätt hänt att en elev tar över diskussionen medan en annan seglar bort i tankarna. Ett sätt att se till att alla elever är med i samtalet och bidrar med något är att använda sig av strukturen Talkort . Denna struktur går till så att varje elev får ett antal markörer i en egen färg. Antalet kan variera beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på och vad som diskuteras. Första gången samtalskort används kan det räcka med en markör var. Markörerna kan vara kort, föremål eller bara pappersbitar. Ambitionen med kooperativt lärande På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper?

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”.

Struktur: Se och lär – Kooperativt Lärande Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen.

Lär-par: i Förskolan Fsk-Lisa berättar om hur hon jobbat med Kooperativt Lärande i förskolan! På min avdelning med barn 3-5 år har vi nu i 8 veckor haft ”veckokompisar” (motsvarande lärpar). Veckokompisar håller ihop en vecka och sedan byts de ut till nya (i vår tänker jag byta till ”superkompisar” som håller i två veckor!). Dessa veckokompisar har suttit bredvid varandra på samlingen, samtalat kring teman, gått med varandra på utflykter, genomfört korta uppgifter tillsammans samt haft en förmiddag per vecka med gemensam fri lek.

Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande Struktur: Lyssna och skriv I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in. Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt.

Related: