background preloader

Pedagogik

Facebook Twitter

”Undvik digitala fallgropar i skolan” | Ny Teknik. YRKapp - webblösning för bedömning, självskattning och uppföljning av apl. Yrkapp är ett digitalt verktyg för lärare och elever på yrkesprogrammen samt för handledare på arbetsplatser. Verktygen i Yrkapp är enkla att använda och underlättar kommunikationen mellan lärare, elev, arbetsplats och skola – oavsett om det gäller undervisning i klassrummet, betygssättning och återkoppling under apl eller lärlingsperioder. Som handledare får du möjligheten att på ett enkelt och tidssparande sätt ge eleven relevant återkoppling under apl – direkt i mobilen, surfplattan eller datorn. Som lärare bockar du av vilka kunskaper och förmågor eleven har visat. Du kan bygga på och uppdatera bedömningen när du önskar. Vi tycker att det är viktigt att verktygen underlättar arbetet för dig som lärare, elev och handledare. Bedömning Online Bedömning Online är ett motsvarande digitalt verktyg som möjliggör bedömning i grundskolan och i kurser inom de högskoleförberedande programmen.

Dags för betyg. Kunskapskrav i varje ämne I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A. Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C.

Samma sak gäller för betyget B, men då ska eleven ha visat alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C och till övervägande del det som står i kunskapskravet för betyget A. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Kurs- och ämnesplaner i skolan Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna. Terminsbetyg och slutbetyg Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Hur lärare sätter betyg. Fortbildningsdag för lärare Öppet seminarium 1 november 2016 - Riksdagen. Så blir du av med stressen genom att andas rätt - P4 Sjuhärad. Lottie Stjernqvist, andningsintstruktör och yogaterapeut lär ut en andningsteknik som gör dig stressfri på mindre än en minut.

I tekniken ska man andas in genom näsan vilket ger flera hälsofördelar. Jag säger kaxigt att en minut och tre djupa andetag är allt som behövs för stressen att släppa. Lottie Stjernqvist, andningscoach – Näsan är fantastisk, den fuktar, värmer och renar luften som vi andas in. För mig som har allergi är det perfekt att ha stängd mun och andas in genom näsan, berättar Lottie Stjernqvist, som fann vägen ur sin utbrändhet med hjälp av andningsteknik och yoga. Vi andas mellan 20 000 och 25 000 gånger om dagen, för det mesta omedvetet.

. – Stress och andningen hör ihop. Gör så här: Stanna upp och bli medveten om att du har stress i kroppen.Rulla axlarna bakåt för att få ner andetagen i magen, annars stannar de i bröstet. Andningsteknik:Andas in och räkna till fyra. Nybörjare kan känna sig snurriga i början innan tekniken gör att andningen blir jämn. Pictogram. Picto Online. What Is Graphic Recording? Graphic Recorder. Sex tänkarhattar. Sex tänkarhattar, eng. Six Thinking Hats, är en tankemetod som beskrivits i boken med samma namn av Edward de Bono. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv. De sex hattarna har olika färger och tas på antingen mentalt eller fysiskt. Metoden har använts med framgång på flera företag, och det ges kurser i hur man ska leda möten där de sex tänkarhattarna används.

Syften med tänkarhattar[redigera | redigera wikitext] fokusera och förbättra tänkandetuppmuntra kreativt, parallellt och lateralt tänkandeförbättra kommunikationeffektivisera beslutsfattande Hattarna[redigera | redigera wikitext] Vit hatt representerar information och fakta. Röd hatt representerar intuition och känslor, vilket inte behöver motiveras. Gul hatt representerar positiva möjligheter som motiveras logiskt. Svart hatt representerar risker,hot och söker hinder som motiveras logiskt. Vänd på tanken : framgångsrik undervisning i klassrummet - Lotta Karlsson, Stefan Hertz - böcker(9789198047523) Kjell Enhager. Carol Dweck: The power of believing that you can improve. TED: Ideas worth spreading. TED: Ideas worth spreading.

Mytodrama® Vi använder kraften i litteraturens och teaterns berättelser för att jobba med ledarskapets eviga frågor. Vår utgångspunkt i detta är att människan är kodad att minnas bilder, symboler och känslor starkare, längre och tydligare än information och fakta. Varje Mytodrama® bygger på en tidlös berättelse och är en ingång och ram för en interaktiv dynamisk utvecklingsresa i ledarskapet, för såväl grupper som för enskilda ledare. Få metoder öppnar på samma effektiva sätt upp en grupp som vill utvecklas för att aktivt reflektera kring ledarskapets svåra frågor.

Att utbyta erfarenheter och spegla ledarskap och den egna verksamheten är kärnan i Mytodrama, med syftet att bättre hantera osäkerhet, förändring, svåra val etc. Psykologi och filosofi, men också teorier och modeller från annan modern forskning är naturliga element i detta. Formatet kan variera från en halv dag till att Mytodrama® utgör kärnan i längre ledarutvecklingsprogram.

Källkritik för gymnasieskolan. Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.

Nordidactica. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education är en nordisk ämnesdidaktisk tidskrift som ska vara en arena för forskning med relevans för skola, lärarutbildning och högre utbildning. Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas.

Nordidactica vill kombinera en hög vetenskaplighet med en hög grad av auktalitet i ämnesdidaktiska frågor. Basen är referee-granskade artiklar i kombination med beskrivningar av aktuella projekt och recensioner av ämnesdidaktisk litteratur. Primärt kommer artiklarna i tidskriften att vara författade på norska, svenska eller danska.

Men vi välkomnar också engelska artiklar. Nummer 2015:3 är nu utgivet och du kommer dit via Senaste numret. Scenarier där skolpersonal och skolledning kan behöva stöd för att utveckla undervisningen. Exempel: En lärare vet om att det bland eleverna förekommer laddade diskussioner med rasistiska och främlingsfientliga förtecken på raster. Samtidigt undviker läraren att lyfta dessa diskussioner i klassrummet på grund av omsorg av elever som skulle kunna känna sig utsatta för kränkningar. Exempel: I en diskussion i klassrummet hävdar några elever att "Sverige måste minska invandringen för att de där flyktingarna kostar för mycket".

Några andra elever säger emot eleverna och hävdar att det är rasistiskt att säga så. – Normalisering av främlingsfientlighet och kritik av invandringspolitik Exempel: Några elever driver gång på gång uppfattningen att invandringen till Sverige bör minska. Samtidigt framgår det av resonemangen att dessa elever särskilt kritiserar invandringen av människor från muslimska länder. – Försvara åsiktsfrihet men samtidigt stå bakom skolans värdegrund – Politiska händelser som blandas med religion – Förnekande av förintelsen – Fördomar på förskolan Fördomar på förskolan.

Browse all resources | Kursplanering (beta) Popplet. När summativt blir formativt på riktigt. Det är intressant att titta på sitt eget lärande som lärare tycker jag. Jag har under ganska lång tid haft ambitionen att de uppgifter vi gör som är summativa också ska användas formativt, mer än bara genom kommentarer. Jag har då och då lyckats få till det. En uppgift som man bedömer, ger feedback på och som vi sedan jobbar vidare med för att direkt använda feedbacken. Då och då. Plötsligt inser jag att nu har jag gjort det flera gånger under den här höstterminen utan att lägga så mycket kraft på att tänka att jag ska göra det. Mattediagnosen som eleverna gjorde jobbade vi vidare med på lektionen efter. Undersök de uppgifter där jag har markerat. Ett bra tillfälle att jobba vidare med att bli medveten om sitt eget lärande och ta ansvar för att var och en själv ska förstå vad som är svårt, för att jag sedan på bästa sätt ska kunnna hjälpa till.

I geografi har vi jobbat med jordens inre och yttre krafter. Placeringen i klassrummet - hur tänker vi? Klasserna blir allt större och 30-grupper på gymnasiet är idag mer regel än undantag. Ibland känns det omöjligt att som lärare kunna bedriva en undervisning som når fram till alla, oavsett individuella förutsättningar. I väntan på bättre tider (läs: ekonomiska resurser som prioriterar mindre grupper) måste vi helt enkelt förhålla oss till detta. Hur kan vi organisera vårt klassrum för att hitta strategier som möjliggör ett pedagogiskt ledarskap i stora klasser? Att klassrumsplaceringen har betydelse är knappast någon nyhet, det vet alla som har varit elev i skolan och det vet i synnerhet alla som har lärarperspektivet i klassrummet. Stefan Hertz presenterar i sin bok Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan (2014) en modell för hur man strategiskt kan tänka kring placering.

Hertz delar in elevernas beteende i olika färger: De gröna är de som alltid samarbetar med läraren och klasskamraterna. TodaysMeet - Give everyone a voice. The Marshmallow Test. Question the Author. It's smarter to travel in groups. It's smarter to travel in groups. Take the bus. Caves campfires and watering holes. For Teachers. ClassDojo. Critique and feedback - the story of austin's butterfly - Ron Berger. Specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet. Socrative. Lärandets idéhistoria: Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg. Peer Instruction på Karlstads universitet. Peer instruction eller kort och gott PI ("jämlikesundervisning" eller "kamratlärande" på svenska) är en undervisningsstrategi.

Flera gånger per föreläsning ställer föreläsaren en flervalsfråga (dvs. med svarsalternativ a, b, c, se länkar till exempelfrågor nedan). Studenterna diskuterar frågan med sin granne, därav "kamratlärande". Varje student har en "klickare" (bild till höger) med "a"-, "b"-, "c"-knappar som kommunicerar med en radiofrekvens-mottagare som kopplas in i USB-porten på lärarens bärbara dator.

Läraren har programvara som samlar in svaren på flervalsfrågorna och visar upp stapeldiagram över resultaten. Ett exempel på den här typen av trådlös teknik är Response (länk nedan). Både studenterna och läraren får återkoppling. Ett system som det här är förstås meningslöst om läraren inte har tänkt igenom hur det skall integreras med föreläsningarna. Jag fick lära mig om peer instruction 1997 på forskarutbildningen, som jag gick på University of Texas at Austin. Tagxedo - Word Cloud with Styles. Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning. Lifelong Learning Web: Login to the site. Tema SO. Forskning har visat att en bra SO-undervisning ställer krav på lärarens förmåga att anpassa metoder till ämnesområde, situationer och elevgrupper samtidigt som uppdaterade ämneskunskaper är avgörande i en värld i förändring.

Kärnan i SO-ämnena, det som eleverna ska ha med sig som samhällsmedborgare, förändras i takt med att omvärlden och samhällets värderingar ändras. Det har skett en stark utveckling av den didaktiska forskningen inom historia, samhällskunskap, religion och geografi de senaste åren, men många frågor kvarstår om SO-undervisningens effekter i praktiken. Tema SO i undervisningen är producerat av frilansjournalisten Helene Gustafsson i samarbete med Anna Sandström, redaktör på forskning.se.

Vetenskaplig faktagranskning: Anders Broman, lektor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstad universitet. Temat är en samproduktion mellan Skolverket - Forskning för skolan och forskning.se. Illustrationer: Helena Bergendahl. Personal | Historiska institutionen, Lunds universitet. Ph.D., University of Alberta, Kanada 2009 M.A., historia, San Diego State University, USA, 2003 Fil. mag, ryska, Uppsala Universitet 1998 Postdok, Lunds universitet 2012-2013 Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, Tyskland 2010-2011 Har undervisat kurser i världshistoria, Europas, Rysslands, Ukrainas, samt Förintelsens historia, samt specialiserade seminarier i Sovjet, Rysslands, och Ukrainas historia, ledde i Greifswald teorikurser för doktorander.

Per Rudling har i sin forskningsverksamhet främst sysselsatt sig med frågor om historiekultur, nationalism och ideologiskt historiebruk i Kresy Wschodnie, gränsområdena i vad som idag är västra Vitryssland, västra Ukraina, och Litauen. Intresset har sin brännpunkt i 1900-talets våldsamma politiska historia och postsovjetiska minneskulturer med speciellt fokus på relationerna mellan regionens olika etniska grupper: polacker, ukrainare, vitryssar och judar.

MIK-rummet. Kollegialt lärande och formativ bedömning. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden.

Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald. Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete.

Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet.

Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Handlingsutrymmet skapar möjligheter. Eleverna är lata insändare. Bedömningsstöd i samhällskunskap på gymnasial nivå. Bedömningsstöd i historia på gymnasial nivå. Lifelong Learning Web. Pro. Omröstning online | Voto.se. Animoto - Make & Share Beautiful Videos Online. Create on-line and printed assessments, quizzes, exams, surveys.

Curriki.