background preloader

Skolutveckling

Facebook Twitter

”Tiden räcker inte för att stötta eleverna" Skolverkets nya betygsstatistik visar att 25 procent av eleverna på gymnasiets nationella program inte tar examen inom tre år.

”Tiden räcker inte för att stötta eleverna"

Det innebär en liten förbättring jämfört med mätningen för ett år sedan men på det stora hela har situationen varit oförändrad sedan gymnasiet reformerades 2011. Trots ett uttalat syfte om att öka genomströmningen. Andelen elever som tar examen är högst på de högskoleförberedande programmen och kvinnor klarar utbildningen i högre utsträckning än män. Skolverket har också följt upp hur det går för de elever som gått fyra eller fem år i gymnasieskolan. Lärare: ”Det handlar om att skapa kontakt” Orsakerna till att en elev upprepade gånger olovligen uteblir från undervisningen kan vara många, det menar Måns Boström, lärare vid ESS-gymnasiet i Stockholm, som sedan ett år tillbaka arbetat med projektet ”Motivation”, ett metodprogram som syftar till att få elever med hög frånvaro tillbaka i undervisning. – Det finns så många olika berättelser om varför man blir hemma.

Lärare: ”Det handlar om att skapa kontakt”

Lågaffektivt - en trend som smittar. Redan som barn lär sig de flesta att skilja på sin egen och andras starka känslor.

Lågaffektivt - en trend som smittar

Allt fler tar examen på IT-Gymnasiet och NTI-Gymnasiet – AcadeMedia Utbildning. På elva av IT-Gymnasiets och NTI-Gymnasiets 24 skolor tog minst 95 procent av eleverna examen 2016.

Allt fler tar examen på IT-Gymnasiet och NTI-Gymnasiet – AcadeMedia Utbildning

Förra året nådde fyra skolor motsvarande resultat. Samtidigt fortsätter de genomsnittliga betygspoängen att öka. – Det är väldigt roligt att de satsningar vi har gjort de senaste åren återspeglar sig i skolornas formella resultat. Inte minst våra rektorer och lärare har jobbat hårt och målmedvetet för att öka måluppfyllelsen, säger Christine Kastner Johnson, utbildningsdirektör på IT-Gymnasiet och NTI-Gymnasiet.

Tydlig målsättning. Vanligaste felet vuxna gör med bråkiga barn. Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar?

Vanligaste felet vuxna gör med bråkiga barn

Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov. Flyttar problemet från eleven. Framgångsfaktorer för professionsutveckling. Skrivet av Daniel Nordström Ett blogginlägg som sammanfattar forskning som framgångsfaktor för lärares professionsutveckling.

Framgångsfaktorer för professionsutveckling

Skolinspektionens granskning med stöd av forskning Skolinspektionen har gjort en sammanställning av forskningsresultat som stöd för att granska skolornas arbete på vetenskaplig grund. I forskningsöversikten Framgång i undervisning (2012) presenteras forskningsresultat om sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat som ligger till grund för deras granskning av undervisningen i relation till de nationella målen. De tar elevhälsa på allvar. Teachmeet Kunskapssskolan - Blog Teachmeet Kunskapsskolan. ”Vi gör elever till aktörer” What If Everything You Knew About Disciplining Kids Was Wrong? June Arbelo, a second-grade teacher at Central School, comforts a student who wants to go home during the first day of school.

What If Everything You Knew About Disciplining Kids Was Wrong?

Tristan Spinski/GRAIN Leigh Robinson was out for a lunchtime walk one brisk day during the spring of 2013 when a call came from the principal at her school. Will, a third-grader with a history of acting up in class, was flipping out on the playground. He'd taken off his belt and was flailing it around and grunting. The recess staff was worried he might hurt someone. Will was "that kid. " The expression "school-to-prison pipeline" was coined to describe how America's public schools fail kids like Will. How we deal with the most challenging kids remains rooted in B.F. But consequences have consequences.

Forskare vill revolutionera skolundervisningen. Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras.

Forskare vill revolutionera skolundervisningen

På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen. Undervisning som ger upphov till känslor Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna. Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare. Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat.

Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare

Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Att nå personligt satta mål ökar självförtroendet Att få eleverna att sätta upp personliga mål är enligt Hattie en svår uppgift. Relationell tilltro möjliggör elevers inre motivation. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley.

Elever gav lösningarna. De svagbegåvade är tabu i skolan. ”Hi all!

De svagbegåvade är tabu i skolan

I have BIF” utropar Chris, en av dem som gillar sidan ”Borderline Intellectual Functioning Group” på Facebook. BIF är den engelska benämningen på svagbegåvade, personer med en IQ på 70-85. Chris, 26 år, berättar att han avskydde skolan. Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education. Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet.

Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Kollegialt lärande & kvalitet! Ledare inom gymnasieskolan i Malmö hade bjudit in Per Kornhall i vintras för att tala skolutveckling med oss. Många hade redan läst hans bok Alla i Mål och hade höga förväntningar. Per infriade dem. Han sa många kloka saker. Ambition vässar texterna. ”Man ger upp lite för lätt” Kollegialt lärande - hur får vi till det? Edward och Skolutvecklingen.

”En rektor ska ha järnkoll, mod – och kärlek”