background preloader

Forskare vill revolutionera skolundervisningen

Forskare vill revolutionera skolundervisningen
Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras. På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen. Undervisning som ger upphov till känslor Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna. Det räcker alltså inte längre att enbart överföra information utan barnen ska få lära sig mera sådant som intresserar just dem. Om man lär sig för att man själv är motiverad så är man också redo att kämpa på då allting inte går som smort. Traditionellt har skolan koncentrerat sig på information, och känslor har åsidosatts trots att det är känslorna som reglerar inlärningen. - Att bli intresserad är en biologisk egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama intresset, säger Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik. Kreativitet och växelverkan istället för pluggande

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/forskare-vill-revolutionera-skolundervisningen

Related:  cinahasselgrenSkolutveckling

Kan någon kan Canva Det är viktigt rama in lektionen med en början, ett innehåll och ett avslut. Anne-Marie Körlings tankar om att hålla i undervisningen som Ett glas vatten, där lektionens syfte och innehåll är genomtänkt, strukturerat och anpassat efter den elevgrupp läraren möter, fungerar bra som en metafor för detta. Tanken att ”hålla i sin undervisning” fungerar även för längre projekt. Jag gillar att rama in, paketera och rubricera de projekt eleverna håller på med. Minuterna när jag laborerar med bilder och texter gör att nya idéer ploppar upp. ”Vi gör elever till aktörer” Mathivation är ett projekt som ska öka elevers motivation till att studera matematik, som används på flera skolor i landet. På ett seminarium under Almedalsveckan berättar grundaren Farid Nolen hur elevers lärande av varandra kan få stora effekter. – Vi jobbar med att ge eleverna riktiga uppdrag. De går från att vara passiva mottagare till aktörer som kan påverka och förändra. Metoden innebär att till exempel låta elever från klass åtta och nio hålla en inspirerande föreläsning för sjundeklassare. Efteråt får sjundeklassarna frågan om de vill göra detsamma i områdets mellanstadieskolor.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan.

Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv.

50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. ”Man ger upp lite för lätt” Skolinspektionen har granskat ett antal yrkesgymnasier där andelen avhopp är mycket hög. En slutsats i rapporten är att nästan ingen av de granskade skolorna har ett effektivt system för att hantera elever som inte dyker upp på lektionerna. Mårten Petersson har varit projektledare för den kvalitetsgranskning som ligger bakom rapporten. Lärare har ofta mycket i sina tjänster och fullt upp med att genomföra undervisningen och stötta de elever som är på plats i klassrummet. Har läraren dessutom ett ansvar för de elever som inte är i skolan? – Det är ofta det svaret vi får från lärare, att man inte hinner.

Ambition vässar texterna Jag har en ambition. En ambition som säger att jag ska skriva om klass 7C i Alviksskolan och deras omöjliga uppdrag: att klättra upp till himlen och vidare. Men omöjligt blev möjligt och vips är de redan där. Som Ison säger: ”Ambition sa: tänk stort, dröm större.” 2Owls – InOtherWords ormulera Engelska åk4 Vi läser engelsk litteratur och arbetar med förståelsen. Jag har valt ut två e-böcker från Oxford Owl som vi läser och lyssnar på tillsammans. Först tillsammans på tavlan med en projektor och sedan enskilt via iPaden och med hörlurar. Jag har sammanlagt valt ut 60 ord som vi arbetar vidare med på olika sätt.

Kollegialt lärande & kvalitet! Ledare inom gymnasieskolan i Malmö hade bjudit in Per Kornhall i vintras för att tala skolutveckling med oss. Många hade redan läst hans bok Alla i Mål och hade höga förväntningar. Per infriade dem. Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. I den svenska skoldebatten pågår en diskussion om tillgången på behöriga lärare, söktrycket och kvaliteten på befintliga lärarutbildningar och i dagarna kom även OECD med sin rapport om den svenska skolan. Den politiska debatten har tidigare präglats av fler nationella prov, tidigare betyg, ordning och arbetsro, högre lärarlöner och mindre administration som en lösning på de sjunkande resultaten i svensk skola.

"THE BIG 5" - De fem viktigaste förmågorna i läroplanen The big 5 är idag ett välkänt begrepp för pedagoger. Det finns fem förmågor som man kan se genomsyrar läroplanen och vi kan också se i läroplanerna att de blir en röd tråd från förskola till gymnasiet. Det är dessa som lärare ska fokusera på när de planerar sin undervisning, skriver lokala pedagogiska planeringar, gör sin bedömning, skriver individuella utvecklingsplaner och för utvecklingssamtal.

De tar elevhälsa på allvar Rektor Johan Hallberg talar om vikten av att tolka lagstiftningen brett, ett synsätt som varit bärande för skolans elevhälsoarbete ända sedan starten. – Skollagen säger att elever har rätt till särskilt stöd ”på det sätt och i den omfattning som behövs”. Om man tänker på det en stund inser man hur mycket det kan innefatta. Pulsträning för bättre matteresultat – Jag har varit på många fortbildningar och utbildningar som inte känts så stimulerande så nu ville jag göra något som jag verkligen tyckte gav mig något, konstaterar han. När han sedan såg ett nyhetsinslag på teve om Naperville Central High School utanför Chicago, USA, där man kopplat pulsträning på idrottslektionerna till förbättrad prestation i teoretiska ämnen som matematik och engelska, började det lilla fröet som grott ett tag växa och Martin Lossman visste vad han ville göra med prispengarna, nämligen åka på studieresa till USA. Kollegorna hängde på, liksom skolans rektor Stefan Vilkman, och tillsammans besökte de två gymnasieskolor i Miami under en dag och skolan i Naperville under en annan dag. – Skolan i Naperville hade haft många besök av forskare och lärare från andra länder men vi var de första från Sverige, berättar Martin Lossman. – Tills dess stoppade vi två-tre gånger per lektion och lät eleverna ta pulsen manuellt och skriva upp den på ett papper.

Related: