Baka Sockerfritt - Enkelt & Gott! - Baka Sockerfritt ”Vi gör elever till aktörer” Mathivation är ett projekt som ska öka elevers motivation till att studera matematik, som används på flera skolor i landet. På ett seminarium under Almedalsveckan berättar grundaren Farid Nolen hur elevers lärande av varandra kan få stora effekter. – Vi jobbar med att ge eleverna riktiga uppdrag. De går från att vara passiva mottagare till aktörer som kan påverka och förändra. Metoden innebär att till exempel låta elever från klass åtta och nio hålla en inspirerande föreläsning för sjundeklassare. Efteråt får sjundeklassarna frågan om de vill göra detsamma i områdets mellanstadieskolor. – Andelen som svarar ja brukar landa mellan 30–70 procent. Matematiken får på sätt nya ansikten. Jørgen Sjaastad är senior forskare på Nordisk institutt for studier av innovasjon forskning og utdanning. – Ungdomarna frågar sig inte längre vad de ska bli när de blir stor, utan snarare vem de ska vara. – Min empiri visar att personlig vägledning från en mentor kan leda till högre prestationer än normalt.
Svaga elever löper större risk för demens ”Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok.” Skrev humoristen Falstaff Fakir i slutet på 1800-talet i berättelsen om ”Den flitige gossen”. Följt drygt 7.500 pensionärer Studierna har genomförts vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Buffert mot demens utvecklad i 10-årsåldern Resultatet visade att det betyg eller intellektuella förmågan eller kognition, som personerna hade vid 10-årsåldern också vara viktigast för hur tidigt personerna utvecklade någon demenssjukdom. – I de här resultaten så ser vi att det var viktigare vad man hade för betyg som barn än vad man gjorde senare i livet, säger Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi vid Karolinska institutet. Barndomsbetyg viktigare än utbildning Betydelsen av betyget i barndomen för att man senare ska drabbas av demenssjukdomar var också viktigare än vad man hade för utbildning. Viktigt att alla barn får intellektuell stimulans – Det är att fortsätta att tänka som vi gör, säger Agneta Herlitz.
Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. I boken ger oss Dweck sedan många exempel på hur detta yttrar sig och jag tyckte det blev lite tråkig läsning då jag snabbt förstod vad det innebär. Beröm som blir fel Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. Är det svart eller vitt?
BFU – Bedömning för utveckling (#BETT2016) | Fröken Ann Jag har, vid olika tillfällen efter olika fortbildningsinsatser som BETT och SETT, konstaterat att “Vi vet vad vi ska göra, varför gör vi det inte?”. Kontentan jag har velat förmedla är att vi har många olika medel som vi vet ger effekt på elevers utveckling, ex. bedömning för lärande, relationer, meningsfullhet etc. och det är inte en långsökt slutledning att säga att samma metoder skulle få positiva effekter på skolorganisationens utveckling – så varför applicerar vi ej dessa medel även på den nivån? Det handlar om att leva som vi lär – att gestalta det goda vi vill bidra till. För hur många rektorer arbetar faktiskt med bedömning för lärande med sin personalgrupp? Hur många lägger manken till för att skapa den gemensamma visionen som är synliggjord och förankrad i personalgruppen? Bilden av den svenska skolan Den mediala bilden av den svenska skolan är att den är i fritt fall. “Vi har all fakta framför ögonen men vi samlar inte in den och analyserar den.”– Hedin #Systemfel
Kan någon kan Canva Det är viktigt rama in lektionen med en början, ett innehåll och ett avslut. Anne-Marie Körlings tankar om att hålla i undervisningen som Ett glas vatten, där lektionens syfte och innehåll är genomtänkt, strukturerat och anpassat efter den elevgrupp läraren möter, fungerar bra som en metafor för detta. Tanken att ”hålla i sin undervisning” fungerar även för längre projekt. Jag gillar att rama in, paketera och rubricera de projekt eleverna håller på med. Minuterna när jag laborerar med bilder och texter gör att nya idéer ploppar upp. Hmmm… Så det är kanske därför projektbilderna har samma proportioner som skivkonvoluten… Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Att nå personligt satta mål ökar självförtroendet Att få eleverna att sätta upp personliga mål är enligt Hattie en svår uppgift. Relationell tilltro möjliggör elevers inre motivation Dialog, inte monolog Text: Vanja Lozic
Elever om skolarbetet Skolan mer intressant hos elever som känner lärares tilltro Elever som upplever att lärarna får dem att tro på sig själv i skolarbetet svarar i högre grad att de tycker att skolarbetet är intressant. Skolenkäten visar på många liknande förhållanden. Eleverna i årskurs 5 tycker att skolarbetet är mer intressant än de äldre eleverna I årskurs 5 tycker 9 av 10 elever att skolarbetet är intressant. Resultaten har varit likartade sedan frågan introducerades i Skolenkäten år 2012. Andel elever i årskurs 5, 9 och i år 2 i gymnasiet som tycker att skolarbetet är intressant Elever som känner lärarnas tilltro tycker att skolarbetet är mer intressant Skolenkäten visar att de elever som uppger att lärarna får dem att tro på sig själva i sitt skolarbete och som förväntar sig att de ska göra sitt bästa, i större utsträckning också uppger att de tycker att skolarbetet är intressant. Elever som upplever att utrymme ges för reflektion tycker att skolarbetet är mer intressant
Unik svensk matematikundervisning - Isak Skogstad Ni har alla hört det. Kunskapsresultaten faller i en alarmerande hög takt inom samtliga områden i PISA-mätningarna. Det är inte längre en nyhet. Det första som slår en är att det går snabbt. Andel låg- respektive högpresterande elever i PISA:s matematikdel. Nedgången i resultat bekräftas även av andra undersökningar. Sverige har minst matematikundervisning bland samtliga 42 länder. I PISA-mätningens mätdata finns flera intressanta aspekter att studera utöver själva poängen i kunskapsresultat och andelen undervisningstid. Källa: OECD (2014a), PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do (Volume I, Revised edition, February 2014) OECD skriver angående diagrammet att: Vad betyder det här rent konkret? Andel elever som uppger att de aldrig har hört talas om exponentialfunktioner Andel elever som uppger att de aldrig har hört talas om kvadratiska funktioner Andel elever som uppger att de aldrig har hört talas om polygoner Sammanfattningsvis är dessa mina reflektioner:
untitled Kollegialt lärande - hur får vi till det? | Tankar om skolförbättring Forskningen visar att när lärare har ett systematiskt samarbete där nya metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas, så leder det till bättre resultat för eleverna. Kollegialt lärande är en beskrivning av ett sådant samarbete och skolforskare, OECD och andra utredare är eniga om att det är vad skolan behöver. Frågan är hur vi ska lyckas med det? På Katedralskolan i Uppsala genomförde vi hösten 2013 en förändring av organisationen som skulle skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande och ett systematiskt kvalitetsarbete för bättre elevresultat. Fram tills hösten 2013 träffades lärarna varje vecka i programlagsmöten. I programlagen pratade vi om elever, vi planerade och organiserade temadagar, gymnasiearben och andra aktiviteter. De vetenskapliga beläggen för att ett systematiskt lärarsamarbete förbättrar elevernas resultat är starka och i läroplanen ställs kravet att lärare "ska samverka med andra lärare". Utvecklingsgrupper Vilka resultat kan vi se?
Därför tror skolforskare inte längre på disciplin Det senaste året har allt fler börjat ifrågasätta idéerna om hårdare krav och tidigare betyg i skolan. Det gäller även liberala debattörer, och från forskarhåll har kritiken varit hård länge. När en ny regering röstades fram i september var vi därför många som hoppades på att det skulle leda till en ny skolpolitik. Riktigt så enkelt blev det nu inte. När Jan Björklund förra året presenterade sin utredning om forskningsstödet för hans reformer (”Det tar tid”), konstaterade den handplockade utredaren på punkt efter punkt att stödet antingen var svagt, obefintligt eller att det saknades forskning. Förvrängning är en metod som Björklund använt sig av under hela sin karriär som skoldebattör och skolminister. Journalister har inte varit svårbedda när det gällt att framställa en kamp mellan dem som är emot kunskap, de flummiga, och dem som är för; trots att några debattörer som är emot ”kunskap” inte finns. Det är inte lätt att förändra skolan.
Tre år som lärare: En tillbakablick | Att bli lärare Det är augusti, och om några dagar börjar jag mitt nya jobb på Skolverket. Helst skulle jag vilja skriva något långt, riktigt långt, för att fundera igenom och försöka sammanfatta mina erfarenheter som lärare. Men det hinner jag inte. Dagarna går fort och det finns inte mycket tid över (bland annat för att vi har ett spädbarn i hushållet nu). Men jag vill skriva några rader ändå, för att göra någon form av avslutning. Det har varit tre intensiva år. Mina viktigaste insikter/slutsatser Den pedagogiska utmaningen i läraryrket ligger framförallt i att engagera elever, inte att i att förklara saker. Några saker jag gjort, och är glad över Jag har hittat det utvidgade kollegiet, vilket har varit berikande på många plan.Jag har experimenterat och utforskat i min undervisning. Några saker jag inte har gjort, men hade velat göra Jag hade velat få/göra en mer sammanhängande bild av hur centralt innehåll hänger samman och utvecklas mellan gymnasiekurser och i grundskolan. Om undervisning
jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.