”Vi gör elever till aktörer” Mathivation är ett projekt som ska öka elevers motivation till att studera matematik, som används på flera skolor i landet. På ett seminarium under Almedalsveckan berättar grundaren Farid Nolen hur elevers lärande av varandra kan få stora effekter. – Vi jobbar med att ge eleverna riktiga uppdrag. Forskare vill revolutionera skolundervisningen Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras. På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen. Undervisning som ger upphov till känslor Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna.
Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse
”Man ger upp lite för lätt” Skolinspektionen har granskat ett antal yrkesgymnasier där andelen avhopp är mycket hög. En slutsats i rapporten är att nästan ingen av de granskade skolorna har ett effektivt system för att hantera elever som inte dyker upp på lektionerna. Mårten Petersson har varit projektledare för den kvalitetsgranskning som ligger bakom rapporten.
Ambition vässar texterna Jag har en ambition. En ambition som säger att jag ska skriva om klass 7C i Alviksskolan och deras omöjliga uppdrag: att klättra upp till himlen och vidare. Men omöjligt blev möjligt och vips är de redan där. Som Ison säger: ”Ambition sa: tänk stort, dröm större.” ”Asså wooow vad grym jag känner mig just nu! Kollegialt lärande & kvalitet! Ledare inom gymnasieskolan i Malmö hade bjudit in Per Kornhall i vintras för att tala skolutveckling med oss. Många hade redan läst hans bok Alla i Mål och hade höga förväntningar. Per infriade dem. Han sa många kloka saker.
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet.
De svagbegåvade är tabu i skolan ”Hi all! I have BIF” utropar Chris, en av dem som gillar sidan ”Borderline Intellectual Functioning Group” på Facebook. BIF är den engelska benämningen på svagbegåvade, personer med en IQ på 70-85. Chris, 26 år, berättar att han avskydde skolan. Allra värst var det när läraren ställde frågor riktade direkt till honom.
De tar elevhälsa på allvar Rektor Johan Hallberg talar om vikten av att tolka lagstiftningen brett, ett synsätt som varit bärande för skolans elevhälsoarbete ända sedan starten. – Skollagen säger att elever har rätt till särskilt stöd ”på det sätt och i den omfattning som behövs”. Om man tänker på det en stund inser man hur mycket det kan innefatta. För oss innebär elevhälsa därför allt från att erbjuda talsyntes till att ringa hem och väcka elever när ingen annan gör det, eller till och med hämta dem till skolan, säger han. Elever gav lösningarna I Mariestads kommun har lärarna gjort ett tusental elevintervjuer. Med rätt frågor kunde eleverna själva ge svar på hur undervisningen kan anpassas för att de ska lära sig så bra som möjligt. Det låter enkelt, men är inte självklart: att fråga eleverna vad de vill och behöver.
Framgångsfaktorer för professionsutveckling Skrivet av Daniel Nordström Ett blogginlägg som sammanfattar forskning som framgångsfaktor för lärares professionsutveckling. Skolinspektionens granskning med stöd av forskning Skolinspektionen har gjort en sammanställning av forskningsresultat som stöd för att granska skolornas arbete på vetenskaplig grund. I forskningsöversikten Framgång i undervisning (2012) presenteras forskningsresultat om sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat som ligger till grund för deras granskning av undervisningen i relation till de nationella målen.
Flyttar problemet från eleven Ett nytt frågeformulär och en åtgärds- och anpassningsbank på nätet – kan det verkligen göra jobbet lättare? Absolut, säger de vi möter och som är invigda i det material som nu ska implementeras i de kommunala skolorna i Umeå. Ett webbaserat redskap, alltså, som är tänkt att vara ett stöd för lärare och annan skolpersonal i deras arbete med tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer av olika slag. – Framför allt specialpedagogerna och speciallärarna kommer att ha nytta av det här, säger Liselott Wihlbäck, själv specialpedagog och en av arkitekterna bakom materialet. Stödmaterialet, som går under namnet Levla, sätter lärmiljön i fokus och det råder ingen tvekan om att Liselott Wihlbäck och hennes kollega, skolpsykologen Erik Rova, är nöjda med utfallet. – Vi har fått väldigt fin respons, säger Erik Rova.
Lärare: ”Det handlar om att skapa kontakt” Orsakerna till att en elev upprepade gånger olovligen uteblir från undervisningen kan vara många, det menar Måns Boström, lärare vid ESS-gymnasiet i Stockholm, som sedan ett år tillbaka arbetat med projektet ”Motivation”, ett metodprogram som syftar till att få elever med hög frånvaro tillbaka i undervisning. – Det finns så många olika berättelser om varför man blir hemma. Det sociala samspelet är ett exempel, att gå från att bli barn till tonåring. Då förändras den sociala dynamiken. Man kanske tycker att den sociala situationen på skolan är jobbig, speciellt umgänget med andra, säger han och fortsätter: – Vi förutsätter också att elever klarar en massa saker som ligger utanför kursplanen, som att ta eget ansvar, komma i tid och att påbörja och avsluta uppgifter.