background preloader

Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna

Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna

Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Varje elevgrupp har sin uppgift i planeringen. Att planera tillsammans med eleverna är att vara nära eleverna. Malin

Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas. Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Risk att eleverna känner sig ”misslyckade” Två övergripande attityder eller praxis fanns enligt den norska studien hos eleverna. Men det finns också en i grunden uppmuntrande strategi, som är vanligt förekommande. Elever förstår inte termer och begrepp Generellt sett verkar dock eleverna få lite tid att arbeta med den återkoppling som faktiskt ges.

Formativ bedömning - bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Material om formativ bedömning Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande.

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är utvecklingsenhetens rekommendation att rektorn engagerar sig i processen om BFL verkligen ska få fäste och bli ett förhållningssätt på skolan. – Det är viktigt att vi tar oss tid att bara fokusera på BFL, och vi har tur som har en rektor som varit väldigt engagerad, säger hon. Delar målen för undervisningen Filmar undervisningen Camilla fördelar ordet Sofia får ordet.

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Eleverna blir målmedvetna vilket betyder att de enklare kan fokusera på det som är relevant. Arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven behöver ske under hela arbetsområdet och som en naturlig, integrerad del i undervisningen. Kunskapskrav För att eleverna ska få en förståelse för vad som krävs för att nå de olika nivåerna i kunskapskraven är det viktigt att arbeta med de olika kvaliteterna i kunskapskraven, dvs värdeorden i fetstil. ​Frågor att reflektera över: Hur delar du/ni målen och kunskapskraven med eleverna? Hur kan du/ni använda elevernas egna arbeten för att tydliggöra mål och kunskapskrav? Förmågorna Del 1:

BFL Bedömning kan vara både summativ och formativ. Provresultat och betyg är exempel på summativa bedömningar, medan formativ bedömning handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång. Vi kallar det bedömning för lärande (BFL) och menar att det är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. Det formativa förhållningssättet bidrar till att eleven utvecklar sitt lärande genom att få reda på var hen befinner sig i förhållande till målen och kunskapskraven, och vad som är nästa steg. För läraren innebär det formativa förhållningssättet att synliggöra elevernas kunskaper, under arbetets gång, samt ge riktad feedback, i rätt tid; samtidigt som läraren får återkoppling på sin undervisningen och anpassar den efter eleverna. Det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och lärarens förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög standard.

Formativ bedömning @ Nordström Education En förändrad kunskapssyn, teknologins utveckling och tillgången till information och digitala verktyg har skapat nya möjligheter för att arbeta med bedömning. Tillsammans med forskningsrön från bland annat John Haitte, HelenTimperley och Dylan Willliam ställs nya krav på utbildning och utveckling av ett nytt förhållningsätt till betyg och bedömning i skolan. Formativ bedömning är ett förhållningsätt som kan användas för att utveckla lärarens bedömningskompetens och ett sätt att arbeta med skolans grundläggande kunskapsuppdrag. Bedömningen kan användas som ett redskap i elevernas lärprocess och kan med stöd av digitala verktyg synliggöra lärandet och bedömningsprocessen. Dylan William har utvecklar fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som med stöd av digitala verktyg kan tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. Processutbildningar Vi erbjuder fortbildningsinsatser, workshops och föreläsningar för skolledare, arbetslag och lärare.

Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev | Pedagog Skåne Nord... Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. Vart är jag på väg? Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form. Responsens riktning Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Respons på uppgiftsnivå Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå: Vad är det som är rätt och/eller fel? Respons på processnivå Respons på processnivå syftar på de underliggande processer som pågår medan en elev arbetar med en uppgift. Respons på självregleringsnivå

Digitala skollytet – Kamratbedömning | Kamelfröken Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. När jag lät eleverna läsa olika faktatexter som jag hade plockat från bedömningsunderlagen från nationella proven, så märkte jag att elevernas diskussioner blev fördjupade och ärliga. Jag ville utveckla detta arbete med att respondera på texter. Jag har också en engelskgrupp med elever som går i 2:an och 3:an. //Kamelfröken Lottis

elevexempel tydliggör kvalitet | frokenlundgren Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet. Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan. Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Frågan som skulle svaras på var: Varför ska vi ha mer idrott på schemat? Nästa uppgift blev att jämföra och diskutera med en kamrat (P).

Fem_steg_for_planering.pdf Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf Lär dig mer Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet. Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret. Forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet (25:09) Skolverket Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna och skapa fokus i undervisningspraktiken (25:57) Skolverket Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. ”Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. Lärande samtal och grupputveckling Lärande samtal 1.

Related: