background preloader

Effektiv bedömning – min checklista!

Effektiv bedömning – min checklista!
Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske? Related:  Bedömning

Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Förmodligen för att hans sätt att beskriva BFL svarade på många frågor och funderingar jag haft kring min egen undervisning. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.

Kamratrespons Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011).

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Lycka till! / Sara

Sommarläsning #3 I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. En annan sak som Hattie lyfter är vikten av att välkomna misstag och att skapa en atmosfär i klassrummet där misstag ses som möjligheter till lärande – ett viktigt första steg till lärande.

Skolverket om betyg, april 2016 Upload Malin Frykman Loading... Working... ► Play all Skolverket om betyg, april 2016 Malin Frykman3 videosNo viewsUpdated today Play all Sign in to YouTube Sign in History Sign in to add this to Watch Later Add to Loading playlists... Start - Bedömningsportalen Lär dig grunderna | Utbildning Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna

Att koppla hur man gör kring återkoppling För ett tag sedan blev jag tillfrågad om jag kunde göra en Canva utifrån en bild som handlade om återkoppling. Nu är det ju inte bara att göra en ny utan man måste fråga upphovsskaparen om lov så jag skickade iväg ett mail och har nu fått lov att publicera den. Jag har därför valt att skriva om just återkoppling i just detta inlägg. Här finns en pdf för utskrift. Men det är inte lätt att koppla hur man ska göra Återkoppling är en konst om det ska flyta på smidigt i undervisningen. Ett annat tips är Helena Wallberg som är specialpedagog och som nyligen gett ut en bok om återkoppling. I kunskapskraven för engelska i åk 9 återfinns följande: För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I ämnet svenska återfinns följande kunskapskrav: För att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskravet måste undervisningen ge eleverna det som kunskapskraven föreskriver. Sjunde och sista rådet säger också just det. Källor:

Eng åk 9 Writing - Nationella prov i främmande språk, Göteborgs universitet Här ges exempel på autentiska elevtexter som bedömts uppfylla kunskapskraven för betygsstegen E, C och A vad gäller skriftlig produktion och interaktion för årskurs 9. Underlaget för exemplen är uppgiften A Letter to CONNECT, i vilken det finns ett brev som ska besvaras. Brevet innehåller ett antal frågor/punkter som elever kan ha som stöd när de ska visa sin förmåga att skriftligt beskriva, förklara och diskutera på engelska. För varje nivå (E, C och A) finns ett exempel med en utförlig kommentar som motiverar bedömningen. Exempel på texter bedömda som E Exempel på texter bedömda som C Exempel på texter bedömda som A Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”.

Related: