background preloader

Lärarna måste leda

Lärarna måste leda
Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Lärare — elev.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/21/lararna-maste-leda

Related:  LedarskapLedarskapKollegialt lärandekloster

Ledarskap nyckeln till skolors framgång Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare. Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg.

Lärarens uppdrag Sedan antiken har uppgiften sett likadan ut – lärarna har fått samhällets uppdrag att utbilda visa, kloka och vältaliga medborgare. Men hur går det till? Vad innebär skolans demokratiska uppdrag för läraren idag? – Karaktären på dagens medborgare, och morgondagens ledare, är ett resultat av den utbildning de haft möjlighet att gå igenom. Och det är karaktären hos lärarna på utbildningarna som påverkar vilket förhållningssätt eleverna får i sin professionella roll senare i livet, säger Tina Kindeberg. Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här.

Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6). Eleverna på dessa program har inte tillräckliga betyg för att komma in på gymnasieprogram. Det handlar alltså om elever i behov av stöd för att nå studiemålen. Det handlar om elever som har varit med om att misslyckas många gånger och som har låg motivation för att försöka igen. Jag tänker att Skolinspektionens rapport lätt kan appliceras på skolan i stort och att det finns mycket att lära av deras observationer och slutsatser. Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra.

Bo Hejlskov Elvén Låg-affektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt. Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Orsaken till det är att affekt smittar, men att de flesta av oss som ganska små lär oss att skilja på om det är vår egen affekt eller någon annans vi känner. Det gör en del människor inte. De kan inte skilja mellan egen och andras affekt, vilket till exempel innebär att de blir arga om man skäller på dem. Dessutom vet vi att problemskapande beteende ofta händer när brukaren har en hög affektnivå. Låt lärarna vara lärare Efter mycket om och men gick utbildningsminister Jan Björklund med på att tillsätta en "kriskommission" för skolan. Vad det handlar om är att skolexperter inom OECD ska undersöka det svenska skolhaveriet. Man får hoppas att forskarna tittar noggrant på lärarrollen och på de många och skiftande krav som ställs på lärare i dag. För detta påverkar tveklöst skolresultaten. I söndagens DN påpekade Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan, att idéer om hur skolan ska förbättras alltid landar "i lärarnas knä". Det tycks ligga mycket i det.

Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet. Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla. Att vara en god pedagog och en bra vuxen i skolan kräver hårt jobb och en insikt om att lärande inte bara handlar om hårdfakta och råplugg. Jag lyssnar fascinerat på Fredriks rättframma berättelse om sin tioåriga utveckling som pedagog. Idag arbetar han medvetet och kärleksfullt mot eleverna.

"Positiva förväntningar ger motiverade elever" Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation. Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Det vill säga, om en elev i många år av sin lärare har fått höra att han eller hon inte duger, inte kan eller levererar enligt de krav som finns – ja då är risken stor att det också blir på det viset. – Om läraren däremot har positiva förväntningar kan eleven tänka att det ska gå bra och läraren tror på mig, säger han. Håkan Jenner menar att det alltid går att motivera sina elever – även de som inte vill, smiter undan, skolkar eller struntar i prov och läxor.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. Läraren är viktigast – Sveriges Skolledarforbund Han kom, han sågs, han segrade… Åtminstone var nyfikenheten mycket stor när utbildningsvärldens guru nummer 1, John Hattie, besökte Stockholm i november. Han gjöt in mod i lärarna: ni gör ett bra jobb. För tre år sedan publicerade John Hattie, professor i pedagogik i Aukland, Nya Zeeland sin stora metastudie Visible Learning.

Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan. Efter att ha förklarat för eleverna varför jag ville filma lektionen var det bara att ta ett djupt andetag, placera paddan längst bak i klassrummet och kasta sig upp på hästen!

Så är inkludering i klassen möjlig Forskningsrapporten ingår i det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade 2012 med 31 deltagande grundskolor i tolv kommuner. Nu ska projektet avslutas och redovisas i en rapport, ”Från idé till praxis – vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner”. Malmö högskola, som är ansvarig för forskningen, har sedan starten följt utvecklingsprocesserna på skolorna i intervjuer och enkäter med lärare, skolledare, förvaltningschefer och elever. Syftet har varit att studera hur kommuner och skolor arbetat tillsammans för att utveckla inkluderande lärmiljöer för alla elever. Forskarna har studerat inkludering på flera nivåer: kommunal, institutionell och i skolans lärmiljöer. Ett viktigt resultat är att det går att förändra normer och strukturer i skolans inkluderingsarbete med samarbete och flexibilitet.

Related: